Vindkraft i fysisk planering Ola Trulsson WSP Environmental 10 år som konsult tillståndsfrågor för bl.a. vindkraftsbranschen.

Vindkraft i fysisk planering Hur skapas goda möjligheter för vindkraftsprojekt genom den fysiska planeringen? Potentialen för vindkraft i Skåne - Trendspaning - Fysisk planering i Skåne Framgångsfaktorer för kommunala vindkraftsplaner Använda mig av två utredningar från Skånes Vindkraftsakademi varav jag med kollegor genomfört den ena.

Trendspaning SKÅNE: Tidigt ute med vindkraftutbyggnaden. Flertalet verk börjar bli ålderstigna och teknikutvecklingen är stark. Detta medför att en generationsväxling är aktuellt, Repowering. Detta medför också att nya områden som tidigare inte varit intressanta kan komma att bli. Flertalet tillståndsgivna parker men ej byggda. Kommer från en period med lågt elpris och lågt pris på elcertifikatet. Tillstånd för havsbaserad vindkraft: Inom Sveriges territorialgräns: 9 och 11 kap, inkl kommunal tillstyrkan Inom Sveriges ekonomiska zon men utanför Sveriges territorialgräns: tillstånd enligt lagen om Sveriges ekonomiska zon

Trendspaning Baseras på statistik från tillverkarnas orderböcker. TWh ökar betydligt mer än antal verk. Förväntar sig teknikutveckling. Alltså kan man förvänta sig att marknaden efterfrågar mer installerad vindkraft. 2020 motsvarar elproduktionen från vindkraft 14% av elanvändningen vilket är en avsevärd del av Sveriges energisystem. Ska jämföras med Danmarks 45 %.

Trendspaning Havsbaserad vindkraft Havsbaserad vindkraft – potential och kostnader, Energimyndigheten 2017 300 TWh byggas ut relativt kostnadseffektivt Sjunkande kostnader 6 – 18% till 2020 Ökad produktion med 9 % fram till 2025. Avgiften för elnätsanslutning Havsbaserad vindkraft har länge medfört allt för höga kostnader för installation och drift och underhåll. Motsvarar ca 25 000 verk Sjunkande kostnader pga teknikutveckling inom fundamentering och installation samt kostnader för drift och underhåll. Ökad intäkter pga effektivare vindkraftverk. Ni har säkert sätt i media att Dong har planer på att söka tillstånd för bottenundersökningar i områden motsvarande 700 verk längs Skånes kuster. Sammanfattningsvis: - En bransch i framtidstro + det börjar röra på sig för havsbaserad vindkraft

Ytterligare en faktor som kan påverka potentialen är en ev Ytterligare en faktor som kan påverka potentialen är en ev. ändring i lagen om den kommunala tillstyrkan. Här är det 11 jurister som skrivet ett debattinlägg om att reglerna bör slopas.

Kommunal tillstyrkan slopas? Naturvårdsverkets och Energimyndighetens regeringsuppdrag Kommunens avgörande sent i processen Sakna reglerande kriterier för vad kommunen ska grunda sitt beslut på Beslutet går inte att överklaga Kommunen fortsatt stark ställning som remissinstans inom ramen för tillståndsprövningen. Kan styra genom översiktsplaneringen Redovisades för Miljö- och energidepartementet den 19 juni 2017. Inte ett rättssäkert förfarande som branschen menar troligen påverkat investeringsviljan. Beroende på vad som händer kommer ÖP få en ytterligare förstärkt ställning i MB-prövningen.

Fysisk planering i Skåne Sammanställning av Skånes kommuners planberedskap och inställning till vindkraft, Skånes vindkraftsakademi

At a glance Jämförelsen tar inte hänsyn till när verken byggdes eller när planerna antogs. Ser korrelation mellan inställningen till vindkraft i ÖP och antalet byggda verk.

Slutsats potential i Skåne Skillnader i hur kommunerna ser på vindkraft Installerad effekt per kommun präglas av denna syn En bransch med framtidstro Vi går mot en generationsväxling, Repowering Havsbaserad vindkraft Kommunal tillstyrkan? Potentialen beror starkt på kommunens inställning. Slutsats: Trend mot havsbaserad vindkraft och Repowering. Skåne har bra potential för detta.

