Konsumentverket informerar

KONSUMENT Hallå konsument är en rikstäckande oberoende upplysningstjänst för alla konsumenter som samordnas av Konsumentverket. Hit kan du vända dig med frågor om köp av varor och tjänster, villkor i avtal, reklamationer, att handla hållbart och annat som du som konsument behöver hjälp med. Vägledarna på Hallå konsument svarar på frågor eller hjälper dig vidare till experter hos andra myndigheter, konsumentbyråer eller kommunal konsumentvägledning. Du når Hallå konsuments vägledare via telefon, chatt, eller mejl om du inte hittar den information du söker här på webbplatsen hallåkonsument.se. Du kan även ställa din fråga direkt i frågeforumet på webbplatsen. Vägledarna på Hallå konsument KAN: Svara på frågor om köp av varor och tjänster, reklamationer och konsumentlagstiftning. Ge vägledning inför ett köp och kring hur du kan handla miljömässigt hållbart. Hjälpa dig vidare till experter hos andra myndigheter, konsumentbyråer och kommunal konsumentvägledning Vägledarna på Hallå konsument kan INTE: Kontakta företag, agera ombud eller medla mellan dig och ett företag du har en tvist med. Granska handlingar eller tolka avtal. Hjälpa till med att svara på skoluppgifter. Skriva en anmälan till ARN eller ansökan till domstol. http://www.hallakonsument.se/ Gå in under ”Pengar och ekonomi” och ”Livssituationer”. Där finns filmer som beskriver olika livssituationer exempelvis att bli arbetslös, bli pensionär, få barn, köpa bostad och att separera. Många andra myndigheter och konsumentbyråer är med och bidrar med information till Hallå konsument. ARN Boverket Energimarknadsinspektionen Fastighetsmäklarinspektionen Kemikalieinspektionen Finansinspektionen Kronofogden Livsmedelsverket Läkemedelsverket Naturvårdsverket Pensionsmyndigheten Post och telestyrelsen Konsumenternas Bank- och finansbyrå Konsumenternas energimarknadsbyrå Konsumenternas Försäkringsbyrå Telekområdgivarna Hallå konsument är en rikstäckande oberoende upplysningstjänst för alla konsumenter. Den samordnas av Konsumentverket.

Kommunernas konsumentvägledning Kommunerna är inte skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning men de flesta kommuner gör det. Kommunerna är inte skyldiga att tillhandahålla konsumentvägledning men de flesta kommuner gör det. Observera skillnaden: budget- och skuldrådgivning är lagstadgad verksamhet som kommunerna måste erbjuda. Konsumentvägledarna hjälper oftast till med det som Hallå konsuments vägledare inte kan: Kontakta företag eller agera ombud Granska handlingar eller tolka avtal Hjälpa till med att svara på skoluppgifter Medla mellan konsument och ett företag vid tvist Skriva en anmälan till ARN eller ansökan till domstol Du kan söka efter din kommuns konsumentvägledning eller budget- och skuldrådgivning på hallakonsument.se Gå in på hallkonsument.se och visa olika sidor http://www.hallakonsument.se/

De fyra rådgivningsbyråerna KONSUMENT De fyra rådgivningsbyråerna Konsumenternas bank- och finansbyrå www.konsumenternas.se Konsumenternas försäkringsbyrå www.konsumenternas.se Energimarknadsbyrån www.energimarknadsbyran.se Telekområdgivarna www.telekomradgivarna.se Opartisk och kostnadsfri rådgivning kan man även få från de fyra rådgivningsbyråerna. Ni har tidigare träffat representant från bankbyrån och försäkringsbyrån. Utöver dem finns det två andra rådgivningsbyråer: Energimarknadsbyrån svarar på frågor kring el och gas. På deras webbplats kan man göra prisjämförelser med Elpriskollen och Gaspriskollen. Du kan även läsa om tex avbrottsersättning och vilken rätt du kan ha till skadestånd om du blir utan el eller vad man gör om man ingått ett elavtal som man ångrar. Telekområdgivarna som ger rådgivning om abonnemang för tv, telefoni och bredband. Vanliga frågor är om bindningstider och uppsägning av avtal. Obetalda mobilräkningar är en vanlig orsak till att många får betalningsanmärkningar. Vet du hur mycket du betalar på ett år? Kanske kan du tjäna på att byta teleoperatör, abonnemangsform eller kontantkort. Att teckna ett abonnemang med en viss bindningstid är vanligt till exempel inom telefoni, tv och internet. När du tecknar ett abonnemang förbinder du dig att betala en viss summa varje månad under hela bindningstiden. Dyra abonnemang med lång bindningstid kan göra din ekonomi sårbar om du plötsligt får lägre inkomst och snabbt behöver minska utgifterna. Byråerna lämnar information inför köp, förklarar avtalsvillkor och berättar hur du kan gå vidare om du är missnöjd med ett beslut från ett företag. Man kan ringa eller maila.

Konsument Europa Har du en fråga om handel UTANFÖR SVERIGE? Konsumentverket har en egen enhet för gränsöverskridande handel, Konsument Europa, som hjälper dig som köpt en vara eller tjänst från ett land inom EU, Norge och Island. Konsument Europa erbjuder kostnadsfri rådgivning till konsumenter. Har du en fråga om handel utanför Sverige? Konsumentverket har en egen enhet för gränsöverskridande handel, Konsument Europa, som hjälper dig som köpt en vara eller tjänst från ett land inom EU, Norge och Island. Konsument Europa erbjuder kostnadsfri rådgivning till konsumenter. Webbplatsen heter Konsumenteuropa.se Om man köper från en webbplats kan det vara så att man tror att man handlar från ett svenskt företag men i själva verket är det ett utländskt företag. På webbplatsen finns även information om att handla på Internet från länder utanför EU.

Allmänna reklamationsnämnden (ARN) KONSUMENT Allmänna reklamationsnämnden (ARN) ARN är en myndighet med en opartisk roll. De prövar tvister mellan konsumenter och företag och fattar beslut om hur tvisten ska lösas. Allmänna reklamationsnämnden (ARN) är en myndighet med en opartisk roll. De prövar tvister mellan konsumenter och företag och fattar beslut om hur tvisten ska lösas. Om man inte kommer överens med näringsidkaren kan man göra en anmälan till Allmänna reklamationsnämnden, (ARN). Det är dock viktigt att man har reklamerat till näringsidkaren först. Beslutet är en rekommendation och inte tvingande. Anmälan måste vara skriftlig och kan bara göras av konsumenter. De har ingen rådgivning. arn.se 2017 kom det in 14 363 ärenden till ARN. Konsumenten fick helt eller delvis rätt i 41 % av de ärenden som prövades.

