Agenda 2030 En presentation av Svenska FN-förbundet Hälsa alla välkomna. Berätta lite om dig själv och vad du ska prata om idag. Berätta gärna vilken betydelse du tror/hoppas att Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling får under de kommande 15 åren. Idag ska vi prata om Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. Vi ska prata om arbetet med att ta fram Agenda 2030, hur det går för målen och arbetet på landsnivå för att implementera agendan. Vi ska också prata lite om hur FN:s arbete i fält ser ut, och diskutera skillnaderna mellan de globala målen och dess föregångare millenniemålen.

Förenta Nationerna 193 medlemsländer. FN grundades 1945. 193 medlemsländer. FN arbetar varje dag för hållbar utveckling, mänskliga rättigheter samt fred och säkerhet. FN arbetar med fred och säkerhet, utveckling samt mänskliga rättigheter. Eftersom FN bildades 1945 i skuggan av andra världskriget var det fred och säkerhet som stod högst upp på agendan. Men under förhandlingarna i San Fransisco våren 1945 där FN-stadgan utformades kom krav på att även utveckling skulle bli ett prioriterat område för den nya världsorganisationen. Foto: UN Photo/Historical Photo

FN:s arbete FN började arbeta med humanitärt arbete för att hjälpa till att bygga upp Europa efter andra världskriget. Olika FN-program arbetar idag med långsiktig utveckling genom att bland annat stärka kvinnors rättigheter, se till att fler barn får utbildning och att alla ska få äta sig mätta. När FN började arbeta med utveckling var det huvudsakligen det humanitära biståndet som var i fokus eftersom FN tog sig an återuppbyggnaden av Europa efter andra världskriget. Människor saknade hem, mat och kläder. Men med åren kom det långsiktiga utvecklingsarbetet att komplettera det humanitära arbetet. I dag arbetar FN med humanitärt bistånd, som vanligtvis är tidsbegränsat och genomförs vid konflikter och katastrofer, och långsiktigt utvecklingsarbete. Olika FN-program och fonder arbetar bland annat med att stärka kvinnors rättigheter, se till att fler barn får utbildning, tillgång till hälsovård, och att människor ska få mat på bordet. Foto: UN Photo/Eskinder Debebe

Agenda 2030 Den 25 september år 2015 antog FN:s medlemsländer Agenda 2030. Det är en ambitiös och universell agenda med 17 globala mål för hållbar utveckling. Det är en global utvecklingsagenda som hela världen ska arbeta mot för att uppnå. Målen är universella, vilket innebär att alla länder i världen ska arbeta för att nå dessa. Sverige och Kanada såväl som Etiopien och Vietnam ska arbeta för att vi ska nå målen till år 2030. En stor utmaning är huruvida människorna i ett land känner till att regeringen i fråga har ställt sig bakom Agenda 2030. Hur ska de annars kunna kräva av sin regering att den arbetar för att nå målen? Målen är mätbara och det finns sammanlagt 169 delmål och medel som gör att vi ska kunna arbeta praktiskt med målen. Det är viktigt att mäta utvecklingen och att ha korrekt data och statistik tillgängligt för att veta hur och var resurser borde eller måste fördelas, för att skapa en hållbar och rättvis utveckling. Målen representerar också de tre dimensionerna av hållbar utveckling, dvs social, ekonomisk och miljömässig utveckling. De tre dimensionerna är integrerade och i behov av varandra, och även målen är sammanlänkade och integrerade. Uppnår vi ett mål så kommer vi även längre med att nå flera andra mål, då de hänger ihop. Fråga: Vilket eller vilka mål tror du kan ha extra stor betydelse för att vi ska uppnå övriga mål? Agenda 2030 är inte juridiskt bindande som en konvention om exempelvis en miljöfråga eller mänskliga rättigheter är när en regering har ratificerat konventionen i fråga. Men den är politiskt och moraliskt bindande.

Berätta för alla! Nu ska vi se en kort film med vår goodwill ambassadör Carolina Klüft. Länk till filmen: https://www.youtube.com/watch?v=7lRLWlnaIT8 Fråga: Caroline pratar om att vi behöver arbeta som ett lag för att vi ska uppnå målen. Vad tror ni, kan vi uppnå målen utan att alla är med?

