Fysiologi – hur din kropp fungerar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Teoripass: Motion Tomi Alahelisten.
Advertisements

Syrets väg genom kroppen
Syfte & Mål Den här presentationen ska hjälpa dig att:
Hjärtat, lungorna och blodomloppet
Repetition inför NP i biologi
Människans Fysiologi.
Syrets väg genom kroppen
Syreupptagning.
Repetition inför NP i biologi
Träningslära Kondition
Cellen.
Idrott och hälsa Vannhögskolan
Segelklaffar Fickklaffar Fickklaffar Segelklaffar Caesar.
ANDNING Sid
Kroppens organ.
Cellen.
Mia Jönsson Idrott och hälsa
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Fiskar.
Hjärtat & Blodomloppet
Rörelseorgan skelettet
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Grundläggande träningslära Vinnare i långa loppet.
Kost. Vem är jag? Jobbar på Logistikskolan/TrängR Bor i Trädgårdsstaden Gift med Per Barn Albin 6 år, Tim 8 år Utbildad på GIH; Tränarutb Övrigt: PT utb,
Musklerna Muskler och senor bildar tillsammans med skelett, leder och fogar det som brukar kallas för rörelseapparaten. Genom att musklerna som är fästa.
Goda resultat inom idrott bygger på en bra balans mellan att ÄTA, TRÄNA och VILA.
Idrott, motion & hälsa Wiking/Lindström © Författarna och Liber 2. FYSIOLOGI 1 KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar Energi Aerob process och anaerob.
Matcirkelns budskap Du ska äta allsidigt= med variation. Motsats = ensidigt= Samma livsmedel dag efter dag.
Hjärtat & blodomloppet hos människan av: Två elever i klass 8F.
Kroppens transportsystem Hjärtat, blodet och blodkärl.
ANDNING =DWRzdBLDDzc.
Neuronens anatomi. Neuronens produktion Mitokondrierna är neuronens kraftverk. De omvandlar socker och syre till energi. DNA innesluts av cellkärnans.
Cirkulation och fysisk aktivitet - Våra bästa vänner går hand i hand + = Sant.
Hjärta & Blodomloppet. Blodkärl I hela kroppen är det fullt utav blodkärl, bara för att varje cell ska få vad den behöver. Man skulle kunna se blodkärlen.
Andningen Varför måste du andas? Vad kan göra luften farlig att andas?
Konditionsträning. Bara löpning? Självklart inte!
UTHÅLLIGHET (KONDITION) Uthållighet är förmågan att stå emot trötthet vid långvarig belastning UTHÅLLIGHET Aerob Anaerob En persons uthållighet kan testas.
ELD OCH BRAND. Skillnad Vad är skillnaden mellan en eld och en brand?  Eld har man kontroll över och det är något man medvetet vill ha.  Brand är en.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
Blodet och blodomloppet
Studieteknik - tips och ideer
Träningsprinciper (Kapitel 4 i boken ’Vinnare i långa loppet’)
Träningslära.
Tränings- och kostprogram
- En livsnödvändig funktion
Anatomi-Fysiologi Fundamentals of Anatomy and Physiology (8. uppl.), kap. 10 (s ) Dick Delbro Ht-10.
Proteiner 10.3.
Lösta molekyler och joner
Hälsa och livsstil åk 8 kondition
Energiformer Rörelseenergi (kinetisk) Ljusenergi Värmeenergi
Hälsa och livsstil åk 7 Kondition.
KOST Grupp forsläsning.
Hjärtat.
Kompetensförsörjningsgruppen presenterar
Vitaminer.
Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem
Cellen, huden, skelettet och musklerna
Protein.
Människans blodkroppar och immunförsvar
Hjärta och blodomlopp.
Människans muskler Det finns tre typer av muskelvävnad hos människan.
Respirationssystemet
Andningsorganen O2.
Det här är en presentation från Aktiv Skola om några av de mest grundläggande faktorerna för att vi ska må bra. Lågstadiet.
Förenklad bild av kolets kretslopp
Andningsorganen O2.
Andningen.
Människans blodkroppar och immunförsvar
Mensutmaningen.se MENS OCH TRÄNING.
Människans anatomi och fysiologi
Presentationens avskrift:

Fysiologi – hur din kropp fungerar KAPITEL 2 Fysiologi – hur din kropp fungerar Energi Aerob process och anaerob process Syreupptagning

Tre energiämnen – som tas upp via födan Kolhydrater – socker och stärkelse Fett Protein

Tre energiämnen – som kan lagras Energirika fosfatföreningar–ATP/CP Kolhydrater – Glykogen Fett + Protein som kan frigöras då kolhydrater inte finns i tillräcklig utsträckning

Energirika fosfatföreningar ATP – adenosintrifosfat CP – kreatinfosfat Denna typ av energi lagras i muskeln och räcker endast till några sekunders arbete. Därefter måste ny energi snabbt produceras vilket kan ske genom att glykogen eller fett förbränns eller spjälkas så att ATP kan sättas ihop igen.

