Begreppsförklaring I bildspelet används begreppet ”Frukt och grönsaker” Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livsmedelsverket om fisk och hälsa
Advertisements

Av förskolan, grundskolan och särskolan i Jönköpingskommun.
Gimme5 historia Projektet startar 2010 Val av övningar HT 10
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Näringslära Energiintag för olika energibehov
Vitamin D Nordiska näringsrekommendationer (NNR 12)
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
Det svenska kulturarvet
Kost Internationella Hälsokommunikatörer.
Hockey och Kost! Hallsberg Hockey Team 96/97
Hem – och konsumentkunskap Sjöfruskolan VT-12
Mat och hälsa åk 8.
Kapitel 4 November 2008/Leif Carlsson Om Dina levnadsvanor Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
kunskap och inspiration
Inställning till socker och intresse för kost och motion Resultaten baseras på intervjuer genomförda av The Nielsen Company. Minerva (2 241)1997, (2 969)
Näring och individuella behov åk 8
Sjuksköterskors samtal om levnadsvanor
Från frukost till kvällsmål.
Sammanfattning mat och hälsa
För dig som har typ 2-diabetes
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Hem- och konsumentkunskap
Mat och hälsa åk 6.
Du är vad du äter Höstterminen 2011.
för måltidsverksamheten inom förskola och skola
Fysiskt aktiva individer löper lägre risk att drabbas av bland annat benskörhet, blodpropp, fetma och psykisk ohälsa. Källa:
Matsmältningssystemet
-Betydelsen av vad du äter och när du äter
Ladda för Lidingöloppet 10 bästa tipsen på bra löparmat!
Hälsofrämjande förskola - Nora 4 mars 2011
Februari 2014 Kristina Yondt arlandagymnastiet
Hur ska man planera upp sina måltider?
Kost för idrottare.
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Sveriges matkultur.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Kost och Hälsa Då är det två timmar med kost och hälsa, Socialstyrelsens nationella riktlinjer för levnadsvanor när det gäller kosten, patientfall, Dietistens.
Näring - hälsa SYFTE: Fördjupa er i näringslära /hälsa.
Träningslära ÅK8.
Weight Loss Challenge – viktutmaning. Välkommen! Ha mobilen avstängd Skriv ner alla frågor.
Skillnad livsmedel och näringsämne
Den viktiga måltids- ordningen. Vad är regelbunden måltidsordning? Att vi äter på relativt fasta tider Att det inte går för lång tid mellan måltiderna.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Fotboll kräver mycket energi Vad ska man äta och dricka för att orka prestera på topp? Hur mycket ska man äta? När ska man äta?
Repetition av näringslära
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
På 15 år har läskdrickandet fördubblats! Läskkonsumtionen har ökat kraftigt I snitt dricker svensken 92 liter läsk om året. Sedan början av 80-talet.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Bra mat för dig som tränar. SömnTräning Kostintag Prestationsutveckling.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna
Begreppsförklaring I bildspelet används begreppet ”Frukt och grönsaker” Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men.
Kost 2 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Kost 1 Presentera ämnet kort! Det handlar om mat för idrott, hur du som idrottare kan prestera bättre genom att tänka på vad och hur du äter!
Lektion 2 Orka från morgon till kväll
- Personlig Tränare - Kostrådgivare - Integrativ Coach
Energi och Näringsämnen
Lektion 3 Frukost Paula Frösell, leg dietist och Brand manager Mat & Måltider och hälsa.
På 15 år har läskdrickandet fördubblats!
Bra matvanor för den nyblivna mamman
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Tipspromenad.
PRESTATIONSTRIANGELN - GRUNDEN FÖR EN GOD PRESTATION
Presentationens avskrift:

Begreppsförklaring I bildspelet används begreppet ”Frukt och grönsaker” Detta begrepp inkluderar frukt, grönsaker, bär, rotfrukter och baljväxter, men inte juice och potatis.