Läget i världen Har koldioxidutsläppen ökat eller minskat? A) Ökat B) Minskat Hur många procent av världens befolkning hade tillgång till rent vatten 2015? A) ca 43% B) ca 57% C) ca 70% d) ca 91% Nu ska vi börja prata lite mer om målen och vad de faktiskt innebär. Först vill jag se om ni har koll på läget i världen, genom ett kort quiz! Mål 13 handlar om klimatförändringar. Vad tror du, har koldioxidutsläppen ökat eller minskat de senaste decennierna? a) Ökat b) Minskat Rätt svar: ökat (obs baseras på statistik från 2013) Går att koppla till mål 13 och problematiken i Sverige med det målet utifrån SDG index rapporten. Mål 6 handlar om rent vatten för alla. Hur många procent av världens befolkning hade tillgång till rent vatten (”improved water source”) 2015? a) ca 43 % b) ca 57% c) ca 70% d) ca 91% Rätt svar: ca 91% Tillgången till rent vatten ökar! Det finns mycket att göra fortfarande inom mål 6, som när det gäller tillgång till toaletter. Men när det gäller rent vatten har vi kommit en bra bit på väg.

Läget i världen Sedan 1990 har fattigdomen i världen…. A) ökat med 15,7% B) minskat med 24,3% C) ökat med 9,6% D) minskat med 13,2% Hur stor andel av världens parlamentariker är kvinnor? A) 23,4% B) 43,7% C) 53,8% D)76,6% Sedan 1990 har fattigdomen i världen… a) ökat med 15,7 % b) minskat med 24,3 % c) ökat med 9,6 % d) minskat med 13,2 % Rätt svar: minskat med 24,3 % Fattigdomen i världen minskade med 24,3 % mellan 1990-2013. Mål 1 är att den extrema fattigdomen ska utrotas. Hur stor andel av världens parlamentariker är kvinnor? Rätt svar är 23,4%. Siffran är från 2017. Män representerar svar D, alltså 76,6%. Vill du testa dig själv ytterligare, eller utmana en kompis? Ladda ner Världskolls app gratis för fler frågor om läget i världen!

Hur går det för de globala målen? Vissa mål har sett enorma framsteg under de senaste åren. Detta har till stor del att göra med att vissa mål som är i agendan även fanns med i millenniemålen. Millenniemålen var ett verktyg för det internationella utvecklingssamarbetet mellan 2000 och 2015. Målen representerade olika löften som världens ledare hade avlagt under olika FN-konferenser. Målen utformades för att fungera som en påminnelse om dessa löften. Millenniemålen var 8 till antalet. Dessa tre mål du ser på presentationen fanns alla med i millenniemålen, och har därför funnits på den globala utvecklingsagendan sedan år 2000. Mål 1 innebär att ingen människa ska leva i extrem fattigdom. Fråga: vad är extrem fattigdom, hur mäts det? Svar: Du räknas som extremt fattig om du ever på under 1,25 US dollar per dag. Du räknas som fattig om du lever på under 1,9 US dollar per dag. Definitionerna är satta av Världsbanken. Att utrota fattigdom är grundläggande för att vi ska kunna nå de andra målen, och för att alla människor ska ha samma möjligheter. Vi har sett framsteg när det kommer till att utrota fattigdomen under de senaste decennierna – år 2013 levde ca 767 miljoner människor i fattigdom, jämfört med 1,7 miljarder människor år 1990. Då har även befolkningen på jorden ökat under denna tiden. Idag lever runt 11% av jordens befolkning i extrem fattigdom. Källa: SDG report 2017 Mål 2 innebär att ingen människa ska behöva lida av hunger. Alla ska ha tillgång till bra, näringsrik mat. Maten måste också produceras på ett hållbart sätt. Andelen människor i världen som levde undernärda gick ner från ca 930 miljoner människor år 2000-2002 till ca 793 miljoner människor år 2014-2016. Idag lider fortfarande ungefär en av nio människor av hunger. Det går dock att nå det här målet. Idag produceras tillräckligt med mat för att alla ska få den näring de behöver, men maten fördelas inte jämnt. Källa: SDG report 2017 Mål 4 handlar om att alla barn ska ha tillgång till bra utbildning. Det här målet har sett framsteg de senaste decennierna. Idag får 9 av 10 barn börja skolan, vilket är ett framsteg om vi jämför med år 2000. Då fick ungefär 8 av 10 barn börja i skolan. Idag är det sammanlagt drygt 58 miljoner barn som inte får eller kan gå i skolan. Målet handlar inte bara om att få komma till skolan, utan det ska även finnas lärare som kan utbilda eleverna och ge dem en god utbildning. Skolorna ska ha fungerande lokaler och det ska finnas toaletter för barnen.. Störst utmaningar för att nå det här målet är för länder söder om Sahara i Afrika. Fråga: Vad finns det för hinder för barn att gå i skolan? Svar: Finns många anledningar. Exempelvis fattigdom, måste hjälpa till hemma, har inte råd att betala skolavgift, det är krig eller konflikt så föräldrar vågar inte skicka barnen till skolan, flickorna har mens och måste stanna hemma. Källor: SDG report 2017 samt MDG report 2015. Bara för att vissa mål har gått bra så betyder det inte att vi kan sluta arbeta för att utrota exempelvis fattigdom. Målen är integrerade och därmed beroende varandra. Vi måste därför arbeta med samtliga mål för att kunna nå agendan.