Framgångsfaktorer för kommunala vindkraftsplaner Utredning på uppdrag av Skånes vindkraftsakademi

Bakgrund och syfte Skånes Vindkraftsakademi och Energikontoret Skåne Goda exempel från två kommuners framgångsrika arbete med vindkraftplanering: Tanums kommun Örnsköldsviks kommun Syftet är att föreslå framgångsfaktorer för att skapa en bra kommunal vindbruksplan Frågor om Dokumentet: t.ex. Vilken nytta tillför vindbruksplanen? Om man skulle uppdatera vindbruksplanen, vad skulle man gjort annorlunda? Samrådet: t.ex. Hur har sakägarkretsen definierats? Hur väver man in synpunkter? Foto & copyright: Kati Leinonen

Framgångsfaktorer, 1 och 2 Vindbruksplan i ÖP att föredra framför t.ex. vindbrukspolicy Områden införlivas i ÖP Avgöranden i MÖD (mark och miljööverdomstolen) Ex. Tanums kommun påpekar att vindbruksplanen varit till stor nytta genom att den blivit känd i samrådsprocessen  Viktigt med inspel från staten och länsstyrelsen Ta fram en kommunikationsplan tidigt i processen Bl.a. samrådsstrategi Intressentanalys – vilka bör vi samråda med särskilt? Ex. Örnsköldsvik MÖD betonar att det är viktigt att lokaliseringen av vindkraft har förankring i ÖP och att andra typer av dokument ex. vindkraftspolicy inte har samma tyngd vid en lokaliseringsprövning. Projektörer fått rätt mot kommun pga ÖP inte varit tillräckligt tydlig.

Framgångsfaktorer, 3 Peka ut lämpliga områden i vindbruksplanen Minimerar konflikter, dock mer omfattande samråd Att peka ut olämpliga områden innebär sannolikt merarbete i senare skede Ex. Örnsköldsvik genomförde analys av motståndsintressen och reviderade planen enligt bilderna nedan

Framgångsfaktorer, 4 och 5 Lokalisering bör vara fokus, ej teknik Genom att hålla tekniska delar på en generell nivå kan vindbruksplanen hållas aktuell en längre tid Ex. Örnsköldsvik Basera lokalisering på korrekt och aktuell vinddata Utpekade vindkraftsområden måste uppfylla exploatörernas krav för etablering Ex. Örnsköldsvik använde data från MIUU, en modellering över Sveriges vindklimat gjord av Meteorologiska Institutet på Uppsala Universitet

Framgångsfaktorer, 6 och 7 Eftersträva en välförankrad samrådsprocess Sök upp och bjud in viktiga intressentgrupper (intressentanalys) Ex. Örnsköldsvik höll särskilda samrådsmöten med t.ex. vindkraftprojektörer och ornitologer Pedagogiskt underlag viktigt under samrådet Visualisering Ex. Tanums kommun: pedagogiska illustrationer av förändringar i landskapsbilden, t.ex. genom 3D-visualisering. Vindbruksplan samrådshandling Intressentanalys Samråd med länsstyrelsen, kommuner, invånare, myndigheter Särskilda samråd med intressegrupper Revidering av vindbruksplan

Utredningens slutsats Finns positiva lärdomar från Tanum och Örnsköldsvik Framför allt Viktigt med god kommunikation, brett samarbete och ett bra genomfört samråd för att nå en väl förankrad vindbruksplan Copyright: 2004 David Sailors

Slutord Hur skapas goda möjligheter för vindkraftsprojekt genom den fysiska planeringen? Fortsatta förfrågningar från vindkraftsbolagen Kommunal tillstyrkan kan förändras Vindbruksplan: Genomarbetad Representativ Välförankrad Då har jag presenterat en trendspaning, pratat om vindkraftens potential i Skåne och presenterat framgångsfaktorer vid framtagande av vindbruksplaner. Så, hur skapas då goda möjligheter för vindkraftdprojekt genom den fysiska planeringen? VETO: Översiktsplaneringen kan få ytterligare vikt vid en MB-prövning. FÖRFRÅGNINGAR: en marknad med framtidstro, en teknikutveckling möjliggör Repowering, att nya områden tas i anspråk och havsbaserad vindkraft. Då gäller det att ha en genomarbetad vindbruksplan för att skapa goda förutsättningar.

wsp.com Ola Trulsson, ola.trulsson@wsp.com, 010 722 62 94 Tack! wsp.com Ola Trulsson, ola.trulsson@wsp.com, 010 722 62 94

Detaljplan: för vindkraft krävs bara detaljplan för områden där det råder stor efterfrågan på mark för bebyggelse. Energimyndighetens produktionskostnadsrapport 2016 visar att 50 TWh landbaserad vindkraft skulle kunna realiseras med en kostnadsnivå mellan 0,40 och 0,50 kr per kWh. Som jämförelse kan sägas att pågående kärnkraftsprojekt inom EU förväntas ha en produktionskostnad över 0,70 kr per kWh Ett vindkraftverk producerar idag i genomsnitt 2 400 MWh per installerad MW. Moderna vindkraftverk producerar 2 800 MWh per installerad effekt. För att producera 15 TWh vindkraft behövs cirka 1 500 moderna vindkraftverk i goda vindlägen, utöver de 3 800 som kommer att finnas år 2020. Alltså totalt omkring 5 300 vindkraftverk år 2030. Antalet kan jämföras med Danmark där det redan finns mer än 5 500 vindkraftverk på en yta som är cirka 10 procent av Sveriges. Förslag till ändringar i lagen (2011:1200) om elcertifikat som innebär att elcertifikatssystemet förlängs till 2045 och att systemet utökas med 18 terawattimmar till 2030.