Hjärtsvikt För extern distribution Skapad 2017-11-20

Instruktioner till användare av dessa bilder Dessa bilder är avsedda att användas av och vid presentationer inför hälso- och sjukvårdspersonal. Bilderna får inte användas som material vid presentationer inför patienter eller personal utan sjukvården. Dessa bilder är avsedda för mottagarens personliga bruk och ska inte spridas vidare. Novartis ansvarar inte för eventuella ändringar av innehållet i dessa bilder. Bildernas innehåll är korrekt enligt våra kunskaper vid den tid då de framställs. För innehåll och korrekthet vid tidpunkten för presentationen ansvarar föredragshållaren. Mottagande part får använda materialet enbart för vetenskapliga diskussioner och på ett rättvisande och välavvägt sätt. Dessa bilder får inte lämnas ut till åhörare vid presentationen, och inte spridas vidare till annan hälso- och sjukvårdspersonal. Dessa bilder producerades 2017-11-20. Onbrez presentation kliniska data 1 februari 2013

Inledning till hjärtsvikt: Historia

Våra kunskaper om hjärtsvikt har förändrats över tid I den uråldriga egyptiska skriften Papyrus Ebers beskrivs några av de tidigaste observationerna av hjärtsviktssyndromet1,2 Ordet ”vattusot”, som kan härledas från det grekiska ordet för vatten, användes i många århundraden för att beskriva ett syndrom med för stor vätskemängd i kroppen och samma symtom som vid hjärtsvikt2 Hur synen på hjärtsvikt förändrats3 När* Ett kliniskt syndrom 500 f.Kr. Störd vätskebalans 1500-talet Cirkulationsrubbning 1600-talet Förändring i hjärtats uppbyggnad 1700-talet Onormal hemodynamik 1800-talet Biokemiska rubbningar 1900-talet Maladaptiv hypertrofi Genomik Epigenetik 2000-talet Papyrus Ebers, en egyptisk papyrusrulle med medicinska texter *Det århundrade då denna syn på hjärtsvikt först beskrevs f.Kr.=före Kristus 1. Saba et al. J Card Fail 2006;12:416–21 2. Ventura & Mehra. J Card Fail 2005;11:247-52 3. Katz. Circ: Heart Fail 2008;1:63–71

Inledning till hjärtsvikt: Definition

Hjärtsvikt – onormal struktur och/eller funktion hos hjärtat Onormal struktur eller funktion hos hjärtat leder till otillräckligt blodflöde till kroppens organ1 Försvagad eller stel hjärtmuskel leder med tiden till sviktande pumpförmåga och otillräcklig blodtillförsel till hela kroppen2 Tillräckligt blodflöde tack vara neurohormonell kompensation, såsom sympatikus och RAAS- aktivering3 Normalt hjärta Hjärtsvikt Dilaterad kammare Referenser McMurray et al. Eur Heart J 2012;33:1787–847 Harrison’s ‘Principles of Internal Medicine’, Seventeenth Edition p1442–55 Försvagad hjärtmuskel 1. McMurray et al. Eur Heart J 2012;33:1787–847 2. Harrison’s ‘Principles of Internal Medicine’, Seventeenth Edition p1442–55 Images from: Wilde and Behr. Nat Rev Cardiol 2013;10:571–83 3. Krum, Abraham. Lancet 2009;373:941–55;

Ett progredierande tillstånd med hög dödlighet Kliniska manifestationer Kronisk försämring Mortalitet Akuta episoder Sjukdomsprogression Funktion och livskvalitet (QoL) Allt fler akuta händelser med sjukdomsprogression leder till frekventa sjukhusinläggningar och ökad mortalitetsrisk Med varje akut händelse kan skadan på hjärtmuskeln bidra till sämre LV-funktion LV: vänster kammare Gheorghiade et al. Am J Cardiol 2005;96:11G–17G; Gheorghiade & Pang. J Am Coll Cardiol 2009;53:557–73

Terminologi för vänsterkammarens ejektionsfraktion Diastole Kamrarna avslappnade Systole Kamrarna kontraheras Volym i vänster kammare i systole = Ejektionsfraktion (%) Volym i vänster kammare i diastole McMurray et al. Eur Heart J 2012;33:1787–847 Figure from: http://www.cardiachealth.org/heart-information/heart-failure