Hur går det för de globala målen? Vissa mål har det gått lite sämre för, där utvecklingen inte gått lika snabbt eller positivt och det finns mycket kvar att göra. De första tre målen, mål 3, mål 5 och mål 13, var även dessa med i millenniemålen, men med andra formuleringar, fokus och delmål. Mål 3 fokuserar på bland annat mödra- och barnadödlighet. Trots att vi sett framsteg de senaste decennierna så dör fortfarande hundratusentals kvinnor varje år av anledningar kopplade till graviditet och förlossning. År 2015 dog ca 303 000 kvinnor i mödradödlighet. Mellan 2000 och 2015 så minskade mödradödligheten med 37%. Samtidigt som vi ser framsteg inom barnadödligheten så är det en lång väg kvar - drygt 5,9 miljoner barn under 5 år dog 2015, jämfört med drygt 12 miljoner barn 1990. De flesta av dessa barn och kvinnor dog av orsaker som går att förebygga, om de har tillgång till hälsokliniker, utbildad personal och god hygien. Hälsa är mer än mödra- och barnadödlighet. Det handlar också om att stoppa självmord och sjukdomar som HIV eller malaria. Där ser vi faktiskt framsteg – mellan 2000 och 2015 så beräknades 46% färre människor smittas av HIV och 41% färre människor av tuberkulos. Beräkningar visar dock att föroreningar och dålig luft är en vanlig dödsorsak. Ca 7,3 miljoner människor dog av förorenad luft år 2012. Det handlar bland annat om luft som blivit förorenad från avgaser, men också för att människor lagat mat med exempelvis matlagningsoljor och spisar som är farliga för hälsan. Källa: SDG report 2017 Mål 5 handlar om ökad jämställdhet. Kvinnor och flickor världen över diskrimineras och utsätts för våld för att de är födda till just flickor. Jämställdhet handlar om att ha samma tillgång till makt, inflytande, att själv få bestämma över sin kropp och ha samma möjligheter som pojkar och män. Flickor och kvinnor gifts bort i ung ålder, utsätts för könsstympning eller annan typ av våld i hemmet. Beräkningar visar att ungefär en av fem kvinnor utsätts för våld i hemmet. Kvinnor får även lägre lön för samma arbete, och är underrepresenterade i parlamenten världen över. 2017 upptog kvinnor ungefär 23% av alla platser i parlamenten globalt sett. Vi behöver arbeta mer med att öka kvinnors rättigheter och skapa ett jämställt samhälle. Vi kommer aldrig kunna nå vissa av de andra målen så länge vi lever i en värld där hälften av befolkningens potential går förlorad. Källa: SDG report 2017 Mål 13 handlar om att bekämpa klimatförändringarna. Vår jord håller på att bli allt varmare, en uppvärmning som kan orsaka naturkatastrofer, förhöjda vattennivåer, torka och ökenspridning, samt avskogning. Detta har stora konsekvenser på vår planet, vår biologiska mångfald och på vår hälsa och säkerhet. Antalet människor som dör av naturkatastrofer har stigit de senaste åren. Mellan 1990 och 2015 rapporterades ca 1,6 miljoner människor ha dött i en naturkatastrof. Målet hänger ihop med flera av de andra målen, som mål 14 om hållbart hav och mål 15 om biologisk mångfald. Vi behöver starkare åtgärder och ändra vårt sätt att leva om vi ska klara av att bekämpa klimatförändringarna. Källa: SDG report 2017 Mål 16 handlar om fredliga och inkluderande samhällen. Delmålen handlar bland annat om att få stopp på trafficking, korruption och skapa ett mer säkert samhälle där fler kan leva i trygghet. Alla som föds ska registreras och få växa upp som en erkänd medborgare i sitt land, och våld måste upphöra. Det här målet var väldigt kontroversiellt när FN:s medlemsländer skulle utforma agendan. Det har inte varit ett av millenniemålen, utan var helt nytt. Många menade att Agenda 2030 skulle vara en utvecklingsagenda och att det fanns andra institutioner inom FN som fokuserade på freds- och säkerhetsfrågor, som säkerhetsrådet. Att mål 16 erkändes som ett eget mål visar på hur viktigt det är för att vi ska kunna skapa en hållbar utveckling – utan fredliga samhällen så kan vi aldrig nå en hållbar utveckling.

