Integrerad cykelinfrastruktur och cykelnätverk Förstudie: Integrerad cykelinfrastruktur och cykelnätverk – landsbygdens transportsystem   Charlotta Johansson Peter Rosander Luleå tekniska universitet

Syfte –koppling till Trafikverkets uppdrag 1. Förbättra vägledningar för utformning av nätverk och stråk för cykling på landsbygd, samt klimatförhållanden och mångfalden av cykeltyper Utveckla kunskap om effekterna av: 2. Fysiska åtgärder, inklusive underhåll 3. Mjuka åtgärder 4. Arbetsmetoder och samarbetsformer för integration av cykelinfrastruktur Även andra ämnesområden: hälsoeffekter, trafiksäkerhet, framkomlighet och trygghet, och andra i dag ”okända” aspekter som kan främja ökad cykling på landsbygd.

Metoder Litteraturstudier Strukturerade litteratursökningar i: Scopus (databas för vetenskapliga tidskriftsartiklar i alla ämnen) Trafikverkets bibliotek på webben Transguide TRID Nationella bibliotekskatalogen (tidigare benämnd TRAX) SKL, publikationer från Sveriges kommuner och landsting Boverkets publikationer Tidigare kända källor Snöboll – källors källor

Metoder Intervjuer Sju företrädare från kommuner, Trafikverket, forskare, konsulter och cykelorganisationer (av 20 tillfrågade) Frågeställningar med följdfrågor Hur anser du att svensk trafikplanering för landsbygd ska beakta de i dag förhållandevis små flödena av cyklister på landsbygd, avseende behov av säkerhet, trygghet, tillgänglighet osv? Hur hittar man och bejakar den dolda potentialen i cykling?

Vad är små cykelflöden? Sidoremsans bredd (m) mellan väg och gång- och cykelväg   VR km/h ÅDT-DIM 80 100 110 120 <1000 13 1000-2000 8 2000-4000 4000-8000 4 >8000 3 Intressant område: Låga cykel (- och fordonsflöden), höga fordonshastigheter Sidoremsans minsta bredd (m) utan räcke vid >500 gång- och cyklisttrafikanter per dygn   VR km/h ÅDT-DIM 80 100 110 120 <1000 3 4 5 13 1000-2000 8 2000-4000 4000-8000 10 >8000 (Källa: Krav för vägars och gators utformning. 2015:086)

Vad är landsbygd? Finns många sorter! Landsbygdskommun Den största tätorten har mindre än 15 000 invånare och lågt pendlingsmönster (40 kommuner) Landsbygdskommun med besöksnäring Antal gästnätter, omsättning inom detaljhandel/hotell/ restaurang i förhållande till invånarantalet (15 kommuner) (SKL, 2016) Tätort koncentrerad bebyggelse med minst 200 invånare (87 % av befolkningen) Småort 50-199 (3 % av befolkningen) (SCB, 2016) ….10 % bor på plats med mindre än 50 invånare

Vad är landsbygd? Tillväxtverkets definition av landsbygd: Mellan 5 och 45 min till en tätort om minst 3000 personer (24 % av Sveriges befolkning som bor på landsbygden) (Se landet, 2012) Ur ett trafiktekniskt perspektiv, STRADA: (Transportstyrelsen, 2016) ”Med tättbebyggt område menas, i detta sammanhang, vägar där högsta tillåtna hastighet är 50 km/tim eller lägre.” ”Ej tättbebyggt område” är således enligt denna definition platser med hastighetsgräns 60 km/h eller högre

Behovet att cykla på landsbygd Syfte med cykelförflyttning en vanlig vecka (%) Busshållplats 4 Förskola 6 Restaurang 7 Skolan Vård 8 Social service Café Handel Motionslokal 10 Arbete 11 Föreningslokal 13 Mataffär 14 Idrottsplats 16 Rekreationsområde 17 Hälsar på bekanta Motionerar 34 Resvaneundersökningar som visar på mängden cykling på landsbygd är ovanliga Svar på frågan om till vilka platser man färdas som cyklist utanför byar i Norrbotten en normalvecka (Rosander & Johansson, 2012)