Kronisk hjärtsvikt kan klassificeras som hjärtsvikt med reducerad, bevarad eller en ejektionsfraktion mitt emellan Beskrivning Hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion (HFpEF)1-4 Hjärtsvikt med lindrigt sänkt ejektionsfraktion (HFmrEF)4 Hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion (HFrEF)1-4 Dysfunktion Diastolisk Lindrigt systolisk med inslag av diastolisk Systolisk LVEF ≥50% 40-49% <40% LV-remodellering Koncentrisk - Excentrisk Normal slutdiastolisk volym ↑ väggtjocklek och massa Hög kvot massa:volym ↑ slutdiastolisk volym ↓ väggtjocklek Låg kvot massa:volym Förbättrad prognos med dagens hjärtsviktsbehandling Nej Ja, men morbiditet och mortalitet fortsatt hög LV=vänster kammare; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion 1. Aurigemma. Circulation 2006;113;296–304 2. Paulus et al. Eur Heart J 2007;28:2539–50 3. Colucci (Ed.). Atlas of Heart Failure, 5th ed. Springer 2008; 4. Ponikowski et al. Eur J Heart Fail. 2016 doi: 10.1002/ejhf.592.

HFrEF, HFmrEF och HFpEF Framförallt systolisk dysfunktion HFrEF Lindrigt systolisk med inslag av diastolisk dysfunktion Framförallt diastolisk dysfunktion Bild anpassad efter: http://www.merckmanuals.com/home/heart_and_blood_vessel_disorders/heart_failure/heart_failure.html HFrEF LVEF<40 % HFrEF EF≤35–40 % HFmrEF LVEF>40–50 % HFpEF LVEF≥50 % Ekokardiografi är en användbar metod för att bestämma vänsterkammarens ejektionsfraktion HFrEF: hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; HFmrEF: hjärtsvikt med lindrigt sänkt ejektionsfraktion HFpEF: hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion Ponikowski et al. Eur J Heart Fail. 2016 doi: 10.1002/ejhf.592.

Fastställa ejektionsfraktion Bild anpassad efter: http://www.cardiachealth.org/heart-information/heart-failure Källa: Gleason MM, Rychik J, Shaddy R: Pediatric Pracrice: Cardiology: www,accesoeduatrics.com Copyright © The McGraw-Hill Companies, Inc. All rights reserved. McMurray et al. Eur Heart J 2012;33:1787–847; Dickstein et al. Eur Heart J 2008;29:2388-442

Renin-angiotensin-aldosteron-systemet Patofysiologi Levern Ytskiktet på lungornas och njurarnas endotel Angiotensinogen Angiotensin I Angiotensin II Minskad perfusion i njurarna (juxtaglomerulära apparaten) Renin Binjure: bark Återupptag av Na+Cl- och utsöndring av K* i njurtubuli. H O-retention Aldosteron-utsöndring Arteriell vasokonstriktion, ökat blodtryck Arteriol ADH-utsöndring Sympatisk aktivitet © Hypofysens baklob Samlingsrör: H,O-absorption Vatten- och saltretention . Den effektiva cirkulerande volymen ökar. Perfusionen av juxtaglomerulära apparaten ökar. Lungor Njurar ACE Reaktion Hämmande signal Stimulerande signal Utsöndring från ett organ Teckenförklaring Anpassat från: http://en.wikipedia.org/wiki/Renin%E2%80%93angiotensin_system#mediaviewer/File:Renin-angiotensin-aldosterone_system.png. Last accessed October 2017. ACE: angiotensinkonverterande enzym; ADH: antiduretiskt hormon Anpassat från: http://en.wikipedia.org/wiki/Renin%E2%80%93angiotensin_system#mediaviewer/File:Renin-angiotensin- aldosterone_system.png. Last accessed October 2017.

