Kulturmiljön i miljömålssystemet KORS TVÄRS Kulturmiljön i miljömålssystemet

Vad är kulturmiljö? Det kan vara läge att börja med några ord om vad som är kulturmiljö och kulturarv. Vi människor har en tendens att ta vissa grundläggande begrepp för givna, många gånger för att deras betydelse är självklar för oss. Så är inte fallet. När ni tittar på den här bilden, vad är kulturmiljö för er i den här bilden? Och är det något som ni saknar i den här bilden? Traditionellt sett har kulturmiljö betraktas som vissa specifika föremål från förr. Men vad vi då glömmer bort är att kulturmiljön (och även kulturarv) är något som uppstår i betraktarens öga. Det som saknas i bilden ovan är dagens människa som upplever det historiska landskapet som har formats av nuvarande och tidigare generationer. Det som gör kulturmiljöfrågorna spännande och angelägna är relationen mellan människans och hennes omgivning i syfte att skapa meningsfullhet och sammanhang. I bilden ovan syns ett typ av landskap. Kulturmiljö kan lika gärna vara företeelser i landskapet, siktlinjer, gärsgårdar, miljonprogramsområden, slussen osv.

Miljöpolitiken och kulturmiljöpolitiken "Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade miljö- och hälsoproblem utanför Sveriges gränser." – Riksdagens definition av generationsmålet.  Generationsmålet innebär bl.a. att miljöpolitiken ska fokusera på den biologiska mångfalden och natur- och kulturmiljön bevaras, främjas och nyttjas hållbart. Det statliga kulturmiljöarbetet ska främja: ett hållbart samhälle med en mångfald av kulturmiljöer som bevaras, används och utvecklas, människors delaktighet i kulturmiljöarbetet och möjlighet att förstå och ta ansvar för kulturmiljön, ett inkluderande samhälle med kulturmiljön som gemensam källa till kunskap, bildning och upplevelser, en helhetssyn på förvaltningen av landskapet som innebär att kulturmiljön tas till vara i samhällsutvecklingen. Som ni känner till är miljöpolitiken ett av många tvärsektoriella områden som vi statliga aktörer har att förhålla oss till. Samma sak gäller kulturmiljöpolitiken som också är ett tvärsektoriellt sakområde. Det innebär att målen för kulturmiljöpolitiken ska uppnås genom många aktörers ansträngningar. Man skulle kunna säga att både miljöpolitiken och kulturmiljöpolitiken inte är specifika sakområden som går att avgränsa, utan att det rör sig om perspektiv som ska integreras eller mainstreamas i andra sakområden. Dessutom är miljöfrågorna och kulturmiljöfrågorna sammanflätade i miljömålssystemet. Flera av målformuleringar uttrycker önskemål om att såväl kulturmiljön som miljön ska bevaras, användas och utvecklas på ett hållbart sätt. Det är därför svårt, eller ens fruktbart, att separera på var miljöpolitiken slutar och var kulturmiljöpolitiken börjar. Arbetar med den ena aspekten, verkar man även för den andra. Men när man ska driva på kultumiljöaspekten i miljömålsarbetet, eller miljöaspekten i kulturmiljöarbetet, uppstår utmaningar. Man ska driva en tvärsektoriell fråga genom att mainstreama en annan tvärsektoreill fråga. Det kan bli snurrigt som ni förstår. Vi har därför funderat mycket på vår roll i miljömålsarbetet och landat i att vi har tre huvudsakliga uppgifter.

RAÄ:s roll i miljömålsarbetet Miljömålen Genomförandeansvar 25 myndigheter och 21 länsstyrelser Uppföljningsansvar (8 myndigheter) Regeringen RAÄ 2 Här är en bild som jag har lånat från Statskontorets senaste rapport om miljömålsystemet. Här ser vi att det finns en tydlig uppdelning mellan ansvaret att genomföra insatser för att nå miljömålen, och insatser för att följa upp miljömålen. 25 myndigheter och 21 länsstyrelser har pekats ut med ett tydligt ansvar att genomföra sin ordinarie verksamhet på ett sådant sätt att myndighetens verksamhet bidrar till att nå miljömålen. Här har RAÄ ett ansvar att vid planering och genomförande av den löpnade verksamheten, beakta miljömålen. De övriga 24 myndigheterna och 21 länsstyrelserna har också ett uppdrag att verka för att kulturmiljön bevaras, används och utvecklas inom ramen för sina uppdrag. När det gäller ansvaret att följa upp miljölens genomslag har RAÄ två roller. Vi ska som alla andra myndigheter med ett genomförande ansvar bidra med resultatet av vår verksamhet till de 8 myndigheter som har ett särskilt ansvar för att följa upp målen. (2) Ämbetet skall stödja de åtta miljömålsansvariga myndigheterna med underlag för uppföljningen av tillståndet i kulturmiljön. Här kan vi bidra med register som myndigheten underhåller, t.ex. fornminnesregistret, bebyggelseregistret och i viss mån källa. RAÄ kan även bidra till uppföljningen genom att låta de miljömålsansvariga myndigheterna ta del av resultatet av myndighetens utvärderingar av tillståndet i kulturmiljön och de arbetssätt och system som påverkar detta. (3) Men vi anser också att vi har ett ansvar att tillsammans med länsstyrelserna stödja uppföljningsmyndigheterna med att ta fram relevanta indikatorer för att följa upp kulturmiljödimensionen i miljömålen. Kulturmiljön är allas ansvar, det är viktigt ställningstagande från riksdag och regering. Här vill jag poängtera att vi på RAÄ vill anmana ett coachande snarare än ett curlande förhållningssätt gentemot de övriga myndigheterna i miljömålssystemet. RAÄ 1 3

Konsten att jobba på tvären, på tvären För att kunna mainstreama kulturmiljöfrågan i miljömålsfrågan krävs: Att kulturmiljön i miljömålssystemet inte blir enbart ett ansvar för RAÄ. Kulturmiljön är allas ansvar. Att samtliga myndigheter inom miljömålssystemet, såväl inom genomföranderollen som uppföljningsrollen, tillförsäkrar kulturmiljökompetens inom den egna myndigheten. Att miljömålsansvariga myndigheter även tar ansvar för att följa upp kulturmiljöaspekten inom ramen för miljömålsarbetet. Att RAÄ, tillsammans med länsstyrelsernas kulturmiljöfunktion, ger andra sektorsmyndigheter stöd i att identifiera kulturmiljöaspekten i de olika miljömålen.

Exempel – samarbetet med Skogsstyrelsen Kulturmiljöfrågorna hos Sks Egen kulturmiljökomptens i organisationen Uppföljning av kulturmiljöaspekten är integrerad i Sks egen uppföljning av tillståndet i skogen (hänsynsuppföljningen). Gemensamma samarbetsprojekt RAÄ-Sks Vägledning till hur KML och SkvL ska tillämpas. Informationsblad i syfte att öka medvetenheten för kulturmiljöaspekten i skogen. Utveckling av metoder för hänsynsfullt skogsbruk utan att skada fornlämningar. Punkten i den tidigare bilden är inget vi har snickrat ihop på kammaren. Det handlar om erfarenheter som vi har gjort inom ramen för vår samverkan med andra myndigheter inom miljömålsområdet. Här följer ett exempel på hur vi har samarbetat med Skogsstyrelsen i syfte att nå miljömålet levande skogar. "Skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion ska skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden bevaras samt kulturmiljövärden och sociala värden värnas.” Vi och Skogstyrelsen har konstaterat att fornlämningar skadas vid skogsbruk. Kulturpolytax.

2018-09-18