Här har konsumenterna störst problem Telekom Försäkringar Bank- och finanstjänster Tågresor och annan kollektivtrafik Hantverkartjänster Juridiska tjänster Bilverkstäder Fastighetsmäklare I Konsumentrapporten kartlägger Konsumentverket vilka problem konsumenter stöter på. Den visar att det finns marknader där många konsumenter upplever problem när de ska köpa varor och tjänster. Det är i huvudsak samma tio marknader som kommer sämst ut på rankningslistan under de fem år som Konsumentverket har gett ut rapporten.  De marknader som hamnar i botten, dvs där konsumenter har störst problem är enligt Konsumentverkets årliga Konsumentrapport (2017): telekomtjänster (internet, tv, fast och mobil telefoni) Försäkringar (liv-, hem- och personförsäkring) bank- och finanstjänster (investering och pension, privatlån och krediter) tågresor och annan lokal kollektivtrafik hantverkartjänster juridiska tjänster (t. ex. vid skilsmässa, bouppteckning) bilverkstäder fastighetsmäklare el kläder- och skor Problemen varierar något mellan marknaderna, men ett gemensamt drag för flera av dem är att konsumenterna tycker att det är svårt att begripa sig på informationen. Man tycker att det är krångligt, svårt att förstå och tråkigt. Telekombranschen har även haft problem med ett antal oseriösa företag som genererat många klagomål från konsumenterna. Många uppger att de inte litar på branschens försäljare. Här ser vi att försäljningssättet spelar roll. Telefonförsäljning och försäljning från tillfälliga stånd i köpcentrum gör att fler upplever problem i samband med köp. Värt att notera är dock att konsumenterna upplever att marknaden internet och mobilabonnemang har färre problem nu jämfört med vid tidigare mätningar. Konsumentrapporten finns på https://www.konsumentverket.se under publikationer

Olika belopp – en jämförelse 2018 KONSUMENT Olika belopp – en jämförelse 2018 Det kan vara bra för gode män att veta att det finns olika normer och beräkningar. Det hade ju varit enklast om det fanns en enda norm men så är det inte. Eftersom de olika normerna ofta förväxlas finns det anledning att visa en jämförelse. Man ska inte jämföra de olika beloppen rakt av eftersom det tillkommer faktiska utgifter. Konsumentverkets beräkningar av referensvärden Konsumentverket gör varje år beräkningar för vad som är en rimlig kostnad för några av hushållens utgiftsområden. Konsumentverket publicerade de första kostnadsberäkningarna 1978, då efterfrågan av beräkningar fanns från allmänheten, konsumentvägledning och myndigheter. Sedan dess har anpassningar av beräkningarna gjorts med hänsyn till konsumtionsutveckling och allmän standardutveckling i samhället. Syftet med beräkningarna är att visa vad det kostar att upprätthålla en rimlig levnadsnivå, för några av hushållens vanligaste utgiftsområden. Beräkningarna innebär inte någon miniminivå, men medger heller ingen lyx. Siffrorna kan vara en utgångspunkt när man vill gå igenom sin ekonomi. Man kan också jämföra beräkningarna med sina egna faktiska utgifter. Användning: Ge underlag vid budget- och skuldrådgivning Ge underlag vid myndigheters, organisationers och företags beräkningar Hushållsekonomiska analyser Används i broschyren ”Koll på Pengarna” och i ”Budgetkalkylen” Kostnaderna bygger på: Hushåll med olika sammansättning Kunna behålla en rimlig standard Friska och utan kostnadskrävande handikapp Vanligt förekommande produkter Boende i lägenhet Hänsyn till miljön Säkerhetsaspekter vid produktvalet Fungera på sikt Inte kräva speciella kunskaper eller utrustning Kostnadsberäkningarna bygger på en fyra veckors basmatsedel. En annan sak som kan vara bra för en god man att känna till är att Konsumentverket gör kostnadsberäkningar för merkostnader för glutenfri och komjölksproteinfri kost, Det finns inte beräkningar för diabetes, laktos. Kronofogden tar hänsyn till faktiska kostnader i sina beräkningar vid löneutmätning om man har specialbehov. Kronofogden har sina belopp för att bestämma vilket belopp som de kan ta i löneutmätning. För att klara sin försörjning är man alltid garanterad att behålla ett visst belopp, det kallas för förbehållsbelopp. Det består av boendekostnad samt ett belopp som ska täcka allmänna levnadskostnader. Det beloppet kallas för normalbelopp. Kronofogdens belopp används vid löneutmätning. Tillägg till Kronofogdens belopp får göras för: Hyra och uppvärmning Arbetsresor Barnomsorg Underhåll – endast frivilliga avtal Sjukvård Mediciner Sjukresor Socialstyrelsens riksnorm bestämmer nivån för socialtjänstens försörjningsstöd: Riksnormen är ett minimum för hur mycket pengar biståndsmottagare ska ha till löpande utgifter som mat, kläder, skor, fritid , lek och hygienartiklar, förbrukningsvaror för skötsel av bostad och kläder och avgifter för dagstidning, telefon och TV-licens. Beloppen baseras delvis på Konsumentverkets beräkningar och beslutas av regeringen. Försörjningsstödet består av dels riksnormen, dels skäliga kostnader utanför riksnormen. I riksnormen ligger kostnader som är någorlunda lika för alla. Till exempel ingår kostnader för mat, kläder och hygien.  Kostnader för boende och en del andra behov där variationen kan vara stor, ligger utanför riksnormen. Om kostnaderna är skäliga räknas de in i behovet av ekonomiskt bistånd. Socialstyrelsens riksnorm är inte långsiktig utan ska vara kortsiktigt. Banker och andra kreditgivare använder egna beräkningar när de bedömer återbetalningsförmåga för lån. Men vissa utgår också från Konsumentverkets beräkningar.

Koll på pengarna? Tips och råd om privatekonomi Gör en budget KONSUMENT Koll på pengarna? Tips och råd om privatekonomi Gör en budget Konsumentverkets beräkningar Koll på pengarna Konsumentverkets beräkningar presenteras varje år i broschyren ”Koll på pengarna”. Konsumentverket tipsar om hur du kan planera din ekonomi och göra en egen budget. Här finns beräknade kostnader för till exempel mat, kläder, mobiltelefon och hygien. Den innehåller många bra tips för att få en hållbar ekonomi. Även för ungdomar. ”Koll på pengarna” går att beställa kostnadsfritt på konsumentverket.se/publikationer ”Koll på pengarna” finns på flera olika språk och som lättläst. Dessa finns endast som pdf-filer att skriva ut på konsumentverket.se/publikationer. Broschyren sprids via Konsumentverkets webb men också via budget- och skuldrådgivare, konsumentvägledare, hem- och konsumentkunskapslärare, skola, allmänheten, barnavårdscentraler mm. Koll på pengarna har funnits i över 40 år.