Prevertebrala ganglier Sympatiska nervsystemet Patofysiologi Hjärtat Postganglionära ANS-neuron SNS utövar flera olika effekter på hjärta och kärl: Ökar hjärtfrekvensen Ökar hjärtats kontraktilitet Ökar perifer vasokonstriktion (-) - Arteriell baroreflex - Kardiopulmonell reflex (+) - Arteriell kemoreflex - CSAR Postganglionära kolinerga neuron Blodkärl Preganglionära ANS-neuron Ryggmärg Anpassat från: Lymperopoulos et al. Circ Res 2013;113:739–53 Binjurar Preganglionära ANS-neuron Prevertebrala ganglier Adrenalin Paravertebrala ganglier ANS: autonoma nervsystemet; CSAR: cardiac sympathetic afferent reflex; SNS: sympatiska nervsystemet Lymperopoulos et al. Circ Res 2013;113:739–53

= patofysiologisk ond cirkel Patofysiologi och effekter av långvarig neurohormonell aktivering Riskfaktorer Skada på myokardiet Initial försämring av vänsterkammarfunktionen Aktivering av RAAS och SNS för att bibehålla hjärtminutvolymen Fibros, apoptos, hypertoni, hypertrofi, cellulära och molekylära förändringar, myotoxicitet Remodellering och progredierande försämring av vänsterkammarens funktion Hemodynamiska förändringar, salt- och vattenretention Morbiditet och mortalitet: arytmier, sviktande pumpförmåga Symtom på hjärtsvikt: dyspné, ödem, trötthet Systemiska effekter av neurohormonell aktivering = patofysiologisk ond cirkel RAAS: renin-angiotensin-aldosteron-systemet; SNS: sympatiska nervsystemet Krum, Abraham. Lancet 2009;373:941–55; Khan. Cardiac Drug Therapy, 6th ed. 2003; Philadelphia: Saunders WB

Initial diagnostik av hjärtsvikt kan vara komplicerad Bedömning av tecken och symtom, anamnes och fysisk undersökning Undersökningar som ekokardiografi, thoraxröntgen och EKG. Andra undersökningar såsom radionuklidventrikulografi, MRT och datortomografi kan också utföras för ytterligare information om avvikelsernas natur och svårighetsgrad Laboratorietester för att kunna fastställa etiologin omfattar fullständigt blodstatus, urinanalys, serumelektrolyter, HbA1c, blodlipider samt tester av njur- och leverfunktionen, liksom BNP (eller NT-proBNP) och troponiner Initial klinisk undersökning Bedöm hjärt-funktionen Undersök orsaken   Dickstein et al. Eur Heart J 2008;29:2388–442 Hunt et al. J Am Coll Cardiol 2009;53:e1–90 Ponikowski et al. Eur J Heart Fail. 2016 doi: 10.1002/ejhf.592. BNP=natriuretisk peptid av B-typ; EKG=elektrokardiogram; MRT=magnetresonanstomografi; NT-proBNP=N-terminal natriuretisk peptid av pro-B-typ

Tecken och symtom Kliniska manifestationer Symtom Andfåddhet Ortopné Vätskeretention Hjärtats pumpkraft blir allt sämre Svullna fötter, fotleder, buk och nedre rygg Hosta Trötthet Andnöd Lungödem Vätska i lungsäcken Symtom Andfåddhet Ortopné Paroxysmal nattlig dyspné Lägre ansträngningstolerans Trötthet Svullna fotleder Tecken Förhöjt tryck i halsvenerna Hepatojugulär reflux Tredje hjärtton Blåsljud Ponikowski et al. Eur J Heart Fail. 2016 doi: 10.1002/ejhf.592.

Hur vanliga är tecken och symtom? Kliniska manifestationer vid akut hjärtsvikt Tecken och symtom hos 4 537 personer i Worcester, Massachusetts, USA, som mellan 1995 och 2000 lades in på sjukhus på grund av akut hjärtsvikt 100 80 60 40 20 Patienter (%) Hosta Dyspné Ödem Trötthet Ascites Ortopné Kraftlöshet Viktökning Hjärtklappning Illamående/kräkningar Buksmärtor Angina/bröstsmärtor Nedsatt vakenhet Paroxysmal nattlig dyspné Goldberg et al. Clin Cardiol 2010;33:e73–80

Hur vanliga är tecken och symtom? Kliniska manifestationer vid kronisk hjärtsvikt Tecken och symtom i en liten studie utförd på två öppenvårdskliniker för hjärtsviktspatienter i USA Patienter (%) Yrsel Dyspné Trötthet Smärta Hosta Dåsighet Muntorrhet Förstoppning Sömnproblem Hudavvikelser Svettningar Sexuella problem Svullna armar och ben Koncentrationssvårigheter Problem med blåstömning Bekelman D et al. J Card fail 2007;13:643-648