Juice Juice räknas INTE längre in i rådet om 500 gram frukt och grönt/dag Anledningen till det är att juice ger mindre mängd fibrer och upplevs därför inte lika mättande som hela frukter och bär, men ger lika mycket energi. Juice bidrar med vitamin C Juice innehåller syra som kan orsaka frätskador på tänderna och därför bör inte juice drickas direkt före tandborstning. Drick juice med måtta. https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf 3

Potatis Potatis räknas INTE in i rådet om 500 gram frukt och grönsaker/dag Anledningen till detta är att en del kan äta större mängder potatis, vilket då skulle ta för stor plats från ”500 g frukt & grönsaker”, och göra variationen av frukt och grönsaker för liten. Näringsrikt baslivsmedel Bidrar till hälsosamma matvanor och är bra ur miljösynpunkt https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Rekommendation frukt och grönsaker Barn <4 år Varje dag, gärna vid varje måltid Barn 4-10 år 400 g frukt & grönsaker/dag Barn >10 år & vuxna 500 g frukt & grönsaker/dag Typ av frukt och grönsaker: Av ovanstående mängder bör ungefär hälften utgöras av frukt och bär och hälften utgöras av grönsaker Grova grönsaker, som rotfrukter, kål och lök, bör ätas ofta eftersom det är bra både för hälsa och miljö https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/bra-livsmedelsval-2-17-rapport-11-2015.pdf https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Intag av frukt och grönsaker i olika åldrar 4-åringar 225 gram Barn i årskurs 2 239 gram Barn i årskurs 5 193 gram Endast 10% av barnen kom upp till rekommendationen om 400 gram/dag Barn behöver alltså äta dubbelt så mycket frukt och grönt än de gör för att få i sig mer fibrer, vitaminer och en mer välbalanserad kost. Kostundersökningen Riksmaten barn 2003 https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_-barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf 6

Frukt och grönsakers innehåll Innehåller generellt sett mycket näring Vitaminer Mineraler Antioxidanter Energilågt Fiberrikt

Det är viktigt med frukt & grönsaker Minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar, fetma och vissa cancerformer som cancer i mun, struphuvud, matstrupe, lungor, magsäck och tjock- och ändtarm Förebygger övervikt Bidrar till en balanserad och hälsofrämjande kost Ger bättre förutsättning för en god tandhälsa Främjar järnupptaget genom C-vitamin Ökar intaget av B-vitaminet folat Låg påverkan på miljön jämfört med animalier Positiva hälsoeffekter kan uppnås även vid små ökningar från en låg konsumtion av frukt och grönt https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapporter/2015/rapp-5-hanteringsrapport-slutversion.pdf

Riskfaktorer som påverkar hälsan, 2015

Näringstäthet och energitäthet Frukt och grönsaker är näringstäta livsmedel, dvs innehåller mycket vitaminer och mineraler i förhållande till energiinnehåll Godis är energitätt dvs innehåller mycket energi men lite eller inga vitaminer och mineraler.

Exempel på näringstäthet Så här mycket energi behöver du under en dag: 100% 0% Energi Så här mycket näring behöver du under en dag: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium

Du äter en apelsin Apelsinen bidrar till ditt energibehov: 0% 100% Apelsin Energi Apelsinen bidrar till ditt näringsbehov: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium

Du äter en portion broccoli Broccolin bidrar med ytterligare energi: 100% 0% Apelsin Broccoli Energi Broccolin bidrar med ytterligare näring: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium Med mycket frukt och grönsaker kommer du enkelt att fylla ditt näringsbehov.

Du äter en påse Ahlgrens bilar Bilarna bidrar med ytterligare energi: 100% 0% Apelsin Broccoli Ahlgrens bilar Energi …men knappast till ditt näringsbehov: A-vitamin B1 tiamin B2 riboflavin B3 niacin B6 C-vitamin E-vitamin Kalium Med godis kommer du snabbt att fylla ditt energibehov utan att få mycket näring.

Hur kommer vi ihåg att äta mer? Tänk på din hand! Fem fingrar symboliserar 5 frukter & grönsaker om dagen

Ät frukt och grönsaker vid varje måltid! Fem om dagen – så blir det! Ät frukt och grönsaker vid varje måltid! 16

Vuxnas frukt- och grönsaksvanor Endast 17 % av vuxna i Sverige uppfyller rekommendationen om att äta 500 gram frukt & grönt per dag! Kvinnor äter i snitt 350 g/dag Män äter i snitt 300 g/dag I Norrbotten är det 12% av männen som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag 29% av kvinnorna som äter frukt och grönsaker minst 3 gånger/dag 45 % av männen som äter RISKABELT LITE frukt och grönsaker/dag 23% av kvinnorna som äter RISKABELT LITE frukt och grönsaker/dag Riksmaten vuxna 2010-2011 Hälsa på lika villkor, 2014