Budgetkalkylen KONSUMENT Ett verktyg som är bra att känna till är Budgetkalkylen som finns på hallakonsument.se. Det är vår mest besökta webbsida. (med över 161 000 besök under ett år). I Budgetkalkylen finns även möjlighet att hämta in Konsumentverkets referensvärden som finns i broschyren ”koll på pengarna”. Genom att fylla i alla budgetposter med såväl inkomster som utgifter och lån kan man få en snabb överblick av hur hushållsekonomin ser ut varje månad. Resultatet går att skriva ut och spara som pdf. Arbete med budget handlar om att strukturera och dela upp ekonomin i 4 bitar och titta enskilt på varje bit: Inkomster: Pengar en person får in på sitt bankkonto varje månad. Utgifter: Räkningar och annat som ska betalas varje månad Tillgångar: Egendom eller värdepapper som har ett ekonomiskt värde Skulder: Åtagande att i framtiden ha en ekonomiskt förpliktelse till någon utomstående. Ofta har motprestationen t.ex. varan eller tjänsten redan levererats till gäldenären vid ett tidigare tillfälle. En buffert är viktig både på lång och kort sikt. Den korta kan vara ett sparande till läkarvård, medicin, barnens behov av cykel, ny säng etc. Det långsiktiga är framtiden med pensionen etc. Tio ekonomitips: Konsumentverkets budgetkalkyl För kassabok Planera dina matinköp Gör matlåda Avtal för tv, internet, telefon osv Cykla istället för att köra bil Spar energi Se över dina försäkringar Se över dina lån Inför köpstopp Det kan vara bra att ta hjälp av en budget- och skuldrådgivare i budgetarbetet. Observera att deras rådgivning är kostnadsfri. Saker som de kan hjälpa till med att gå igenom är exempelvis skattejämkning som tyvärr kan leda till nya skulder och att siffrorna hos Kronofogden är riktiga. Exempelvis stämmer uppgifter om hyran och familjesituationen som Kronofogden har (om personen har löneutmätning)? Bostadsbidrag och andra bidrag är det viktigt att det dras rätt skatt för så att det inte blir ny skuld.

Hushållens konsumtion efter ändamål KONSUMENT Hushållens konsumtion efter ändamål Här ser man hushållens konsumtion efter ändamål 26 procent utgör bostaden, livsmedel drygt 12 %, transporter nästan 13 % Några trender som går att urskilja över tid är att hushållen lägger allt mindre av sina pengar på livsmedel och bostad. Den minskade kostnadsandelen som hushållen lägger på livsmedel beror bland annat på att matkostnaden har minskat, framför allt genom utökad livsmedelsimport. Samtidigt har också utgiftsandelen som hushåll lägger på bland annat restaurangbesök ökat. När det gäller bostaden så spelar dagens lägre räntekostnaderna en stor roll. Hushållen lägger en större andel av sin konsumtion på varor och tjänster inom området kommunikation, till exempel telefoni. Gruppen övriga tjänster innehåller exempelvis personlig service och samhällsservice. Ökningen beror till stor del på att vi med stigande inkomster kostar på oss allt mertjänster. Siffrorna kommer från SCB år 2016

Nio poster som står för en tredjedel av hushållens faktiska konsumtion KONSUMENT Nio poster som står för en tredjedel av hushållens faktiska konsumtion Livsmedel Kläder och skor Hygien Fritid och lek Barn- och ungdomsförsäkring Förbrukningsvaror Hemutrustning Media Hemförsäkring När man lägger en budget kan det vara bra att tänka på att nio poster står för en tredjedel av hushållens faktiska konsumtion. I en diskussion om hur man ska kunna spara behöver man gå igenom post för post. Hur mycket lägger familjen ner som en faktisk kostnad? Ofta kommer frågorna upp om barnen ska ha insyn i familjens ekonomi eller inte och vi tror att det är viktigt att de ska vara med i diskussionerna. De får då en förståelse för vad saker och ting kostar och barnen får vara med och prioritera utgifter.

Budget- och skuldrådgivning – en obligatorisk verksamhet KONSUMENT Budget- och skuldrådgivning – en obligatorisk verksamhet 5 kap 12 § Socialtjänstlagen: ”Kommunen ska lämna budget- och skuldrådgivning till skuldsatta personer. Denna skyldighet gäller även under ett skuldsaneringsförfarande och till dess att en beviljad skuldsanering eller F-skuldsanering är helt avslutad” ”Konsumentverket skall stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna skall svara för”. Konsumentverket har ett uppdrag att stödja och ge vägledning för kommunernas budget- och skuldrådgivning. Det angavs tidigare i skuldsaneringslagen men från och med 1 november 2016 anges det i socialtjänstlagen. (Konsumentverket ska stödja och ge vägledning för den budget- och skuldrådgivning som kommunerna skall svara för). Vad är det då för typ av stöd som Konsumentverket ska ge till kommunernas budget- och skuldrådgivning? Det framgår i propositionen (2005/06:124) ”Ett enklare och snabbare skuldsaneringsförfarande” Där specificeras att: ”Konsumentverket ska följa upp, stödja och bidra till vidareutveckling av verksamheten i kommunerna. Konsumentverkets uppgift bör i första hand vara att tillhandahålla ett verksamhetsstöd, t.ex. i form av utbildning, handböcker och informationsmaterial samt datasystem för informationssökning, handläggningsstöd och statistikföring. Men verkets uppgifter bör även omfatta utvärdering och metodutveckling. Konsumentverkets uppgifter innebär att verket kommer att ha en löpande och tät kontakt med rådgivningsverksamheterna ute i kommunerna. Konsumentverkets stöd och vägledning kommer emellertid att bygga på att kommunerna frivilligt samarbetar med verket. Eftersom uppgiften inte har någon formell karaktär av tillsyn, kommer verket således att sakna befogenheter att styra den kommunala verksamhetens inriktning eller att ingripa i de fall där uppgiften inte fullgörs på ett ändamålsenligt sätt”. Det är myndigheten IVO (Inspektionen för vård och omsorg) som har tillsynsansvaret. De har dock tyvärr aldrig genomfört någon tillsyn över kommunernas budget- och skuldrådgivning. Några olika exempel på stöd som Konsumentverket ger är: användarverktyget Boss där man kan göra budgeterar, räkna på olika former av krediter, fylla i ansökningsblanketter om skuldsanering etc. Boss är även ett statistikverktyg. Portalen som är ett slags intranät för budget- och skuldrådgivarna. Där finns information och möjlighet att ställa frågor till experter. Broschyrer som kan delas ut i kommunen, tex ”Går din ekonomi inte ihop?” Konsumentverket tillhandahåller en introduktionsutbildning, webbinarier samt speciella temadagar. Vi stödjer forskare och pilotprojekt i kommunerna. Tex rapporter om överskuldsattas situation som Lisbeth Sandvall och Richard Ahlström skrivit och Örebro kommuns projekt ”I stället för framtida skuldsanering- att prata ekonomi med unga vuxna”. ”Läget i landet” är en kartläggning som görs varje år och som ger information om hur det ser ut i kommunerna. Det gjordes även en fördjupad kartläggning och analys av kommunernas budget- och skuldrådgivning våren 2015. På regeringens uppdrag har Konsumentverket tagit fram rekommendationer för kommunernas budget- och skuldrådgivning. De publicerades 31 december 2016. Hur kommunerna använder rekommendationerna ska följas upp och rapporteras till regeringen senast juni 2018.