Svårighetsgradering av symtomen på hjärtsvikt Kliniska manifestationer Indelning i funktionsklasser enligt New York Heart Association, baserad på symtomens svårighetsgrad samt fysisk aktivitet Tydligt samband mellan symtomens svårighetsgrad och överlevnad Svagt samband mellan symtomens svårighetsgrad och kammarfunktionen Patienter med lindriga symtom kan ändå ha relativt hög absolut risk för sjukhusinläggning och död Klass I Ingen begränsning av fysisk aktivitet. Normal fysisk aktivitet leder inte till orimlig andfåddhet, trötthet eller hjärtklappning. Klass II Något begränsad fysisk aktivitet. Mår bra i vila men normal fysisk aktivitet leder till orimlig andfåddhet, trötthet eller hjärtklappning. Klass III Betydande begränsning av fysisk aktivitet. Mår bra i vila, men även fysisk aktivitet under den normala leder till orimlig andfåddhet, trötthet eller hjärtklappning. Klass IV Kan inte utföra någon fysisk aktivitet utan besvär. Kan ha symtom i vila. Vid fysisk aktivitet av något slag ökar symtomen. Ponikowski et al. Eur J Heart Fail. 2016 doi: 10.1002/ejhf.592 web table 3.2

Sannolikhet för överlevnad per NYHA-klass NYHA-klass kopplad till prognos vid kronisk hjärtsvikt Kliniska manifestationer Hos 411 öppenvårdspatienter med hjärtsvikt i NYHA-klass II, III eller IV var den totala mortaliteten 7,1 %, 15,0 % respektive 28,0 % under en genomsnittlig uppföljningsperiod på 1,4 år 1,0 NYHA II 0,9 NYHA III Sannolikhet för överlevnad per NYHA-klass 0,8 NYHA IV 0,7 P<0,001 0,6 0 3 6 9 12 15 SE1801765765 Tid (månader) NYHA: New York Heart Association Muntwyler et al. Eur Heart J 2002;23:1861–6 20

Ett flertal undersökningar kan ge stöd för diagnosen hjärtsvikt Bedömning av symtom Symtom är andfåddhet, trötthet, kärlkramp, hjärtklappning eller svimning Bedömning av tecken Tecken är patientens utseende, puls, blodtryck, vätskeansamling, samt andnings- och hjärtfrekvens EKG EKG-förändringar är vanliga (t.ex. nya Q-vågor som visar på hjärtinfarkt; onormala kurvor som visar på ischemi, eller en arytmi). Vid helt normalt EKG är hjärtsvikt, särskilt med systolisk dysfunktion, osannolik (<10 %) Laboratorieanalyser Förhöjt BNP/NT-proBNP, hyponatremi, njurdysfunktion, (lätt förhöjt troponin akut svikt) Thoraxröntgen För bedömning av lungstas, kan visa på viktiga orsaker till dyspné i lungor eller bröstkorg Ekokardiografi Ger detaljerad information om hjärtats anatomi, väggarnas rörelser och klaffarnas och kamrarnas funktion. Används för att bekräfta hjärtsviktsdiagnosen Förkortningar BP=blodtryck; BNP=natriuretisk peptid av B-typ; EKG=elektrokardiogram; HF=hjärtsvikt; MI=hjärtinfarkt; NT-proBNP=N-terminal natriuretisk peptid av pro-B-typ Referens Dickstein et al. Eur Heart J 2008;29:2388-442 BNP=natriuretisk peptid av B-typ; EKG = elektrokardiografi; NT-proBNP=N-terminal natriuretisk peptid av pro-B-typ Ponikowski et al. Eur J Heart Fail. 2016 doi: 10.1002/ejhf.592.

Mätning av BNP och NT-proBNP underlättar diagnostiken av hjärtsvikt Klinisk undersökning, EKG, thoraxröntgen, ekokardiografi Kronisk hjärtsvikt osannolik Kronisk hjärtsvikt sannolik Osäker diagnos Natriuretiska peptider BNP >400 pg/ml NT-proBNP >2 000 pg/ml BNP 100–400 pg/ml NT-proBNP 400–2 000 pg/ml BNP <100 pg/ml NT-proBNP <400 pg/ml Den kliniska nyttan av att testa BNP och NT-proBNP hos patienter med kronisk hjärtsvikt: diagnos på kronisk hjärtsvikt hos patienter med dyspné bedömning av risk och prognos screening för kronisk hjärtsvikt i högriskgrupper monitorering och planering av behandling Förkortningar BNP=natriuretisk peptid av B-typ; EKG=elektrokardiogram HF=hjärtsvikt; NT-proBNP=N-terminal natriuretisk peptid av pro-B-typ Referenser Dickstein et al. Eur Heart J 2008;29:2388-442 Melanson, Lewandrowski. Am J Clin Pathol 2005;124:S122–8 Dickstein et al. Eur Heart J 2008;29:2388–442 Melanson, Lewandrowski. Am J Clin PathoI 2005;124:S122–8 BNP=natriuretisk peptid av typ B; EKG=elektrokardiografi; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; NT-proBNP=N-terminal natriuretisk peptid av pro-B-typ

