Finanspolitik i praktiken Karolina Ekholm, statssekreterare Gästföreläsning, SU, 11 december 2017

Disposition Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge Strukturella utmaningar Finanspolitikens inriktning

Finanspolitikens roll och det finanspolitiska ramverket

Ansvarsfördelning för den ekonomiska politiken EKONOMISK POLITIK Stabiliserings-politik Penningpolitik Riksbanken Finanspolitik Finans-departementet Strukturpolitik Fackdepartement (Arbetsmarknad, Näring, Utbildning etc.) Regering och riksdag fattar beslut Riksbanks-direktionen fattar beslut

Finanspolitiskt ramverk 1. Utgiftsramar och inkomster 2. Anslag inom utgiftsområden Budgetprocess i två steg Bestäms flera år i förväg Utgiftstak För närvarande 1 procent över konjunkturcykel Överenskommelse om en tredjedels procent från och med 2019 Överskottsmål Balanskrav för kommunerna Utvärderar finanspolitiken i årlig rapport Finanspolitiskt råd

Förändringar av ramverket från och med 2019 Sänkt överskottsmål till en tredjedels procent av BNP Införande av ett skuldankare på 35 procent av BNP Riktmärke Uppföljning av målet baserat på det strukturella sparandet Översyn av överskottsmålets och skuldankarets nivå vart åttonde år

Stabilitets- och tillväxtpakten Två huvudregler i Maastrichtfördraget 1992 Offentligt finansiellt sparande får lägst vara -3 procent av BNP Skuldkvoten får högst vara 60 procent Ett landspecifikt medelfristigt budgetmål (MTO) Det strukturella sparandet får inte vara lägre än -1 procent av BNP Ger en säkerhetsmarginal till -3 procent av BNP Utgiftskriteriet Om det medelfristiga budgetmålet inte klaras Nettoutgifterna får inte öka snabbare än potentiell BNP

Vad karaktäriserar finanspolitiken? Regler på nationell nivå och EU-nivå sätter ramar Medelfristigt perspektiv Liksom de penningpolitiska besluten beroende av makroekonomiska prognoser Utfall av förhandlingar inom regeringen Finansdepartementet sammanhållande roll Politiken läggs fast i två årliga propositioner Riktlinjer i vårpropositionen (och bedömning av utgiftstak för sista prognosåret) Konkret budgetförslag i höstens budgetproposition

Förutsättningar för finanspolitiken Makroekonomiskt läge

Stärkt konjunktur i omvärlden BNP i omvärlden Procentuell förändring Handelsviktad BNP i omvärlden (KIX) Procentuell förändring Källa: IMF Källor: Macrobond och egna beräkningar (BP18)

Tydlig men ojämn återhämtning i EU BNP Index 2006=100 Arbetslöshet Procent av arbetskraften 15-74 år Källa: Europeiska kommissionen (AMECO)

Hög tillväxt i Sverige de senaste åren… BNP-tillväxt för Sverige och världen Årlig procentuell förändring, fasta priser Anm: BNP - prognoser för omvärlden är sammanviktade med KIX-vikter, som är ett mått på respektive lands betydelse för svensk utrikeshandel. Källa: SCB, Macrobond och egna beräkningar

…även per capita Tillväxt i BNP per capita Procent, fasta priser Anm: Ej kalenderkorrigerade siffror Källa: SCB och egna beräkningar

Faktisk BNP bedöms överstiga potentiell BNP BNP-gap, procent av BNP Källa: Egna beräkningar

God sysselsättningsutveckling och minskad arbetslöshet Arbetslöshet (15-74 år) Procent av arbetskraften Sysselsättningsgrad (15-74 år) Procent av befolkningen Källa: SCB

Överskott i de offentliga finanserna Källor: SCB och Finansdepartementet

Måttlig inflation trots rekordlåg styrränta Källor: Riksbanken och SCB

Förutsättningar för finanspolitiken Strukturella utmaningar

Arbetsmarknaden

Hög arbetslöshet hos utrikes födda… Procent av arbetskraften, 15-74 år Arbetskraftsdeltagande Procent av befolkningen, 20-64 år Källa: SCB

…liksom hos personer med enbart förgymnasial utbildning Arbetslöshet Procent av arbetskraften, 15-74 år Källa: SCB