Budget- och skuldrådgivning (BUS) KONSUMENT Budget- och skuldrådgivning (BUS) Budgetrådgivning Skuldrådgivning Skuldsanering – stöd före, under och efter Frivilliga uppgörelser Utåtriktade insatser Budgetrådgivning: Grunden för allt arbete ligger i budgetrådgivningen. Att arbeta fram en fungerande budget och prioritera bland skulderna. HEM, dvs hyra, el och mat är det som alltid prioriteras först! Det är ju också i budgetrådgivningen och resonemangen runt den rådsökandes situation som ett förtroende byggs upp med budget- och skuldrådgivaren. Det är i rådgivningen budget- och skuldrådgivarna har möjlighet att ge framtidstro och hopp och försöka bryta destruktiva mönster.  Skuldrådgivning: I skuldrådgivningen som ofta kommer efter budgetrådgivningen klargörs vilka skulder den rådsökande har och i denna rådgivning finns också konsekvensbeskrivningar hur man ska gå vidare i ett ärende. Vilka skulder som måste prioriteras diskuteras liksom om BUS-aren ska hjälpa till med en skuldsaneringsansökan eller ett förslag till frivillig uppgörelse med fordringsägarna. Ofta finns det någon form av borgensåtagande vilket gör att nära och kära kan bli drabbade när den rådsökande slutar att betala en fordran. Komplexiteten av ärenden har ökat över tid med tanke på skulder i andra länder, enskilda näringsidkare och närstående till näringsidkare och det är olika sorts rådsökande de möter.   Det är extra viktigt att BUS-arna har en stor och bred kompetens så det blir bra kvalité på rådgivningen. Skuldsanering: Stor del av tiden uppgår till att arbeta med skuldsanering från initialskedet tills de 5 åren har löpt ut. (Vi återkommer senare till mer information om skuldsanering). Budget- och skuldrådgivaren har ett ansvar att vara behjälplig med skuldsaneringsansökan, omprövning, överklagan och med råd och stöd under hela skuldsaneringsperioden. Betalningsperioden på en skuldsanering löper på 5 år men i vissa fall kan perioden förlängas med 2 år och då är det 7 år som gäller för det kommunala rådgivningsansvaret. Och mycket händer under de 5 åren.  Ibland kan omprövningsansökning varar nödvändig om personens ekonomi förändras mycket (ska vara oförutsedda händelser, inte enbart en årlig höjning av lönen). BUS-aren hjälper även till med överklagningar av skuldsanering. Kronofogdens skuldsaneringsbeslut kan överklagas till tingsrätt.   Det är ungefär 78 % av de skuldsaneringsansökningar som kommer in till Kronofogden som och fått hjälp av en budget- och skuldrådgivare. (2015 var det totalt ca 10 000 ansökningar). För att klara sina uppgifter på ett kvalitativt sätt behöver budget- och skuldrådgivaren vara väl förtrogen med skuldsaneringslagen men även andra lagstiftningar som berör arbetet. Tex konsumentkreditlagen och inkassolagen, Kronofogdens arbete med indrivningsverksamheten (tex löneutmätning), liksom CSN och Försäkringskassans olika bidragssystem, mm.    Frivilliga uppgörelser Det är många gäldenärer som inte har möjlighet att få skuldsanering eller vill söka skuldsanering (tex på grund av att man har borgensmän som man inte vill ska bli drabbade). För dem kan olika former av frivilliga uppgörelser vara en möjlighet, även om borgenärerna har olika möjligheter till att bevilja en frivillig uppgörelse. Statliga fordringar är oftast svårare att få uppgörelser för. Budget och skuldrådgivarens roll är att ta fram olika åtgärdsförslag och beskriva konsekvenserna av de olika förslagen Den enskilde beslutar själv vilken väg han eller hon vill välja Budget och skuldrådgivaren beslutar inte om skuldsanering – det är det Kronofogden som gör För att motverka överskuldsättning bör BUS-arna även arbeta med utåtriktade insatser för att öka kännedomen för att verksamheten ska bli känd så konsumenterna som behöver budget- och skuldrådgivarna hittar dem. För att arbetet ska fungera är samverkan ett nyckelord för BUS-aren. Det ingår i rollen att samverka med andra yrkesgrupper inom och utom kommunen. De har ett tjänstemannaansvar så den information som ges är viktig. Liksom dokumentationen.

Fakta om budget- och skuldrådgivning KONSUMENT Fakta om budget- och skuldrådgivning Cirka 360 personer arbetar med budget- och skuldrådgivning 241 årsarbetskrafter Genomsnittlig väntetid är 4 ½ vecka men det förekom under 2017 väntetider på upp till 36 veckor 78 kommuner köper sin budget- och skuldrådgivning 189 kommuner har sin tillhörighet i socialnämnd Den årliga kartläggningen av kommunernas budget- och skuldrådgivning (den så kallade ”Läget i landet”) visar att det 2017: Finns ungefär 360 personer som arbetar med budget- och skuldrådgivning Många arbetar dock deltid så det motsvarar ca 241 årsarbetskrafter Väntetiderna för att få en enskild bokad tid hos en budget- och skuldrådgivare varierar från att få komma samma dag till upp till ett år. Genomsnittlig väntetid är 4 ½ vecka. Långa väntetider är olyckligt eftersom det kan få stora konsekvenser om ekonomin havererar. När en rådsökande tar kontakt med en budget- och skuldrådgivare är det dessutom här och nu han vill ha hjälp eftersom det är nu han är motiverad. Var fjärde kommun köper sin budget- och skuldrådgivning. Oftast är det små kommuner som köper av annan kommun. Det kan innebära att det inte finns hjälp att få i kommunen utan att man måste resa till annan kommun. Det förekommer också att kommuner köper av en konsult. De flesta kommuners budget- och skuldrådgivning hör till socialtjänsten (65 %). 14 procent tillhör kommunstyrelse.

