NY KOSTPOLICY
Gäller all a Matgästen ska ha inflytande Läkarintyg för specialkoster SLV:s riktlinjer Måltidsordning enl SLV Lugn och trivsam miljö Tillräckliga resurser Säsongsanpassade menyer Minska matsvinnet Basnivå för djurskydd Köttprodukter i första hand svenskt Fisk MSC, KRAV el ASC-märkt 30 % ekologiskt år 2020 Bananer, kaffe och te alltid ekologiskt och rättvisemärkt Frukt ekologisk Låg miljöpåverkan Vegetabilier ökas Vegetarisk kost till alla Närproducerat öka Genmodifierat undvikas Tillsatser minska Uppföljning integreras i systematiska kvalitetsarbetet
MATRÅD/HÄLSORÅD Träffas ca 2 ggr/ termin Ansvarig för måltidsverksamheten på skolan, representant för skolledning, elever från olika klasser, lärare, elevhälsan, föräldrar
Så här har andra skolor gjort; Inventerar vilka synpunkter klasskamraterna har på mat, miljö och trivsel Undersöka hur många som äter per dag, och hur mycket – vilken maträtt ska ut och vilken ska in Undersöka var råvarorna kommer ifrån Förbättra/förändra i matsalsmiljö Påverka schemaläggningen av mattider Provsmaka nya maträtter, bröd, frukt mm Lyfta fram olika temadagar Hjälpa till med säsongsdukning, menytavla Medverka i köksarbetet Samband klimat, livsmedel och matsvinn Initiera undervisning kring mat, motion och hälsa Ta fram trivselregler för matsalen
SPECIALKOSTER LÄKARINTYG, MEDICINSKA SKÄL
Fr o m 1 jan 2018 För att få specialkost av medicinska orsaker krävs intyg utfärdat av sjukvårdspersonal tillsammans med ifylld ansökan ”Ansökan om specialkost av medicinska skäl”. Från och med 1 januari 2018 kommer det inte att finnas religiösa, etiska och/eller kulturella specialkoster. De eleverna erbjuds alternativ i det ordinarie utbudet. Ett exempel på specialkost är önskekost. Önskekost ges exempelvis till elever som inte växer som förväntat och där skolmåltiden blir en viktig faktor för att eleven ska täcka sitt energi- och näringsbehov och orka med skolarbetet. Utgångspunkten är alltid den ordinarie meny där eleven kan välja bort rätter som inte kan ätas och finna alternativ bland övriga rätter. Önskekost erbjuds på strikt indikation och under en begränsad tidsperiod och ska följas upp av behandlaren. Observera att kravet om näringsriktig skolmat inte kan följas fullt ut vid vissa typer av önskekost. Intyg vid önskekost kan utfärdas av behandlande legitimerad läkare, sjuksköterska eller dietist. Om eleven under en två veckors tid inte hämtat ut sin specialkost kommer den att dras in.
Riktlinjer Grönsaker 30-60 g per barn och lunch Matolja eller margarin med bra fettkvalitet i maten Nyckelhålsmärkt bröd Endast nyckelhålsmärkt margarin som matfett på brödet Endast lättmjölk och vatten som dryck Nyckelhålsmärkta charkuterier Välj säsongsanpassat Luncher baserade på fil eller gröt och även soppluncher har svårare att uppfylla näringsrekommendationerna
Förslag till besparing Varuområde Huvudgrupp Varugrupp Artikelnr Fsgenhet Artikelnamn Statistik värde Statistik volym Statistik kr/kg Förslag artikelnamn Förslag artikelnr Förslag fsgenhet Förslag jmfpris Förslagsbesparing (kr) Färskvaror/Kylvaror Matfett/matolja Smörgåsmatfett 56-79% 700638 FRP Bregott Norm Sa 62 786,00 780 80,46 Smörgåsmargarin 60% 203346 17,87 48 841,00 Smörgåsmargarin ST Milda mjölkfritt 60% 207670 27,32 41 470,00 Margarin MF 70% 207355 30,2 39 220,00
Att äta pedagogiskt innebär enligt riktlinjerna: Att i klassrummet berätta för eleverna vad som serveras till lunch. Att följa eleverna till restaurangen. Att ha koll på elevers behov av specialkost. Att hålla ordning/”vakt”. Att finnas närvarande, äta vid samma bord som eleverna. Att vara en god förebild genom att äta en balanserad måltid. Att vara en god förebild genom att förmedla en positiv attityd kring matens smak och form. Att uppmuntra eleverna att ta av alla måltidskomponenter. Att uppmuntra eleverna att smaka nya rätter och livsmedel. Att uppmuntra eleverna att inte stressa vid måltiden. Att lära eleverna gott bordsskick.