Inledning till hjärtsvikt: Epidemiologi

Hjärtsvikt är ett vanligt kliniskt tillstånd Omkring 2 % av den Svenska befolkningen har hjärtsvikt.1 Prevalensen ökar till ≥10 % procent bland personer från 70 års ålder1,2 I Sverige insjuknar varje år ca. 3,8/1000 invånare i nydebuterad hjärtsvikt1 Mortaliteten 5 år efter diagnos för patienter med kronisk hjärtsvikt är ca. 50%1 Prevalens Incidens Mortalitet 1. Zarrinkoub et al. European Journal of Heart Failure (2013) 15, 995–1002 doi:10.1093/eurjhf/hft064 2. Parén et al. European Journal of Heart Failure (2014) 16, 737–742 doi:10.1002/ejhf.109

Hjärtsvikt i Sverige ökar i prevalens Relativ förändring av patienter med hjärtsvikt utskrivna från sjukhus i Sverige, indelat efter kön (1990–2007) Parén et al. European Journal of Heart Failure (2014) 16, 737–742 doi:10.1002/ejhf.109

Män överlevnad (%): Hjärtsvikt, Hjärtinfarkt och olika maligniteter Prognosen efter en första sjukhusinläggning för hjärtsvikt är sämre än flera cancerformer Alla patienter med en första inläggning pga. hjärtsvikt, hjärtinfarkt eller de fyra vanligaste cancerformerna på något sjukhus i Skotland 1991. Kurvorna visar 5års överlevnad. Kvinnor överlevnad (%): Hjärtsvikt, Hjärtinfarkt och olika maligniteter. Män överlevnad (%): Hjärtsvikt, Hjärtinfarkt och olika maligniteter Överlevnad Överlevnad 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 1.0 0.8 0.6 0.4 0.2 Bröst Hjärtinfarkt HjärtInfarkt Urinvägs Tarm Prostata Ovarie Tarm HF HF Lung Lung 0 6 12 18 24 30 36 42 48 54 60 0 6 12 18 24 30 36 42 48 54 60 Månaders uppföljning Månaders uppföljning HF, heart failure; MI, myocardial infarction Stewart et al. Eur J Heart Fail 2001;3:315–22

Prevalensen för HFpEF är likartad världen över Omfattande register i Europa, USA och Asien har konsekvent visat att 40–50 % av patienterna som läggs in på grund av akut hjärtsvikt har bevarad LVEF1–3 Den ”verkliga” totala prevalensen för HFpEF i den allmänna populationen har beräknats till 1,1–5,5 %4 Register Region Total antal patienter som undersökts HFpEF (LVEF ≥40 %) EuroHeart Failure Survey1 Europa 6 806 46 % ADHERE2 USA 52 187 50,4 % JCARE-CARD3 Japan 1 692 42 %* Förkortningar HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion Referenser Lenzen et al. Eur Heart J 2004;25:1214-20 Yancy et al. J Am Coll Cardiol 2006;47:76–84 Tsuchihashi-Makaya et al. Circ J. 2009;73:1893–900 Owan, Redfield. Prog Cardiovasc Dis 2005;47:320–32 *26 % med LVEF ≥50 %, 16 % med LVEF 40–50 % 1. Lenzen et al. Eur Heart J 2004;25:1214-20 2. Yancy et al. J Am Coll Cardiol 2006;47:76–84 3. Tsuchihashi-Makaya et al. Circ J 2009;73:1893–900 4. Owan, Redfield. Prog Cardiovasc Dis 2005;47:320–32 ADHERE=Acute Decompensated Heart Failure National Registry; HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; JCARE-CARD=Japanese Cardiac Registry of Heart Failure in Cardiology; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion

Hjärtsvikt med bevarad EF lika vanligt som sänkt EF… och blir allt vanligare.. 44% i Owan et al, NEJM 2006 Jämfört hjärtsvikt med sänkt EF: - Oftare äldre, kvinnor och får mindre specialiserad vård. - Mer komorbiditet (hypertoni, FF, KOL), mindre kranskärlssjukdom. - Många i primärvården, många odiagnosticerade (40% av KOL; 25% av typ 2 diabetes) SE1801765765 Rutten et al Eur Heart J 2005, Roonman de Winter et al, Diabetologia 2012 Slide används med tillstånd av Ola Vedin

HFpEF är vanligare hos kvinnor än hos män LVEF hos kvinnor (n=2 048) respektive män (n=3 249) i Euroheart Failure-undersökningen 51 % av männen men endast 28 % av kvinnorna hade en LVEF på <40 % LVEF (%) Patienter (%) 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 <10 10–14 15–19 20–24 25–29 30–34 35–39 40–44 45–49 50–54 55–59 60–64 65–69 70–74 75–80 Kvinnor Män Förkortningar HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion Referenser Cleland et al. Eur Heart J 2003;24:442-63 HFpEF= hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; LVEF= vänsterkammarejektionsfraktion Cleland et al. Eur Heart J 2003;24:442-63

Samma frekvens sjukhusinläggningar för patienter med HFpEF och HFrEF För patienter med nydebuterad hjärtsvikt skiljer sig inte frekvensen för återinskrivning och komplikationer under sjukhusvistelsen nämnvärt mellan HFpEF och HFrEF1 p=0,09 Procentandel patienter p=0,66 Förkortningar HF=hjärtsvikt; HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; ICU=intensivvårdsavdelning; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion Referens Bhatia et al. N Engl J Med 2006;355:260–9 Fonarow et al. J Am Coll Cardiol 2007;50:768–77 Lenzen et al. Eur Heart J 2004;25:1214-20 Sannolikheten för återinskrivning på sjukhuset efter utskrivning är lika stor för patienter med HFpEF som för patienter med HFrEF. Frekvensen återinskrivning inom 60–90 dagar är 29 %2 och mediantiden till återinskrivning är 29 dagar3 *Återinskrivningsfrekvens beräknad för 2 339 patienter som överlevde den första inskrivningen: 1 493 med HFrEF och 846 med HFpEF HF=hjärtsvikt; HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion 1. Bhatia et al. N Engl J Med 2006;355:260–9 2. Fonarow et al. J Am Coll Cardiol 2007;50:768–77 3. Lenzen et al. Eur Heart J 2004;25:1214-20

HFpEF och HFrEF har likvärdig prognos Överlevnadsfrekvensen för patienter i USA med diagnostiserad hjärtsvikt vid utskrivningen var något högre för patienter med HFpEF än för patienter med HFrEF under åren 1987–20011 mortalitetsfrekvensen var 29 % respektive 32 % efter 1 år och 65 % respektive 68 % efter 5 år Överlevnad 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 1 2 3 4 5 År HFrEF (LVEF <50 %) HFpEF (LVEF ≥50 %) p=0,03 Förkortningar CI=konfidensintervall; HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; HR=riskkvot; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion Referenser 1. Owan et al. N Engl J Med 2006;355:251–9 2. Blanche et al. Swiss Med Wkly 2010;140:66–72 3. Meta-analysis Global Group in Chronic Heart Failure (MAGGIC). Eur Heart J 2012;33:1750-7 HFpEF leder till betydande morbiditet och mortalitet, trots att överlevnadsfrekvensen är något högre än för HFrEF2,3 HF=hjärtsvikt; HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion 1. Owan et al. N Engl J Med 2006;355:251–9 2. Blanche et al. Swiss Med Wkly 2010;140:66–72 3. Meta-analysis Global Group in Chronic Heart Failure (MAGGIC). Eur Heart J 2012;33:1750-7

