Finansiell stabilitet November 2017

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken
Advertisements

Finansiell Stabilitet Juni Ökade kreditförluster största risken Svenska banker klarar ökade kreditförluster och är i en internationell jämförelse.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken? November 2007, Maria Bergsten.
Riksbankschef Stefan Ingves Inledning om penningpolitiken Riksdagens finansutskott 18 september 2012.
Finansiell stabilitetsrapport våren Ökad motståndskraft i svenska storbanker.
Finansiell stabilitet November Kreditförlusterna väntas bli lägre Återhämtning i realekonomin Finansiella marknader fungerar bättre Lägre.
Finansiell stabilitet Juni 2010 Presskonferens
Finansiell Stabilitet Juni Den finansiella stabiliteten i Sverige är tillfredställande Omgivande risker har ökat Finansiell Stabilitet 2008:1.
Bolånemarknaden ur ett riksbanksperspektiv
Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.
Mina tankar om penningpolitik och finansiell stabilitet SEB 4 maj 2012
Penningpolitisk uppföljning december Reporäntan sänks till 2 procent Reporäntan bedöms ligga kvar på samma nivå under 2009 En kraftig sänkning av.
Kapitel 1. Statsskuld Procent av BNP Källor: Reuters Ecowin och RiksbankenDiagram 1:1.
Konjunkturen och penningpolitiken 20 nov 2009 Vice riksbankchef Barbro Wickman- Parak.
Finansiell Stabilitet November Det svenska finansiella systemet har påtagligt påverkats av den globala finansiella krisen Myndigheters åtgärder.
Penningpolitik och finansiell stabilitet Att motverka den globala finanskrisens effekter Riksdagens finansutskott, 13 november, 2008 Riksbankschef Stefan.
Finansiell stabilitet 2004:2 Pressträff
Finansiell Stabilitet December Den finansiella stabiliteten i Sverige är god för närvarande Men bankernas motståndskraft mot störningar har minskat.
Penningpolitisk rapport februari Kraftig försämring av konjunkturen – reporäntan sänks till 1 procent Återhämtning inleds 2010 Osäkerheten stor.
Finansiell stabilitetsrapport 2011:2. Bankerna har god motståndskraft.
Risker och kriser i det finansiella systemet – vad gör Riksbanken?
SVERIGES EKONOMI - statistiskt perspektiv Konjunkturseminarium 25 september 2015.
Hur hanterar vi riskerna på bostadsmarknaden? Henrik Braconier 25 september 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 31 augusti 2016 Konjunkturläget, augusti 2016.
Vice riksbankschef Lars Nyberg Svensk ekonomi i en orolig omvärld Fastighetsägarna 28 januari 2011.
Miljonprogram 2.0 med tillgängliga bostäder? Professor, leg. arbetsterapeut Susanne Iwarsson.
Frukostträff med journalister, Räntebildningen – hur styr Riksbanken räntan? David Vestin Forskningsenheten.
Minimilöner – vad säger forskningen om effekterna? Timbro, 17 november 2015 Per Skedinger Institutet för Näringslivsforskning (IFN) Linnéuniversitetet.
Bokslutsdagarna 2015 Annika Wallenskog. Ny befolkningsprognos.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 23 mars 2016 Konjunkturläget, mars 2016.
Internationell ekonomi Privatekonomi Företagsekonomi Nationalekonomi Internationell ekonomi Vad påverkar den internationella ekonomin? Sverige och världsekonomin.
Det aktuella ekonomiska läget Lars Calmfors Finansbolagens förening 20/
Så går det för skogsindustrin December Exportprisindex för sågade trävaror. Januari 1997 – oktober 2013 Källa: SCB.
Maria Billstam Konjunkturbarometern April Barometerindikatorn Index, medelvärde = 100 Standardavvikelse = 10.
Hur får jag mina pengar att växa långsiktigt?. LÅNGSIKTIGT SPARANDE Sund och hållbar ekonomi Spara först – konsumera sedan Undvik låna till konsumtion.
Så går det för skogsindustrin Grafer från kvartalsrapporten september 2010.
Spartid för kontantinsats 60 kvadrat
KONJUNKTURINSTITUTET
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
KONJUNKTURINSTITUTET
Ett stabilare finansiellt system
Modellskattningar och bedömning av jämviktsarbetslöshet
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
En plats att kalla hemma - Barnfamiljer i bostadskrisen skugga
Det behövs mellan – nya bostäder om året fram till 2030
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Finanspolitik i praktiken
PPR september
Besöksnäringens Konjunkturbarometer
Varför investeringsfokus?
Bostadsbyggande handlar om finansiering
Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla tabeller
Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året
BNP Kvartal BNP, inkomster och sparande
Prisutveckling på villor och bostadsrätter det närmaste året
Ekonomirapporten, december 2018 Alla diagram
Ekonomirapporten, maj 2018 Alla diagram
Bostadstillägg Pensionsmyndigheten har av regeringen fått uppdraget att öka kunskapen om bostadstillägg och verka för att mörkertalet inom bostadstillägg.
Källor: SCB och Riksbanken
PPR 2008:2.
Finansiell stabilitet 2/2001
PPU april
Huvudscenariot Utlandet Sverige Inflation Tillfälliga effekter
Hushållens skulder.
Sammanfattande budskap
Byggstenarna i analysen av bankerna och stabiliteten i betalningssystemet Intjäningsrisker: - bristande lönsamhet och effektivitet kan ge ökad sårbarhet.
Boprisindikatorn Juni 2019
Lars E.O. Svensson Handelshögskolan i Stockholm Web: larseosvensson.se
Boprisindikatorn Oktober 2019
Presentationens avskrift:

Finansiell stabilitet November 2017

Det finansiella systemet är utsatt för risker Hushållens skuldkvot ökar Hushållens höga skuldsättning – den största risken Bostadsmarknaden Osäkerhet kring global politisk och makroekonomisk utveckling Procent av disponibel inkomst. Källor: SEB och Riksbanken

Bostadspriserna har ökat under lång tid Men har nu sjunkit något Byggandet har ökat kraftigt Index, januari 2011=100. Avser prisutveckling på bostäder. Källor: Valueguard och Riksbanken Tusental, avser påbörjade bostäder. Källor: Boverket och SCB

Hushållen allt mer skuldsatta Skulderna ökar mer än inkomsterna Allt fler högre skuldsatta Index, 1996 kv1=100. Disponibel inkomst avser fyra kvartals glidande medelvärde. Källor: SCB och Riksbanken Fördelning av hushållens skuldkvot, procent av hushåll med bolåneskuld. Källa: Riksbanken

Konsumtionslånen ökar allt snabbare Årlig förändring av konsumtionslån och total utlåning till hushållen, procent. Källa: SCB

Hushållen har blivit känsligare Låg ränta ger låga ränteutgifter Men högre ränta påverkar snabbare De svenska hushållens ränteutgifter som andel av disponibelinkomst justerade för ränteavdrag, procent. Den streckade linjen avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken. Räntebetalningar för ett typiskt bostadsköp, kronor per månad. Betalningarna har avrundats till närmaste hundratal. Källor: Finansinspektionen, SCB och Riksbanken.

En kombination av åtgärder för att minska riskerna med hushållens skuldsättning Bostadsmarknaden behöver fungera bättre Skatteregler behöver ses över FI behöver kunna agera snabbt Lämpligt skärpa amorteringskravet

Bra med skärpt amorteringskrav Ökar motståndskraften hos mest skuldsatta och särskilt sårbara hushåll Kan bidra till en mer dämpad prisutveckling på bostadsmarknaden Viktigt att regeringen ger sitt godkännande till förslaget kommer på plats

Det svenska banksystemet är sårbart Ökad exponering mot fastigheter Allt mer exponerat mot fastighetsmarknaden Beroende av utlandsfinansiering Stort, koncentrerat och sammanlänkat 2005 2017 Storbankernas totala utlåning till svenska icke-finansiella företag och hushåll, andel lån mot pant i fastighet, procent. Källa: SCB

Viktigt med självförsäkring hos bankerna De svenska storbankernas dagliga LCR i kronor, lägsta enskilda observationen, procent. Källa: Riksbanken

Sårbart banksystem även om Nordea flyttar Riskerna finns kvar även om Nordea flyttar Svenska myndigheters inflytande skulle minska Viktigt med tillräckligt höga krav på kapital och likviditet för Nordea

Sårbart finansiellt system utsatt för risker Minska riskerna med hushållens skuldsättning Stärka bankernas motståndskraft

Extrabilder

Strukturella likviditetsrisker bör minska Storbankernas marknadsfinansiering per kvarvarande löptid, miljarder kronor, september 2017. Källa: Riksbanken

Finansiella kriser är kostsamma för samhället BNP, miljarder kronor. Källor: Konjunkturinstitutet och Riksbanken

Att undvika finansiella kriser angår oss alla