Växthusgas i Sverige I Sverige genererar vi 65 miljoner ton växthusgas/år I genomsnitt 6-7 ton/ pers/ år (8 ton om vi räknar bort export och lägger till import) Vi bör ner till 1 ton/ pers/ år Källa: Ulf Sonesson, SIK + wwf.se
CO2e 1 jan – 31 okt 2017
Visst spelar ingredienserna roll! 1 Köttfärssås/linssås med spaghetti & ketchup 2 Stekt falukorv med vit sås & pasta/potatis 3 Hamburgare/fiskburgare med dressing, bröd & klyftpotatis 4 Kebabgryta fläskkött/het böngryta med ris 5 Indisk kycklinggryta med ris/matkorn 6 Stekt sejrygg/sillflundra med potatismos 7 Kött & grönsakssoppa/morot & linssoppa, mjuk ostsmörgås 8 Moussaka/havslasagne
Vid beställning rangordnat; 1) KRAV-märkt 2) Svenskt ursprung 3)EU-ekologiskt märkning
Ekologiskt i Österåkers kommun 1 jan – 31 okt 2017
Inköp tillverkningsland 1 jan – 31 okt 2017
Kostnaden för maten Ju mer mat som slängs desto mer kostar det!!!!
MATSVINN I MATSAL VECKA 10 2016 TALLRIKS SVINN GRAM KOSTNAD FÖR KÖK KOSTNAD/KG KG I MATSAL PORTIONER SNITT/PORTION TALLRIKSSVINN Åkerstorp 20,36 kr 25,5 990 25,8 519 kr ÖG 53,5 1344 39,8 1 089 kr M-lund 20,47 kr 41,1 2369 17,3 841 kr Tråsättra 20,12 kr 58,8 2700 21,8 1 183 kr Sjökarby 23,14 kr 22,8 1621 14,1 528 kr Rydbo 18,44 kr 5,2 619 8,4 96 kr Söra 21,20 kr 83,0 2884 28,8 1 760 kr Österskär 44,4 2222 20,0 941 kr R-K 9,3 637 14,6 197 kr Solskiftet 22,53 kr 59,7 2821 21,2 1 345 kr Skärgårdstad 45,8 2486 18,4 1 032 kr Ljusterö 20,24 kr 10,4 511 20,4 210 kr TOTALT 1 VECKA 9 742 kr
Orsaker till svinn i storhushåll Dålig kommunikation om antal matgäster Man lagar inte/kan inte laga i omgångar Många ska äta på kort tid och matgästerna kommer inte ”enligt schema” För långa varmhållningstider, svårighet att kyla ner mat Matgästerna tar mer mat än de äter upp Övertolkning av livsmedelslagstiftningen Mat förstörs t ex bränns, förstörs vid lagring Omfattande ansning
UTFLYKTER FÖRSLAG Gå till närmaste kommunal skola och ät Utflykt – Matig pastasallad med dressing, 3 dl mjölk, bröd, port marg, frukt Engångsmaterial Vid grillning – korv eller hamburgare Dagens lunch kan hämtas som utflyktsmat 30 min före lunchtid. Engångsmaterial
Tack för uppmärksamheten eva.nordenhem@osteraker.se