Kolhydrater – snabb energi Kroppen kan lagra cirka 400 g glykogen i musklerna samt 50 g i levern. 1 gram kolhydrat innehåller cirka 4 kcal. Lagret kan räcka i upp till 2 timmar vid hårt arbete. Kolhydrater kan ge såväl anaerob som aerob energi.

Fett – långvarig energi Livsnödvändigt Lagras i cellerna, mag-tarmregionen och under huden Räcker länge – veckor/månader Kräver god tillgång på syre för att ”förbrännas” 1 gram lagrat fett innehåller 9 Kcal

Aerobt och anaerobt Aerobt betyder att det finns tillräckligt med syre i muskelcellerna. Reaktionen blir Kolhydrat/fett + O2 =>Energi + CO2 + H2O Anaerobt betyder att syre fattas. Reaktionen blir Kolhydrat => Energi + Mjölksyra

Aerob process Anaerob process Gör det möjligt att arbeta relativt länge. Du utnyttjar kolhydraterna mycket effektivare än i den anaeroba processen. Anaerob process Innebär att det bildas mjölksyra, vilket på sikt är ett sämre arbetssätt än aerobt.

Syrets väg till muskelcellen

Länk 1 – Lungan Inandning  luftstrupen  luftrören/bronkerna  bronkiolerna  lungblåsorna/alveolerna I alveolerna sker gasutbyte: in: syre ut: vattenånga och koldioxid

Länk 2 – Blodet Blodet utgör 8 % av kroppsvikten. Den syrebärande delen i blodet är hemoglobinet (Hb). 1 gram Hb kan laddas med 1,34 ml syre. 1 liter blod innehåller i snitt 150 g Hb hos män och 130 g hos kvinnor. 150 g x 1,34 ml/g = 201 ml O2 (syre).

Länk 3 – Hjärtat Man brukar säga att hjärtat är stort som en knytnäve. Hos den tränade är det som två nävar! Hjärtats vänsterkammares slagvolym (volym blod/slag) är 80–220 ml blod per slag beroende på träning och arv. Maxpulsen (antal slag/min) ligger mellan 170 och 230 slag/min.

Maximal slagvolym Eftersom inte hjärtats maxpuls kan förändras speciellt mycket så är det SLAGVOLYMEN, volymen blod per slag, som gör skillnaden i transportkapacitet. Slagvolymen förändras genom konditionsträning med puls över ca130 bpm.

Hjärtats anatomi Syresatt blod från lungorna Vänster förmak tar emot Vänster kammare pumpar ut Höger förmak tar emot syrefattigt blod. Höger kammare pumpar vidare till lungorna

Länk 4 – Blodkärlsystemet Lilla kretsloppet till och från lungorna Stora kretsloppet till och från kroppens organ

Länk 5 – Muskler Syrets väg in i cellen Kapillärer transporterar syret till cellväggen där det med hjälp av myoglobin förs in i muskelcellen. Antalet kapillärer ökas med konditionsträning.

Mitokondrier Syret ska stationeras i mitokondrierna i muskelns cellkärna – cellens ”kraftverk”. Det är här all förbränning av fett och kolhydrater sker. Det är i cellens kärna valet görs om det ska bli förbränning – en aerob process – eller spjälkning – en anaerob process. Såväl enzymerna som styr förbränningen som antalet mitokontrier och storleken på dessa förbättras av konditionsträning.

Muskler En större muskel är starkare. Den har också svårare att försörjas med syre. Balans mellan styrketräning och konditionsträning är viktigt. Specifik träning är viktig för grenspecialister.

Fördelar med träning Frisättning av kväveoxid i kärlen – samma effekt som nitroglycerin har för infarktpatienter Ökad plasticitet i kärlen ger minskad risk för aneurysm, dvs brustet blodkärl, en vanlig dödsorsak (stroke) Blodtrycket minskar eftersom kärlbädden är större och öppnas upp effektivare Ökad kapillärisering i hela kroppen Starkare hjärtmuskel Lägre blodfettnivåer Större användning av fett som bränsle Mindre insulinkänslighet Bättre immunförsvar

Fler fördelar Stärkt skelett Förbättrad ledfunktion Större hållfasthet i kroppens muskler, senor och bindväv Bättre lungkapacitet Bra spänningsreglering med stressdämpande funktioner Kul Bättre koordinationsförmåga Förbättrad minnesfunktion Förbättrad kognitiv kapacitet Förbättrad självkänsla/självförtroende/självbild