Till skillnad från HFrEF har prognosen inte förbättrats för HFpEF Överlevnadsfrekvensen för patienter med diagnostiserad HFpEF vid utskrivningen har inte förändrats signifikant över tid Patienter med HFpEF (LVEF ≥50 %) Patienter med HFrEF (LVEF <50 %) 1,0 1,0 1987–1991 1992–1996 1997–2001 1987–1991 1992–1996 1997–2001 0,8 0,8 0,6 0,6 Överlevnad Överlevnad 0,4 Förkortningar HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion Referenser 1. Owan et al. N Engl J Med 2006;355:251–9 2. Blanche et al. Swiss Med Wkly 2010;140:66–72 0,4 0,2 0,2 p=0,36 p=0,005 0 1 2 3 4 5 0 1 2 3 4 5 År År HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion Owan et al. N Engl J Med 2006;355:251–9

Hjärtsvikt försämrar kraftigt livskvaliteten Patienter med hjärtsvikt upplever ofta psykiska påfrestningar, såsom1 depression fientlighet och ångest begränsad förmåga att utföra dagliga aktiviteter påverkat yrkesliv och social samvaro med vänner och familj lägre sexuell aktivitet och tillfredsställelse Förkortningar HF=hjärtsvikt; NYHA=New York Heart Association Referenser Grady. Crit Care Nurs Clin North Am 1993;5:661–70 Gwaltney et al. Presented at the American Heart Association Quality of Care and Outcomes Research in Cardiovascular Disease and Stroke 2010 Scientific Sessions, Washington, D.C., May 19–21, 2010 HF=hjärtsvikt 1. Grady. Crit Care Nurs Clin North Am 1993;5:661–70

Procentuell fördelning Hälsorelaterad livskvalitet är likartad för patienter med HFrEF och HFpEF Fördelningen av livskvalitetspoäng enligt MLHF visar hur olika den hälsorelaterade livskvalaiteten bland patienter med kronisk hjärtsvikt kan se ut1 patienter med HFpEF och patienter med HFrEF har likartad fördelning av MLHF-livskvalitetspoäng Procentuell fördelning 16 14 12 10 8 6 4 2 0–<10 10 –<20 20 –<30 30 –<40 40 –<50 50 –<60 60 –<70 70 –<80 80 –<90 >90 HFpEF (LVEF >40 %) HFrEF (LVEF ≤40 %) Förkortningar CHARM-HRQL=Candesartan in HF: Assessment of Reduction in Mortality and Morbidity Health Related Quality of Life; HF=hjärtsvikt; HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; MLHF=Minnesota Living with Heart Failure; QoL=livskvalitet Referens Lewis et al. Eur J Heart Fail 2007;9:83–91 Högre livskvalitet Lägre livskvalitet Totala MLHF-poäng Patienter med HFpEF kan ha försämrad generell och symtomspecifik livskvalitet2 1. Lewis et al. Eur J Heart Fail 2007;9:83–91 2. Kitzman et al. JAMA 2002;288:2144-50 Fördelning av svar på MLHF-frågeformulär från patienter (n=2 709) med HFpEF och HFrEF. Poäng från 0 till 105, där lägre poäng betyder högre hälsorelaterad livskvalitet. HF=hjärtsvikt; HFpEF=hjärtsvikt med bevarad ejektionsfraktion; HFrEF=hjärtsvikt med reducerad ejektionsfraktion; LVEF=vänsterkammarejektionsfraktion; MLHF=Minnesota Living with Heart Failure; QoL=livskvalitet

Hjärtsvikt utgör en stor börda även för anhöriga Vårdinsatser med tanke på denna börda är1 personlig omvårdnad, såsom hjälp med hygien och bad samt förflyttning i och utanför hemmet Bördan för närstående som vårdar en patient med hjärtsvikt är jämförbar med den för närstående till patienter med cancer1 Vårdare till patienter med hjärtsvikt uppger att de är socialt isolerade, fysiskt utmattade och oförberedda för påfrestningarna som vårdare, de sover dåligt och oroar sig över nuet, framtiden och ekonomin2 Äldre vårdare får allt sämre fysisk förmåga, ökad risk för problem med hälsan och högre mortalitetsrisk3 vårdare som känner stark emotionell påfrestning av sin uppgift har också betydligt högre mortalitet 3 Förkortningar HF=hjärtsvikt Referenser Luttik et al. Eur J Heart Fail 2007;9:695-701 Saunders. West J Nurs Res 2008;30:943–59 Schulz & Beach. JAMA 1999;282:2215-19 1. Luttik et al. Eur J Heart Fail 2007;9:695–701 2. Saunders. West J Nurs Res 2008;30:943–59 3. Schulz & Beach. JAMA 1999;282:2215-19