Skillnader Barn till föräldrar med lång utbildning konsumerade mer frukt och grönt Barn till föräldrar med utländsk bakgrund åt mer frukt och grönt Bland barn med föräldrar med kort utbildning har andelen barn som äter ohälsosamt fördubblats (från 12% till 24%) Bland barn med föräldrar med hög utbildning är det färre som äter ohälsosamt (från 14% till 10%) https://www.livsmedelsverket.se/globalassets/matvanor-halsa-miljo/kostrad-matvanor/matvaneundersokningar/riksmaten-_-barn_2003_livsmedels_och_naringsintag_bland_barn_i_sverige1.pdf The Nordic Monitoring System 2011–2014, Nordiska Ministerrådet

Faktorer som påverkar barns frukt- och grönsaksintag Föräldrars konsumtion Att barn tidigt får smaka på frukt och grönsaker Tillgänglighet Åtkomlighet (ex prissättning) Ålder, kön Socioekonomi Studier visar att barn som äter mycket frukt och grönsaker äter mindre söta och feta produkter Källa: Föräldrastöd till hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet – en kunskapsöversikt, Karolinska Institutets folkhälsoakademi 2009:29 Källa: Enghardt Barbieri H, Pearson M, Becker, W. Riksmaten barn 2003. Livsmedels- och näringsintag bland barn i Sverige. Uppsala: Livsmedelsverket 2006. 19

Hälsosam mat - kostnad Ett hälsosamt ätande är associerat med en högre matkostnad hos svenska barn Orsaken är delvis priset mellan hälsosamma och mindre hälsosamma livsmedel Billigast och mest ohälsosam mat återfanns hos de barn vars föräldrar hade kortast och lägst utbildning Rydén Petra, Haglund, Linda: Diet cost, diet quality and socio-economic position: how are they related and what contributes to differences in diet costs? 2011

Konsumtion av godis År 2011: 267 gram godis och choklad/vecka 13,9 kg/ person och år 55 % sockerkonfektyr 45 % choklad Delfi - marknadsinformation för dagligvarubranschen, 2012 År 2015: 15 kg choklad per person och år 50 % ökning sedan 1980 Jordbruksverket; Livsmedelskonsumtion och näringsinnehåll

Varför gör godis dig sur? Många kanske tycker att de blir glada av godis. Det kan vara sant – med det kommer surt efter. Inte bara i munnen, utan även i humöret.

Om du äter mycket sötsaker, så kommer din blodsockernivå att svänga mer. Då kan ditt humör påverkas, och du kan bli sur, grinig och okoncentrerad. Blodsockernivå OPTIMAL NIVÅ Om du äter frukost, lunch och middag samt bra mellanmål, som inte innehåller så mycket socker, så blir ditt blodsocker jämnare och du mår bra! 24

Utrymmesmat – vad är det? Ett samlingsnamn på livsmedel som innehåller mycket energi samt fett och/eller socker, men lite av andra näringsämnen, exempelvis: Godis Läsk Snacks Bakverk

Utrymmet är litet Sockerrika livsmedel som godis, läsk, kakor och bakverk bör begränsas så att tillsatt socker inte ger mer än 10 procent av rekommenderat dagligt energintag för någon åldersgrupp Barn behöver näringstät mat för att växa och utvecklas, och därför bör inte utrymmet vara större än nedan Max tillsatt socker/dag per ålder: Ålder Socker (gram) Energi (kcal) 2 år 25-27 g 99-107 6 år 37-39 g 146-156 12 år 52-56 g 209-225

Men barn äter för mycket… Enligt Livsmedelsverkets kostundersökning får barn i åldrarna 4, 8 och 11 år hela 25 % av energin från s k utrymmesmat dvs godis, läsk, snacks och bakverk Källa: Riksmaten – barn 2003

Max utrymmesmat per vecka 6 år 1 kanelbulle 5 dl läsk 1 hg godis 2 piggelin 1 mariekex 2 år 1 kanelbulle 1 glas läsk 80 g lösgodis 12 år 1 kanelbulle 5 dl läsk 1½ hg godis 1 daimstrut 1 piggelin

Budskap vi förmedlar i denna kampanj Ät mer frukt och grönsaker - 5 om dagen Gör frukt och grönsaker lättillgängliga och utrymmesmaten svårtillgänglig Även små förändringar, är bra förändringar! Servera bra mellanmål Minimera utrymmesmaten, tänk lördagsgodis! Undvik småätande Borsta tänderna med fluortandkräm morgon och kväll