FN:s arbete i fält för att barn ska få gå i skolan Ca 58 miljoner barn får inte gå i skolan. Samtidigt lider ca 793 miljoner människor av hunger. FN arbetar i flera länder med att ge ut gratis skolmat. När gratis skolmat serveras väljer fler föräldrar att skicka sina barn till skolan. FN-förbundets projekt Skolmat stöder FN:s arbete i Demokratiska republiken Kongo och Etiopien. FN arbetar bland annat med att ge fler barn möjlighet att få gå i skolan. Sedan ca 50 år tillbaka driver FN:s livsmedelsprogram ett skolmatsprogram, med syfte att få fler barn till skolan och stilla barnens hunger. Det är nämligen så att när gratis skolmat serveras så vill fler föräldrar skicka sina barn till skolan. I vissa områden får barnen med sig olja eller annan mat hem varje vecka eller varje månad, som familjen kan äta. Detta gör att föräldrarna tycker att det är en bra investering att låta sitt barn gå i skolan, istället för att hjälpa till hemma. År 2016 nådde FN:s skolmatsprogram ut till ungefär 17 miljoner skolbarn. Maten som serveras är oftast anpassad till den lokala kontexten. I Etiopien, där FN-förbundet stödjer skolmatsprogrammet, serveras majsgröt till frukost och/eller lunch. För vissa barn är gröten den enda mat de får under hela dagen. Gröten har blivit berikad med vitaminer och mineraler, så att barnen får den näring de behöver. Att barnen får gå i skolan och får lära sig skriva och räkna har en fantastisk påverkan på samhällets utveckling i stort. Utbildning är en av de viktigaste prioriteringarna för att skapa ett hållbart samhälle.

FN:s arbete i fält för flickors rättigheter Varje dag gifts över 47 700 flickor bort. Samtidigt beräknas ca 200 miljoner kvinnor ha blivit könsstympade. FN:s befolkningsfond, UNFPA, arbetar i flera länder med att stoppa skadliga traditioner som barnäktenskap och könsstympning. FN-förbundets projekt Flicka stöder FN:s arbete i Etiopien. FN:s befolkningsfond arbetar med att öka jämställdheten, stärka flickors och kvinnors rättigheter och se till att de har en god hälsa. Varje dag gifts tusentals flickor bort. Beräkningar visar att runt 47 700 flickor gifts bort varje dag. Det är ett globalt problem, som finns både i exempelvis Sverige och Etiopien. När en flicka blir bortgift försvinner oftast hennes möjlighet att få bestämma över sig själv och sin egen kropp. De flickor som har fått börja skolan innan de gifte sig måste oftast sluta för att istället bli hemmafruar och ta hand om hemmet. Många av dessa flickor blir gravida i tidig ålder, vilket är förenat med livsfara för många flickor världen över för att deras kroppar inte är redo och de inte har tillgång till bra hälsovård. Dödsfall i samband med graviditet och/eller förlossning är den näst vanligaste dödsorsaken bland flickor mellan 15-19 år i utvecklingsländer. Samtidigt beräknas minst 200 miljoner flickor och kvinnor ha blivit könsstympade. Det är ett ingrepp som innebär att delar av en kvinnas könsorgan skärs bort. Oftast sker ingreppet utan bedövning och under primitiva former, vilket gör risken för infektion väldigt stor. Ingreppet utförs ibland på bebisar som är ett par dagar gamla, eller på tonårsflickor när de fått sin första mens. Könsstympning vållar stor smärta, inte bara vid själva ingreppet utan även efteråt. Det kan ta flera timmar att kissa, risken för infektion vid mens är stor och det kan vara otroligt smärtsamt att ha sex. Om en flicka har blivit könsstympad så är det ännu farligare för henne att bli gravid och föda barn. Risken för infektioner i samband med förlossningen är stor, flickan eller kvinnan sys oftast ihop igen direkt efter det att hon fött barnet. Både barnäktenskap och kvinnlig könsstympning är djupt rotat i traditioner och kulturer. Många tror att det är en del av deras religion och att det är Guds ord. FN arbetar med utbildning av olika nyckelpersoner för att skapa förändring. Det är när förändringen sker inifrån som den också blir långvarig, och idag har flera byar och samhällen i Etiopien tagit avstånd från dessa skadliga traditioner tack vare FN-förbundet projekt Flicka.