Skuldsanering Skuldsaneringslag Lag om skuldsanering för företagare KONSUMENT Skuldsanering Skuldsaneringslag Lag om skuldsanering för företagare Trädde i kraft 1 november 2016 Möjligheten till skuldsanering har funnits sedan 1994. Det huvudsakliga syftet med skuldsanering är att en svårt skuldsatt gäldenär ska bli ekonomisk rehabiliterad. Han eller hon ska få en möjlighet att lösa sina ekonomiska problem och därigenom få en chans till ett drägligare och mer samhällsnyttigt liv. En annan grundtanke är att skuldsaneringen ska gynna borgenärskollektivet på så sätt att gäldenären kan komma att betala åtminstone någon del av sina skulder. Skuldsaneringen ska i princip omfatta sådana skulder som bedöms ändå inte kunna bli betalda (prop. 1993/94:123 s 73). 2012 uppskattades att det fanns cirka 50 000 gäldenärer som skulle kunna få sina skulder sanerade, om de bara ansökte om det. Under 2015 ansökte ca 10 000 personer om skuldsanering. Regeringen anser att inte tillräckligt många ansöker om och beviljas skuldsanering med tanke på vad många det finns som har haft skulder väldigt länge hos Kronofogden. Därför föreslogs en ny skuldsaneringslag. Den trädde i kraft 1 november 2016. Regeringen har konstaterat att skuldsaneringslagen behövde förändras för att evighetsgäldenärerna ska få hjälp att snabbare ta sig ut ur skuldfällan. Dessa åtgärder bör inriktas på att förbättra kunskapen i samhället om möjligheten till skuldsanering, att tidigare hjälpa skuldsatta som riskerar att fastna i en skuldfälla och att utforma skuldsaneringsförfarandet på ett sätt som möjliggör för fler att ansöka om och genomgå skuldsanering. Regeringen bedömer att de befintliga skuldsaneringsreglerna behöver ändras för att uppnå detta. Regeringen prioriterar frågor om överskuldsättning högt och bedriver ett aktivt arbete inom detta område. I budgetpropositionen för 2016 (prop. 2015/16:1, utg.omr. 18, kapitel 4 Konsumentpolitik) presenterar regeringen en strategi med förebyggande, stödjande och rehabiliterande insatser mot överskuldsättning. En viktig del i denna strategi är hur samhället kan hjälpa fler evighetsgäldenärer ut ur skuldfällan genom att erbjuda dessa en möjlighet till skuldsanering. Överskuldsättningen innebär inte bara en påfrestning för den drabbade gäldenären och hans eller hennes familj, utan har även en negativ påverkan på borgenärskollektivet och samhället i stort. Enligt regeringens mening är detta ohållbart. Någonting måste göras för att minska de problem och det lidande som överskuldsättningen orsakar. Skuldsanering är ett etablerat och ändamålsenligt sätt för skuldavskrivning som ska verka rehabiliterande och innebära en samlad skuldavveckling. Studier visar att av de som genomgått skuldsanering förblir en mycket hög andel skuldfria flera år efter att skuldsaneringen avslutats. Skuldsaneringsinstitutet är ett effektivt verktyg för att hjälpa överskuldsatta personer att ta itu med sin skuldbörda och det som bör fortsätta att användas för detta ändamål. Möjligheten till skuldsanering aktualiseras ofta dock för sent, dvs. först efter det att gäldenären levt med kraftig överskuldsättning under lång tid. När väl en ansökan görs och skuldsanering genomgås kan det vara alltför sent för att den överskuldsatte ska rehabiliteras och kunna återkomma till ett normalt liv.

KONSUMENT Skuldsanering Så skuldsatt att du inte på något sätt kan betala dina skulder på många år. Det är rimligt med hänsyn till dina personliga och ekonomiska förhållanden. Inte ha näringsförbud. Ha sina huvudsakliga intressen i Sverige. En skuldsanering innebär att den som är svårt skuldsatt kan slippa betala hela eller delar av skulderna. Ett av grundkraven är att personen inte kan betala sina skulder på många år. En vanlig missuppfattning är att det krävs väldigt stora skuldbelopp för att få skuldsanering. Det finns ingen gräns för hur liten eller stor skulden behöver vara. I stället tittar Kronofogden på den totala skulden i relation till vad personen kan betala. Kronofogden gör en prognos över personens möjligheter till att betala skulderna. En person med låg inkomst och utan möjligheter att öka dessa kan få skuldsanering för skulder på 30 000:-. Förmågan att betala påverkas av många olika faktorer bland annat storleken på skulden, nuvarande och framtida inkomster, ålder, arbetsförmåga och utbildning, eventuell sjukdom och arbetslöshet. Kronofogden bedömer rimligheten utifrån hur och varför skulderna har uppkommit. Att personen gjort vad denne kunnat för att betala sina skulder är en av bedömningsgrunderna. Att personen är aktiv i skuldsaneringshandläggarens utredning och svarar på frågor är också viktigt. Uppgifterna som lämnats i ansökan måste vara fullständiga och korrekta. Hur gör man om man vill ansöka om skuldsanering? Man ansöker på särskild blankett som finns på Kronofogdens webbplats. De allra flesta (nästan 80 %) får dock hjälp med ansökan av en budget- och skuldrådgivare. Blanketten finns i deras program Boss.