Brist på arbetskraft riskerar hämma tillväxten Andel arbetsgivare med brist på arbetskraft Procent Indikatorer Tusental respektive nettotal Källa: Arbetsförmedlingen Källor: Arbetsförmedlingen, Konjunkturinstitutet och SCB

Tecken på försämrad matchning på arbetsmarknaden Källor: SCB och KI

Bostadsmarknaden

Stigande bostadspriser och skuldsättning under lång tid Såväl priser som skulder är på historiskt höga nivåer Tillväxttakten i utlåningen till hushåll stabil på omkring 7 procent det senaste året Bostadspriserna har ökat med över 40 procent sedan början av 2014 Avmattning i bostadspriserna den senaste tiden Källor: Valuegard,och SCB

Kraftigt ökat byggande Påbörjade lägenheter Antal Anm: Preliminära siffror för 2016 och 2017. 2017 beräknat under antagande att det fjärde kvartalet utvecklas som ett genomsnitt av de tre föregående kvartalen. Källa: SCB

Perioder med fallande bostadspriser Källa: Valuegard, HOX-index

Demografi

Andelen av befolkningen under 20 år och över 75 år ökar framöver Andel av totalbefolkningen som är 0-19 år eller 75+ år Procent Källa: SCB

Den demografiska utvecklingen driver högre offentliga utgifter Offentlig årlig konsumtion per person och ålder Tusentals kronor Källa: Finansdepartementet

Finanspolitikens inriktning

Utgångspunkter för BP18 Stark konjunktur och slutet BNP-gap Måttlig inflation trots expansiv penningpolitik Låga räntor har drivit upp tillgångspriser och bidragit till ökade risker på bostadsmarknaden Ungefär neutral finanspolitik

Ungefär oförändrat finansiellt sparande 2018 Finansiellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP Överskott på ca 40 Mdr kr, reformer för ungefär lika mycket Inriktning på politiken: Fler i jobb Större klimatinsatser Ökad trygghet Källa: SCB, egna beräkningar

Något svagare strukturellt sparande 2018 Strukturellt sparande, konsoliderad offentlig sektor Procent av potentiell BNP Källa: Egna beräkningar

Finanspolitikens sammansättning påverkar dess effekt Multiplikator Typ av finanspolitik ca 1,0 Offentlig konsumtion och offentliga investeringar ca 0,75 Transfereringar riktade till hushåll med låga inkomster ca 0,5 Generella transfereringar och inkomstskatteförändringar ca 0,25 Indirekta skatter och skatter som påverkar företagens kostnader Anm: Multiplikatorn anger kortsiktig effekt på BNP per krona Skattefinansierad ökning av offentlig konsumtion och offentliga investeringar väntas ha positiv effekt (jmfr balanserade budgetens multiplikator) Bedömer att finanspolitiken bidragit 0,5 p.e. per år till BNP-tillväxten 2015-2017

Tack!

Extra

Lägre offentlig skuld Offentliga sektorns bruttoskuld, konsoliderad Andel av BNP, procent Anm.: Den 29 september publicerade SCB ett reviderat utfall för Maastrichtskulden som 2016 uppgick till 42,2 procent av BNP Källa: ESV och Finansdepartementet.

Produktiviteten stiger igen Nivå, säsongsrensade kvartalsvärden Förädlingsvärde per timme, fasta priser Källa: SCB

Minskad flyktinginvandring sedan 2015 Antal asylsökande Prognos från 2017 Källa: Migrationsverket

Temporärt förhöjda utgifter för migration och integration Miljarder kronor Källa: Finansdepartementet

Offentliga inkomster och utgifter Inkomster, utgifter, konsoliderad offentlig sektor Procent av BNP   2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 2016 2017 2018 2019 2020 Inkomster 51,2 50,4 50,6 49,3 48,7 49,1 49,4 48,4 49,0 49,5 49,2 48,9 48,8 Utgifter 47,9 48,5 51,3 50,1 50,8 49,9 48,6 48,2 48,1 47,8 47,3 Källa: SCB, egna beräkningar.

Reformer och finansiering BP18

Lägre ungdoms- och långtids-arbetslöshet Ungdomsarbetslöshet (15-24 år) Procent av arbetskraften Långtidsarbetslöshet > 6 mån (15-74 år) Procent av arbetskraften Källa: SCB, AKU

Ökat utbud på bostadsmarknaden