Stabiliseringspolitik i praktiken

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
KONJUNKTURLÄGET 27 mars 2013 Jesper Hansson. Sammanfattning •Små revideringar av prognosen •Förtroendet bland hushåll och företag förbättras •Svag utveckling.
Advertisements

Penning- och finanspolitik i den öppna ekonomin Kapitel 16
Konjunkturer och ekonomisk politik i den keynesianska modellen Kapitel 15 © Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur.
Samhällsekonomi 2.
Anm. Streckad linje avser IMF:s prognos oktober 2010.
Att motverka arbetslöshet och utanförskap Anders Forslund SNS, 22 januari
Överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket
Synpunkter på finanspolitiken Lars Calmfors Finansutskottet 4/12-98.
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Penningpolitisk uppföljning april Lägre ränta nödvändig för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på två procent.
Konjunkturer.
Finanspolitiska rådets rapport 2009 Presentation för KI Laura Hartman 15 maj 2009.
Överlever euron? Lars Calmfors Fores 14/ Två frågor Klarar sig euron genom den pågående krisen? - Är den minskade oron verkligen befogad? Fungerar.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 18 december 2013.
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Finanskrisen Var kommer vi från och hur tar vi oss ur den? Lars Heikensten.
Förvaltningshögskolan Makroekonomi Osvaldo Salas
KONJUNKTURLÄGET 19 december 2012 Jesper Hansson. Sammanfattning BNP faller fjärde kvartalet Återhämtning inleds mot slutet av 2013 Arbetslösheten stiger.
KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN. KONJUNKTURBAROMETERN 29 okt 2008 ROGER KNUDSEN Innehåll Barometerindikatorn Konjunkturbarometern Företag.
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Stabiliseringspolitik
Finansdepartementet Ekonomiska läget inför höstens budgetproposition Pressträff Harpsund 21 augusti Finansminister Anders Borg.
En snabbkurs i finanspolitik och budgetarbete Laura Hartman SNS Samhällsprogrammet 19 september 2008.
Ekonomiska kretsloppet
Konjunkturnedgången och den ekonomiska politiken Lars Calmfors 20/1-09, LO.
KONJUNKTURLÄGET 26 augusti 2009 Kerstin Hallsten.
Överskottsmålet och det finanspolitiska ramverket Torben M. Andersen.
De sysselsättningspolitiska reformerna Vårt uppdrag: har de angivna målen om att öka sysselsättningen och det totala antalet arbetade timmar uppnåtts?
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Fler jobb. Inte ökade klyftor.. Bokslut för ,4 procents tillväxt i sysselsättningsökning 1,4 procents inflation 2,1 procents finansiellt.
Finansdepartementet Kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport maj 2009 Anders Borg.
Fysikexperiment 5p Föreläsning Korrelationer Ett effektivt sätt att beskriva sambandet mellan två variabler (ett observationspar) är i.
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Att förklara BNP: Vad bestämmer Finlands BNP på kort sikt?
Penningpolitik med inflationsmål
Offentliga finanser och penningpolitik Förste vice riksbankschef Svante Öberg SACO
1 Svensk finanspolitik Lars Heikensten, Europeiska revisionsrätten - några kommentarer till Finanspolitiska rådets rapport 2008.
Kap 11. Investeringsefterfrågan
KONJUNKTURLÄGET 18 december 2009 Kerstin Hallsten.
Marknad och politik: makroekonomi
KONJUNKTURLÄGET 31 mars 2010 Kerstin Hallsten. Slutsatser Produktionen har börjat öka Tidig återhämtning på arbetsmarknaden Tjänstesektorn viktig i återhämtningen.
Finanskrisen och lågkonjunkturen Martin Flodén 12 maj 2009.
© Fregert och Jonung, Makroekonomi, 2010, Studentlitteratur Vad är makroekonomi? Kapitel 1.
Inflationsrapport 2005: BNP-världen, utfall och prognos Årlig procentuell förändring Källor: IMF och Riksbanken.
Svensk Finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport 2008 Laura Hartman 11 december 2008.
KONJUNKTURINSTITUTET
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Svensk finanspolitik 2008 Finanspolitiska rådets rapport till regeringen.
Svensk finanspolitik Finanspolitiska rådets rapport maj Lars Calmfors.
Erik Höglin Konsekvenser av att införa ett balansmål för finansiellt sparande i offentlig sektor 14 augusti 2015.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 26 augusti 2015 Konjunkturläget, augusti 2015.
Pressträff Flyktingkrisen och finanspolitiken 21 december 2015 John Hassler: Ordförande.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
K4: sid. 1 Kapitel 4 Varu- och penningmarknaden: IS-LM modellen Varumarknaden i jämvikt + penningmarknaden i jämvikt. Samtidig bestämning av både ränta.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 21 december 2015 Konjunkturläget, december 2015.
Statistisk inferensteori. Inledning Den statistiska inferensteorin handlar i huvudsak om att dra slutsatser från ett slumpmässigt urval (sannolikhetsurval)
Ekonomisk politik Finanspolitik Penningpolitik Valutapolitik Arbetsmarknadspolitik.

Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
Ekonomisk utveckling & Samhällsekonomiska målen
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Inflationsmålet HT 2017 John Hassler.
Kap 14 Budgeten i stabiliseringspolitiken

Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Ekonomirapporten maj 2019 Anders Knape, ordförande Annika Wallenskog, chefsekonom Välkomna Anders. Hej och välkomna till presentation av vårens Ekonomirapport.
Presentationens avskrift:

Stabiliseringspolitik i praktiken Stabiliseringspolitiken syftar till att minska storleken på konjunktursvängningarna. Åstadkoms genom att penning och finanspolitiken är stimulerande i lågkonjunkturer (Y<Yn) och åtstramande i högkonjunturer. Kontracyklisk politik. För finanspolitiken sker detta delvis genom automatiska stabilisatorer (statsbudgeten försämras automatiskt när konjunkturer försämras). Utöver detta bedrivs diskretionär stabiliseringspolitik genom direkta beslut som ökar graden av kontracyklicitet. Enligt finanspolitiska ramverket ska statsbudgeten i genomsnitt ha ett överskott på 1(1/3)%.

Ambitiös Keynesiansk stabiliserings- politik enligt läroboken Här visar vi en stiliserad bild av en konjunkturcykel. Den blå kurvan visar BNP-gapet som är positivt vid högkonjunktur och negativt I lågkonjunktur. Man får räkna med att BNP-gapet ibland är ett par tre procent ifrån sin trend. En normal konjunkturcykel tänker vi oss vara i storleksordningen 8-12 år, men såväl kortare som längre förekommer förstås. En ambitiös Keynesiansk stabiliseringspolitik kommer att leda till att också det strukturella underskottet varierar, med kanske upp till 1 en 1,5 procent av BNP. Det betyder att vi normalt får räkna med att vi behöver förbättra de strukturella underskotten med i storleksordningen 0,5 procentenheter per år i konjunkturåterhämtningar. Detta har inget att göra med nivån på målet för sparandet utan är styrt av att vi vill bedriva en ambitiös stabiliseringspolitik. Givetvis kan vi sänka målet för sparandet, vilket I dagsläget skulle ställa mindre krav på budgetförstärkningar men detta är inte hållbar politik I det långa loppet. Vi skulle då följa den röda linjen. Att sänka målen där underskotten ska återtas är möjligt en eller kanske ett par gånger men en långsiktigt hållbar finanspolitik kräver, att vi återtar de underskott som med rätta skapas i lågkonjunkturen. Oavsett nivå på överskottsmålet får vi alltså räkna med att detta ofta kommer att kräva förstärkningar av det strukturella sparandet på i storleksordningen 0,5 procent per år. Anser vi att sådana anpassningar är drakoniska och orimliga att ta måste slutsatsen vara att vi inte kan bedriva en så ambitiös stabiliseringspolitik. Då måste vi istället genomföra en radikal omläggning av stabiliseringspolitiken och införa regler som garanterar att underskotten inte blir för stora. Det vore mycket synd.

I praktiken enligt Vårproposition 2017 Andersson Borg Anm: Se appendix Asylkostnadsberäkningar för en genomgång av hur justeringen av det strukturella sparandet är gjord samt vilka antaganden som ligger till grund för dessa beräkningar. Källa: VP17