Barns skulder KONSUMENT Barn kan i dagsläget bli skuldsatta pga. böter, ersättning till brottsoffermyndigheten, skadestånd och skatter (tex fondförsäljning). Även skulder till Transportstyrelsen och Trafikverket förekommer pga. att de tillåter fakturabetalning för exempelvis tillstånd eller fotografering i samband med körkort för tex traktor. Antalet skuldsatta barn hos Kronofogden har minskat de senaste åren. Det är självklart många faktorer som påverkat utvecklingen och Konsumentverket vill lyfta fram några som haft en avgörande betydelse: 2006 drev Kronofogden, tillsammans med bland andra Vägverket, utvecklingen mot en brukarregistrering. Brukarregistrering innebär att det är den som använder ett fordon som är ansvarig för bland annat fordonsskatt och felparkeringsavgifter, även om bilen är ägarregistrerad på en minderårig. Bilskatteskulder och felparkeringsavgifter m.m. hamnar alltså inte längre på barnen. 2007 startade samverkansgruppen "Omyndigas skuldsättning" inom ramen för Myndighetsnätverket för barn- och ungdomsfrågor. Tillsammans med Kronofogden, SKL, BO och Datainspektionen arbetar vi för att minska barns skuldsättning. Arbetet har bland annat lett fram till en branschöverenskommelse där skolfotoföretag förbinder sig att träffa avtal med vårdnadshavarna istället för den minderårige. Från och med den 1 januari 2009 har Föräldrabalken ändrats vilket förtydligar att barn inte skuldsättas utan överförmyndarens samtycke. Omyndiga kan endast handla kontant, inte på kredit eller på faktura. Myndigheterna har under lång tid arbetat för att barn inte ska drabbas av vårdavgifter till följd av uteblivna besök hos tand- och sjukvård. 2010 ändrades lagen och nu slipper barn ansvar för vårdkostnader. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) gav 2013 ut ett cirkulär till kommuner och landstingen. När det gäller den verksamhet som bedrivs av kommuner och även i viss mån av landsting finns det fortfarande några områden där barn kan bli skuldsatta. Det är främst inom biblioteks- och skolverksamheterna i samband med lån av olika medier och IT-utrustning samt vid uthyrning av bostad i samband med studier. Därför gav SKL ut ett cirkulär 2013 (13:51). Genom SKLs cirkulär vill SKL informera om några möjligheter att undvika att barn blir skuldsatta i verksamhet som bedrivs av kommuner och landsting. Målsättningen är att inga barn ska behöva inträda i vuxenlivet med skulder i bagaget. I cirkuläret avses med barn och underårig den som är under arton år och därmed omyndig enligt definitionen i 9 kap. 1 § föräldrabalken. Situationer som beskrivs i cirkuläret är just hur kommunerna ska undvika att skuldsätta barn. Tex har en god man (och andra särskilt förordnade vårdnadshavare) för ett ensamkommande barn inte några ekonomiska skyldigheter mot "sitt" barn. En god man för ett ensamkommande barn bör därför inte skriva på låneförbindelser, t.ex. vid lån av dator, eller teckna borgensförbindelser på det sätt vi föreslagit för föräldrar som är vårdnadshavare. Även en god man bör dock, i egenskap av ställföreträdare för barnet, kunna skriva på en handling om att barnet mottagit lånekort eller lån av t.ex. dator. Också i ärenden som gäller ensamkommande barn måste kommunen eller landstinget därför hantera eventuellt obetalda skulder på annat sätt än när föräldrar som är vårdnadshavare tagit på sig betalningsansvaret, t.ex. genom att efterge kravet. Det finns dock fortfarande många barn med skulder hos inkassobolagen. Datainspektionen genomförde under år 2008 en enkätundersökning hos inkassoombuden om hanteringen av underåriga gäldenärer. Datainspektionen fann drygt 79 500 pågående kravärenden mot gäldenärer som var underåriga då skulden uppkom. Av dessa ärenden avsåg 63 000 ärenden där gäldenärerna, vid tiden för undersökningen, fortfarande var underåriga. Undersökningen resulterade i en rapport från Datainspektionen, där myndigheten bl.a. redovisade en rad åtgärder som borde vidtas när det gäller barns skulder. Barn i familjer med skulder: Cirka 161 000 barn lever i familjer med skulder hos Kronofogden Bland dessa lever cirka 38 000 i familjer som står under löneutmätning och omkring 7 500 i familjer som genomgår skuldsanering. Barn till högt skuldsatta föräldrar drabbas ofta hårt av föräldrarnas situation och åtgärder för att motverka problem med skulder är därför mycket viktiga också utifrån barnens perspektiv. Barn är ofta särskilt utsatta vid utsökningsåtgärder (som Kronofogden gör) av olika slag. Inom ramen för den översyn som görs av utsökningsbalken (dir. 2014:127) ska det därför bland annat övervägas om de skyddsregler som finns till förmån för gäldenären och dennes familj är tillräckligt omfattande. Det kan gälla skyddet av den skuldsattes familj vid avhysning eller att säkerställa att en skuldsatt som är föremål för utmätning har råd att umgås med sina barn. Utredningen ska rapportera sitt uppdrag i november 2016.  

Bra material KONSUMENT Bra material som kan användas för att hjälpa klienten att lära sig mer om ekonomi. För unga vuxna som är arbetslösa finns Ekonomismart. Utbildningen är på två dagar och vänder sig till unga vuxna som är arbetslösa. Utbildningen syftar till att hjälpa dem att bli medvetna konsumenter med verktyg att göra aktiva val, identifiera risker och undvika överskuldsättning. Ekonomismart har en bra webbplats där det finns information och kunskap i form av filmer och ppt att hämta. www.ekonomi-smart.se Ekonomismart är ett samarbete mellan Folkuniversitetet, Konsumentverket, Finansinspektionen, Sparbanksstiftelserna Kronan, Alfa och Nya. Folkuniversitetet är konceptägare. Under 2015 gjordes en effektutvärdering som bekräftade att tvådagars utbildningen har ett mycket bra koncept. Att unga möter unga i utbildningen är positivt för deltagarna. ”Går din ekonomi inte ihop” är en broschyr som beskriver budget- och skuldrådgivarnas arbete. Broschyren finns även på enkel svenska ”Budget – och skuldrådgivning- när du behöver få ordning på din ekonomi”. Den finns på en rad olika språk och en uppläst variant. Finns att ladda ner från publikationsshopen på konsumentverket.se på somaliska, persiska , franska, engelska, bosniska, arabiska. I publikationsshopen på konsumentverket.se är materialet gratis att beställa. Broschyrerna på andra språk finns inte tryckta men de ligger som pdf-filer så man kan skriva ut dem. Det finns även en broschyr som heter ”Välkommen hem” som kan vara bra att känna till. Den vänder sig till den som ska få sitt första kontrakt. Broschyren beskriver vikten av att värna sitt kontrakt. Flera bostadsföretag använder sig av broschyren när ungdomarna skriver sitt första kontrakt.  

KONSUMENT En tjänst som Konsumentverket har och som kan vara bra för gode män vars klienter kommer från andra länder med släkt kvar i det landet är Money from Sweden. Det är en gratis prisjämförelsetjänst som är oberoende och som Konsumentverket fick i uppdrag av regeringen att ta fram. Här kan man jämföra hur mycket det kostar att skicka pengar till personer (tex släktingar) i andra länder med olika företag. Man ser också hur lång tid det tar. Tjänsten vänder sig till privatpersoner. Det är inte en tjänst för företag som vill sända pengar.  