FN:s arbete i fält för en minfri värld Minor och andra explosiva lämningar dödar och skadar människor varje år. En majoritet av offren är civila och många bönder skadas när de brukar sin mark. FN:s minröjningsorganisation, UNMAS, arbetar bland annat med att röja minor och bedriver utbildningsinsatser i drabbade områden för att förebygga olyckor. FN:s projekt Minor stöder FN:s arbete i Demokratiska republiken Kongo. Minor placeras ofta ut där civila rör sig. Det kan vara på vägen som leder in till skolan eller på en jordbrukares fält. Det hindar många som är beroende av sitt jordbruk och av att sälja sina varor på marknaden i byn från att få mat på bordet, till sig själv och till sin familj. Många bönder tvingas ut på sina åkrar trots att de vet att det är förenat med livsfara. Det händer att bönder som bor i minerade områden förlorar en arm eller ett ben, vilket är fruktansvärt för både bonden och familjen. Bonde behöver sjukvård och rehabilitering, och om familjen har råd kan de köpa en protes eller en rullstol till den skadade. Konsekvenserna av minoffer drabbar både familjen, som nu kanske har svårt att få mat på bordet och har fått betala dyra sjukhuskostnader, och hela samhällets utveckling. Minor och andra explosiva lämningar, eller andra anledningar som gör området osäkert, kan hindra bönder från att ta sig till marknader för att sälja sina produkter. Det hämmar en ekonomisk utveckling. FN arbetar mot minor för att skapa en tryggare värld för alla. FN:s minarbete har fem pelare; röja minor, informationsspridning i drabbade områden, hjälp och stöd till minoffer, påverkansarbete och förstöra gamla lager. I Demokratiska republiken Kongo arbetar de främst med att röja minor och utbilda människor som bor eller vistas i områden som är drabbade av minor och andra explosiva lämningar. Källor: http://www.globalamalen.se/om-globala-malen/mal-8-goda-arbeten-och-ekonomisk-tillvaxt/ Källa: Landmine Monitor 2016

Agenda 2030 i Sverige Ansvaret för att nå målen vilar på varje lands regering. I Sverige är de främst involverade ministrarna, förutom statsminister Stefan Löfven (övergripande), civilminister Ardalan Shekarabi, som ansvarar för genomförandet av agendan i Sverige, och Isabella Lövin, minister för internationellt utvecklingssamarbete och klimat, som ansvarar för Sveriges utvecklingssamarbete med andra länder. I Sverige har kommuner och landsting en viktig roll. Kommuner och regionala myndigheter är viktiga aktörer eftersom det är regionalt och lokalt som arbetet med de nya utvecklingsmålen måste ske i praktiken. Regeringen tillsatte i mars 2016 en nationell delegation för att underlätta och stimulera arbetet med Agenda 2030 i Sverige och Sveriges genomförande internationellt. Delegationen tog fram ett förslag på nationell handlingsplan som lämnades till regeringen i juni 2017. Delegationen består av sju ledamöter och leds av Parul Sharma, CSR-ansvarig på advokatbyrån Vinge. Delegationen arbetar bland annat med konsultationer med kommuner och näringslivet. Sverige var i juli 2017 en av de 44 länder som granskades under FN:s politiska högnivåforum (High Level Political Forum) i New York. Granskningen är frivillig och en metod för att övervaka uppföljning och översynen på global nivå. Granskningen stödjer ansvarsutkrävandet av stater. Den nationella uppföljningen är en grund för den regionala och globala uppföljningen och är central under granskningen.

Diskutera Vilka mål tycker du är viktigast för att vi ska uppnå en hållbar utveckling? Vad kan du göra som privatperson för att vi ska uppnå målen? Vilka mål tycker du är viktigast ur ett internationellt perspektiv och vilka är viktigast ur ett nationellt perspektiv? Om du har gott om tid till ditt förfogande kan du låta gruppen sitta och diskutera dessa frågor i mindre grupper, eller ha en öppen diskussion i helgrupp.

Engagera dig i FN-förbundet Bli medlem på fn.se/blimedlem Arrangera en aktivitet för att sprida information om de globala målen för hållbar utveckling. Bli ambassadör för Agenda 2030! Läs mer på fn.se/ambassadorer Uppmuntra, beroende på målgrupp, till engagemang i FN-förbundet. Alla kan bli medlem i FN-förbundet och engagera sig genom sin lokala FN-förening eller starta en FN-elevförening om en går på en FN-skola. Tänk på att det endast är ungdomsmedlemmar mellan 18-26 år som kan bli ambassadörer, och att rekryteringen sker varje vår. Foto: Svenska FN-förbundet

Tack! Foto: UN Photo /John Isaac