Nätverk och stråk för cykling på landsbygd Saknas ofta fokus på landsbygdsförhållanden Områden med hastighetsgräns 80 km/h eller högre – cyklister ska aldrig dela körbana med motordrivna fordon - separerade cykelbanor eller parallella mindre vägar (CROW, 2007) Bristen på separerade cykelbanor med goda utrymmen skapar ett avskräckande säkerhetsproblem (Yuchen, 2014, Baltimore–Washington i Maryland, USA) 2-minus-1-vägar: fordonshastigheterna sjönk inte nämnvärt och oklarheter mellan olika fordonskategorier hur vägytorna skulle användas (TøI, 2008)

Nätverk och stråk för cykling på landsbygd På sträckor längs större vägar måste cykelbanan alltid skiljas från fordonens körbana - avstånd minst 4 m för att skapa ett säkerhetsutrymme (Cyclenation, 2014) Visa på behov av cykelstråk för arbetspendling samt säkra skolvägar och bilfria förbindelser till tätortsnära utflyktsmål (Vägverket, Kågesson, 2007) På sikt bör alla tätorter som ligger inom 5-15 km från varandra sammanbindas av bilfria cykelleder för arbetspendling (Vägverket, Kågesson, 2007) Reslängd motion och rekreation på cykel exkl. semester, upp till 40 km (VGU, 2016)

Fysiska åtgärder (Gående och) cyklister skattade förekomsten av separerade ytor som viktigast för att ta sig fram samt att dessa ytor ska vara tillräckligt breda (Jensen, 2007, Botma, 1995) Cyklister: Bredd på buffertzonen Genomsnittlig fordonshastighet Förekomst av passerade fotgängare per timme Parkerade fordon närmast vägkanten per 100 meter Bredd av cykelbana eller belagd vägren (minst 0,9 meter bred) Bredd på körfält inklusive cykelväg Förekomst av tung trafik (Jensen, 2007, Hallett et.al., 2006, Dixon, 1996)

Arbetsmetoder för att förbättra cykling Få källor på temat arbetsmetoder för att förbättra cykling på landsbygd - Inga från en internationell kontext Bra exempel Karlstad: Steg 1: Skapa förutsättningar för cykling och påverka - separera cykel från biltrafik vid infarter till skolor Steg 2: Använda det befintliga nätet effektivare – skyltning, vägvisning, pollare som hinder för biltrafik- förbättra snöröjningen Steg 3: Bygg om och bygg till - asfaltera grusbelagda cykelvägar, Bygga om korsningar för att prioritera cyklister Steg 4: Bygg nytt -Förbättra cykelstråk mellan Karlstad tätort och andra tätorter (Karstads kommun 2016 och Cykelplan Karlstad 2014)

Arbetsmetoder för att förbättra cykling Bra exempel: Värnamo kommun - Gång och cykelplan för landsbygden (Värnamo, 2008) Cykelvägar för pendling till arbete och skola - cykelvägarnas standard har därför anpassats därefter Snabbhet och genhet och att vägen anpassas till bebyggelse och de målpunkter som finns En hög medelhastighet kan hållas - få inbromsningar och stopp Cykelvägar mellan tätorter separerade från vägen eftersom fordonshastigheterna är 70 km/tim eller högre Cykelvägar på landsbygd dubbelriktade, 2,5 meter breda GC-kalk (Cy-kalk) trubbigt, Värnamo prioriterade miljö mera

Vad säger sakkunniga om cykling på landsbygd? Övergripande resonemang Normförskjutning av vem som använder/har rätt till vägen behövs: ”det här är inte en bilväg, det här är en väg som flera olika transportslag använder” Helhetsgrepp för olika gruppers behov; dvs olika typer av cyklisters behov Samhällets ekonomi - potentialen Förbättras och förtydligas med skyltning eller målning Separera mera

Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Vad säger sakkunniga… Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Definiera vad landsbygd är och syftet med cyklingen Cykelvägar har koppling till regionala planer Turistcykelleder som kan samordnas för att nyttjas även till vardagscykling Cyklister mycket känsliga för drift, vägyta och friktion Precis som för cykling inom tätort, flera behov för cykling: dels inom närområdet och dels cykelpendling längs längre sträckor

Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Vad säger sakkunniga… Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Flöden är inte ett relevant sätt att mäta förekomst av cyklister Dåliga cykelförhållanden gör att det är få cyklister och därför är det låga flöden, och om flöden används på sådana platser som indikator för att motivera utbyggnad av cykelstråk blir det missvisande låga behov Om man utökar/förbättrar möjligheten att cykla, då kommer fler att cykla

Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Vad säger sakkunniga… Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Spänning mellan svaren: Kvantitativa aspekter baserat på ekonomi gentemot Kvalitativa (på sikt kvantitativa) aspekter baserat på behov Eftersom det inte finns medel att bygga mer cykelbanor måste cyklisterna blandas med fordon, det finns inga alternativ Eller Blanda ej cyklister med gående! Bygg (separerade) cykelvägar så kommer cyklisterna!

Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Vad säger sakkunniga… Cykling på landsbygd - Beakta små cykelflöden Behöver inte ses som en spänning: Skattekronor som satsas på cykling ger mångdubbelt tillbaka i form av jämställdhet, hälsa Cyklingen borde ses som en del i en arbetsmarknadsförstoring, där arbetsmarknaderna har för länge sen passerat till att vara kommunövergripande Nytt behov för nätanalyser för cykel, och nyttor av ett sammanhängande GC-nät över kommungränserna Utveckla regioner och arbetsmarknadsområden som minimerar biltrafikberoendet Invånarantal, avstånd, resbehov och målpunkter - i stället för endast flöden

Behöver inte ses som en spänning mellan Slutsatser Behöver inte ses som en spänning mellan Kvantitativa aspekter baserat på ekonomi och Kvalitativa aspekter baserat på behov Satsa på cykling på landsbygd systematiskt och nyanserat baserat på invånarantal, avstånd, resbehov och målpunkter, arbetsmarknadsregioner

Slutsatser… 1. Förbättra vägledningar för utformning med avseende på integrering av nätverk och stråk för cykling på landsbygd, samt klimatförhållanden och mångfalden av cykeltyper Kunskap om nätverk och stråk tämligen god – kunskap om hur införa denna kunskap är liten …Separera mera! Lite kunskap om klimatförhållanden och cykling på landsbygd Lite kunskap om cykeltyper och cykling på landsbygd – generell kunskap om elcyklar m.m. går att överföra

Slutsatser…   2. Utveckla kunskap om effekterna av fysiska åtgärder, inklusive underhåll Har inte lokaliserat kunskap om uppföljning av åtgärder - förbättringspotental finns Om man utökar/förbättrar möjligheten att cykla, då kommer fler att cykla Har inte lokaliserat kunskap om uppföljning av DoU – förbättringspotental finns …Separera mera!

3. Utveckla kunskap om effekterna av mjuka åtgärder Slutsatser… 3. Utveckla kunskap om effekterna av mjuka åtgärder Stora hälsovinster av aktiv transport Få källor på temat effekterna av mjuka åtgärder för att förbättra cykling på landsbygd - Inga från en internationell kontext Bra exempel finns t.ex Värnamo och Karlstad – uppföljning vore intressant

4. Utveckla arbetsmetoder och samarbetsformer för integration av cykelinfrastruktur Få källor på temat effekter av arbetsmetoder och samarbetsformer för att förbättra cykling på landsbygd - Inga från en internationell kontext Bra exempel finns t.ex Värnamo och Karlstad – uppföljning vore intressant Stora hälsovinster av aktiv transport