KONSUMENT Sammanfattningsvis är det bra för alla gode att känna till all den hjälp som faktiskt finns att få, kostnadsfritt dessutom.

Samverkan viktig! KONSUMENT Andra aktörer Kommunen Den rådsökande Försäkringskassan Den rådsökande Andra aktörer Kommunen Konsument-verket Kronofogden Landstinget Soc. Sekr. God man LSS-handl.. BUS Bostads-bolag Samverkan är viktig. Den rådsökande har många kontaktytor och träffar på myndigheter, sjukvård, inkassobolag, banker men framför allt finns det många beröringspunkter inom kommunen. Därför är samverkan mellan de olika aktörerna något som behöver förbättras. Kunskap om varandras arbete för att kunna hänvisa rätt och att inte personen ska få förväntningar som inte kan uppnås. Därför är kunskapen om exempelvis budget- och skuldrådgivarnas arbete mycket viktigt.

En strategi, flera uppdrag KONSUMENT En strategi, flera uppdrag Rekommendationer för BUS-verksamhet Fördjupad samverkan mot överskuldsättning Samverkansråd för budget- och skuldfrågor Intressant samling människor längst ner på sidan. Vilken är den röda tråden? (ställ gärna frågan till publiken). Svaret är att oavsett vilken regering som sitter vid makten är man intresserade av att bekämpa överskuldsättningen, man behöver inte oroa sig för politiska omkastningar på det här området vid regeringsskiften. Mp-minister Bolund har gett oss den nuvarande strategin mot överskuldsättning och de regeringsuppdrag som syns på bilden, Birgitta Ohlsson (fp) tog tidigt upp överskuldsättningen som ett stort problem då hon tillträdde som konsumentminister, och Mats Odell (kd) gav Finansinspektionen deras folkbildningsuppdrag under sin tid som finansmarknadsminister i den borgerliga regeringen. Regeringens nationella strategi mot överskuldsättning har resulterat i ett flertal regeringsuppdrag, både till Konsumentverket och Kronofogden. Samtidigt ligger Finansinspektionens folkbildande uppdrag fast sedan tiden med Odell som finansmarknadsminister. Rekommendationerna för BUS-verksamheten syftade till att skapa en mer likvärdig bus-verksamhet runt om i landets kommuner. Här fick Konsumentverket i uppdrag att ta fram riktlinjer för bland annat verksamhetens innehåll, tillgänglighet, utbildning, kötider och fortbildning. Uppföljning av detta sker under 2018. Fördjupad samverkan mot överskuldsättning. ”Konsumentverket ska i samarbete med Kronofogdemyndigheten och Finansinspektionen verka för en fördjupad samverkan med samhällsaktörer som utifrån sina verksamhetsområden bedöms kunna bidra till att personer som har eller riskerar att få problem med skulder kan få hjälp med att få ordning på sin ekonomiska situation.” Erfarenhetsutbyte i budget- och skuldrelaterade frågor Samarbete när det gäller att nå ut till personer som har eller riskerar att få problem med skulder med information om vilken typ av stöd som finns att få, exempelvis via den kommunala budget- och skuldrådgivningen. Samarbete om andra förebyggande och stödjande insatser. Samverkansrådet leds av Konsumentverkets GD, och ska stödja regeringsuppdraget om fördjupad samverkan mot överskuldsättning, underlätta att aktiviteter inom uppdraget når fram och används samt diskutera aktuella budget-och skuldrelaterade frågor. Rådet ska också vara en kontaktyta in i respektive myndighet/organisation samt löpande följa utvecklingen beträffande enskildas skuldsättning och värdera resultatet av arbetet. Konsumentverket ska inhämta synpunkter från samverkansrådet. Aktörerna i rådet bör medverka och vara representerade på ett sådant sätt att frågor av strategisk karaktär kan hanteras och ha erforderlig kunskap om problematiken för skuldsatta och ekonomiskt utsatta personer. I skrivande stund består rådet av representanter för Konsumentverket, Kronofogden, Finansinspektionen, SKL, Socialchefernas förening, Socialstyrelsen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Yrkesföreningen för budget- och skuldrådgivare, Svenska kyrkan, Sveriges stadsmissioner och Folkhälsomyndigheten.

Social-förvaltningen KONSUMENT Våga prata pengar! Lokal samverkan i fokus BUS Primärvården Arbets-förmedlingen Försäkrings-kassan Social-förvaltningen Av de 60-talet insatsförslag som framkom under tre dagars workshops med samverkande parter kretsade en stor andel kring någon form av samarbeten på lokalplanet för att i ett tidigt skede fånga upp personer som visade sig vara i riskzonen för att få problem pga. sina skulder. För de redan kvalificerat insolventa kan man hänvisa direkt till budget- och skuldrådgivningen. Detta är ett försök att fånga upp personer innan det gått så långt. ”Våga prata pengar” syftar till att skapa lokala nätverk där aktörer som tidigare inte samarbetet finner varandra och hakar i varandra. Gemensamt för de samverkande parterna är att de regelbundet stöter på personer vars problem kan ha en grund i ohälsosam skuldsättning. Vilka dessa parter är varierar beroende på kommun, men inom projektet har vi lyckats lista ett 40-tal alternativ. De som finns på bilden är bara ett axplock. En central del i detta är att de samverkande parterna då de träffar en potentiellt överskuldsatt person ”vågar” ta upp kopplingen mellan personens situation och dess privatekonomi. Vågar man prata pengar, och fråga ”Hur mår din ekonomi?” har man kommit en bra bit på vägen. Men, har man väl ställt frågan gäller det även att ha kunskap så man kan hantera svaret. Därför tar vi även fram ett utbildningsmaterial och ett metodstöd. Utbildningen ska exempelvis BUS kunna hålla lokalt, och metodstödet ska spridas genom de sextiotalet samverkande parter som deltog i projektets workshops. BUS är naturligtvis en central aktör i detta, men vi vet samtidigt att BUS-arna ofta är hårt ansträngda och kan ha svårt att ta på sig nya uppdrag. En annan struktur som kan användas är de lokala Finsam-förbunden. Den 1 januari 2004 trädde lagen om finansiell samordning av rehabiliteringsinsatser i kraft, i dagligt tal Finsam. Lagen gör det möjligt för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, kommun och landsting/region att samverka finansiellt inom välfärds- och rehabiliteringsområdet. Tillsammans bildar de fyra parterna ett samordningsförbund och beslutar själva hur samarbetet ska utformas och bedriver samverkan utifrån lokala förutsättningar och behov. Idag finns 80 samordningsförbund från norr till söder, och 241 av landets 290 kommuner deltar. Från överskuldsättningsprojektet har vi uppvaktat en rad Finsam-förbund i syfte att få in överskuldsättningsproblematiken i deras verksamhet. Vissa förbund arbetar redan med dessa frågor, men för många är det helt nytt. Oavsett finns här en struktur med finansiering som skulle kunna bli ett naturligt nav i ett lokalt nätverk. Bostads-bolaget Kyrkan FINSAM

Oändliga möjligheter till samverkan KONSUMENT Oändliga möjligheter till samverkan Här är en sammanställning över potentiella samverkanspartners som framkom under en intern workshop. Den är knappast fullständigt, och tycks kunna bli hur omfattande som helst. Naturligtvis är det lokala förutsättningar som styr. Förslagsvis kallar man de parter som kan vara intressanta, förklarar tanken bakom mötet och använder sig av överskuldsättningsprojektets utbildning/metodstöd/dialogduk. Kommer att finnas för beställning på Konsumentverkets webbplats.

Om du vill läsa mer Lisbeth Sandvall: KONSUMENT Om du vill läsa mer Lisbeth Sandvall: Leva med skulder - bli skuldfri - olika faser i skuldsaneringsprocessen Från skuldsatt till skuldfri - Processer, strategier och påverkande faktorer Samverkan för en effektivare hjälp till skuldsatta Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmark: Budgetrådgivning - en kortsiktig kommunal kostnad eller en långsiktig social investering med hög lönsamhet? Om ni vill läsa mer om överskuldsattas situation och lära er mer om budget- och skuldrådgivning får ni här några lästips. Lisbeth Sandvalls rapporter: Leva med skulder – vara skuldfri olika faser i skuldsaneringsprocessen Rapport 2008:16 Författare Lisbeth Sandvall, filosofie doktor Rapporten har sin utgångspunkt i forskning som bygger på en licentiatavhandling om överskuldsättningsproblem. Dvs. när skulderna har blivit så stora att det inte finns någon väg ur dem. Avhandlingen Från skuldsatt till skuldfri - Processer, strategier och påverkande faktorer av Lisbeth Sandvall. I rapporten görs en kortfattad presentation av forskningsresultatet. Den vänder sig till budget- och skuldrådgivare som i sitt dagliga arbete möter skuldsatta personer. Målsättningen är att rapporten ska ge både kunskap om skuldproblem och stimulera till metodutveckling i arbetet som rådgivare. Samverkan för en effektivare hjälp till skuldsatta Rapport 2010:6 Författare: Lisbeth Sandvall, filosofie doktor Rapporten fokuserar på en samverkan mellan budget- och skuldrådgivning och försörjningsstöd. En sådan samverkan kan vara ett sätt att utnyttja kommunala resurser, i en tid av ökat behov, ökade kostnader och minskade skatteintäkter. Vidare redovisas olika aspekter på hur samverkan kan fungera, vilka möjligheter och svårigheter som finns. Syftet är att ge underlag för diskussion och reflektion kring hur dagens arbete bedrivs men också att se arbetet i ett framtidsperspektiv. Ingvar Nilsson och Eva Nilsson Lundmarks rapport: Budgetrådgivning – en kortsiktig kommunal kostnad eller en lönsam investering Rapport 2011:11 Författare nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark Syftet med rapporten är att ge underlag för diskussion om vilken ekonomisk samhällsnytta kommunal budget- och skuldrådgivning kan leda till. Författarna för ett resonemang om: Vilka samhällsekonomiska kostnader som kan uppstå till följd av att individer hamnar i en ohållbar överskuldsättning. Det ekonomiska värdet av de insatser som syftar till att undvika att medborgaren hamnar i en överskuldsättning som leder till ett ”socialt utanförskap”. Eventuella strukturer och mekanismer som gör att en effektiv samordning av insatserna inte görs. Resultatet- en form av cost/benefit-analys- har utarbetats med utgångspunkt i det som kallas socioekonomisk analys, vilken kan ses som en komplettering av traditionell samhällsekonomisk analys.  

Om du vill läsa ännu mer Richard Ahlström: KONSUMENT Om du vill läsa ännu mer Richard Ahlström: Dödsfall under och efter skuldsanering Överskuldsättning och ohälsa Är skuldsanering rehabiliterande? Karin M Ekström och Torbjörn Hjort: Det blir många nej - konsumtionens meningar och villkor för barnfamiljer med knapp ekonomi Richard Ahlströms rapporter: Dödsfall under och efter skuldsanering Rapport 2010:18 Författaren docent Richard Ahlström och forskningsassistent Mattias Savemark. Rapporten beskriver vad konsekvenserna av hushållens betalningsproblem och överskuldsättning visar om livet som överskuldsatt, förutom påtaglig socioekonomisk marginalisering, innebär stora personliga påfrestningar. Inte minst vad gäller hälsa och livskvalitet. Rapporten beskriver också att det finns indikationer på en förhöjd dödlighet bland överskuldsatta. Överskuldsättning och ohälsa En Studie av hur långvarig överskuldsättning kan påverka den psykiska – och fysiska hälsan Rapport 2015:16 Författare: Docent Richard Ahlström och prefekt Sonya Edström Syftet med rapporten är att ge ökat underlag och kunskap om hur en långvarig och svår överskuldsättning kan påverka den fysiska och psykiska hälsan- Ett annat fokus har varit att undersöka vilken betydelse kommunernas budget- och skuldrådgivning utgör under denna process. En utvärdering av skuldsanerade personers hälsa livskvalitet och privatekonomi tre år efter genomförd skuldsanering Är skuldsanering rehabiliterande? En utvärdering av skuldsanerade personers hälsa, livskvaliteter och privatekonomi tre år efter genomförd skuldsanering. Rapport 2014:12 Författare docent Richard Ahlström, prefekt Sonya Edström och Mattias Savemark, Mittuniversitetet, Östersund Syftet med rapporten är att ge ökat underlag för en diskussion om vilken rehabiliterande verkan en skuldsanering enligt svensk lag har för de individer som genomgår en sådan process. Frågan är om möjligheten kommer alltför sent för att hjälpa den skuldsatta att återkomma till ett ”normalt” fungerande socialt liv. Ett annat focus har varit att undersöka vilken betydelse kommunernas budget- och skuldrådgivning utgör under denna process. Ekström/Hjorts rapport: - ”Det blir många nej - konsumtionens meningar och villkor för barnfamiljer med knapp ekonomi” 2010:28