Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem

En presentation över ämnet: "Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem"— Presentationens avskrift:

1 Hjärtats uppbyggnad Pump och transportsystem
Hjärtat och blodomloppet har flera viktiga uppgifter i kroppen, bland annat att förse kroppens celler med viktig näring föra bort avfall som bildas vid ämnesomsättningen transportera syre från lungorna till vävnaderna, och koldioxid i andra riktningen sprida olika hormoner och signalsubstanser som styr olika funktioner i kroppen vara en del av kroppens immunförsvar hjälpa till att hålla kroppstemperaturen. Hjärtat fungerar som en pump. Tack vare hjärtats rytmiska sammandragningar pumpas blodet runt i det sammanhängande rörsystem som blodkärlen bildar. Pumpkraften gör att det uppstår ett tryck, det så kallade blodtrycket. Se film om hjärtat

2 Hjärtat pumpar ut syresatt blod i kroppen genom artärerna (röda på bilden). Blodet leds tillbaka till hjärtat genom venerna (blåa på bilden) för att syresättas på nytt i lungorna. Blodet transporterar också näringsämnen, hormoner, avfallsprodukter med mera.

3 En uthållig muskel Hjärtat har en speciell sorts tvärstrimmig muskulatur som kallas hjärtmuskulatur. Den skiljer sig från annan tvärstrimmig muskulatur genom att den inte kan påverkas av viljan. Muskulaturen är också mycket uthållig, och den vilar bara mellan hjärtslagen. Muskelcellerna är förgrenade och bildar nätverk. En impuls i en muskelcell når därför snabbt andra celler, och hela hjärtat dras samman.

4 Förmaken tar emot blod Hjärtats förmak har tunna väggar. Höger förmak tar emot blod som kommer tillbaka från kroppen genom den övre och nedre hålvenen. Vänster förmak tar emot blod som syresatts i lungorna. Kamrarna pumpar blodet vidare Kamrarna har tjockare väggar eftersom de pumpar blodet vidare. De utför alltså ett större arbete än förmaken. Höger kammare pumpar blodet till lungorna för syresättning, och kallas lilla kretsloppet. Vänster kammare pumpar det syresatta blodet ut till kroppen via stora kroppspulsådern, som även kallas aorta. Pumpandet av syresatt blod kallas stora kretsloppet. Störst kraft går åt till detta arbete, därför är muskelväggen i vänster kammare tjockast.

5 Även hjärtmuskeln behöver blod
Även om hjärtats viktigaste funktion är att pumpa runt blodet i kroppen, så är det beroende av att ha en egen blodförsörjning. Därför har hjärtat två kranskärl. Kranskärlen är små artärer som kommer direkt från stora kroppspulsådern, aorta, där den lämnar vänster kammare. Kärlen förgrenas och bildar ett nätverk runt hjärtat. Kranskärlen förser hjärtmuskeln med blod när hjärtat vilar mellan slagen. Blodet leds sedan bort genom kransvener, som töms i höger förmak.

6 Kroppens transportsystem
Blodomloppet är kroppens transportsystem. Tack vare blodomloppet, som även kallas cirkulationen, kan syre, näringsämnen samt olika hormoner och signalsubstanser föras runt i kroppen. Blodet cirkulerar i blodkärlen och tar med sig de olika ämnena. Blodet för även bort avfall som bildats vid ämnesomsättningen. Se film om blodomloppet

7 Blodkärlen bildar nätverk
Blodkärlen bildar ett sammanhängande nätverk i kroppen. De är huvudsakligen av tre slag: Artärer kallas de blodkärl som leder blodet från hjärtat. De har tjockare väggar än venerna eftersom artärerna innehåller ett tjockare lager av glatta muskelceller och elastiskt bindväv. Därmed blir artärerna töjbara och kan ta emot och föra vidare det blod som pumpas ut från hjärtat. De stora artärerna delar upp sig i allt mindre förgreningar som når ut i hela kroppen. Vener leder blodet till hjärtat. De tunna väggarna gör att kärlen kan tänjas och kan därför innehålla stora mängder blod. Venerna i nedre kroppshalvan har invändiga klaffar. Dessa hindrar blodet från att rinna baklänges. Små vener förenas med andra små vener till stora vener. Slutligen tömmer venerna sig i hjärtat. Kapillärer heter de minsta kärlen som förenar artärerna med venerna. Kärlen har ungefär samma diameter som en röd blodkropp. Kapillärernas väggar är mycket tunna och består bara av ett enda cellager. Därför kan vätska, näringsämnen och avfallsprodukter med lätthet passera till och från vävnaderna.

8 Artärerna för blodet ut i kroppen
Varje gång hjärtat pumpar ut blod i artärerna utvidgas de lite. Detta kan man känna i pulsen, till exempel vid handleden. Eftersom artärernas väggar innehåller glatt muskulatur kan blodkärlens diameter ändras när muskulaturen dras samman eller slappnar av. 

9 Blodet och transporterna
Artärernas uppbyggnad skiljer sig ifrån venernas genom att dess väggar är uppbyggda av glatt muskulatur som på ett effektivt sätt kan vidare föra tryckvågen från hjärtat genom kärlen. Venernas väggar däremot är betydligt tunnare. De är beroende av kringliggande kärl och muskulatur för att föra blodet tillbaka till hjärtat. Att vara regelbundet fysiskt aktiv är ett bra sätt att hålla blodkärlen i trim.

10 Venerna för blodet till hjärtat
Venerna samlar upp blodet ute i kroppen och leder det tillbaka till hjärtat. Vid muskelsammandragningar i armarna och benen trycks venerna ihop. Blodet pressas i rätt riktning tack vare klaffarna. Man brukar kalla fenomenet för muskelpumpen.

11 Blodet och transporterna
Hur fungerar vener

12 Kapillärerna är de minsta blodkärlen
I kapillärerna sker ett ständigt utbyte av näringsämnen och slaggprodukter. Totalt finns det cirka kilometer kapillärer i kroppen. Genom kapillärernas tunna väggar avger blodet syre och näringsämnen till vävnaderna. Samtidigt gör sig vävnaderna av med koldioxid och andra avfallsprodukter från ämnesomsättningen.

13 Stora kretsloppet når hela kroppen
Blodomloppet består av ett sammanhängande system av blodkärl. Men det brukar ändå delas upp i två delar: stora och lilla kretsloppet. Vid varje hjärtsammandragning pumpas lika mycket blod ut i stora och lilla kretsloppet. Det stora kretsloppet är den blodcirkulation som når hela kroppen. Blodet som pumpas ut från hjärtats vänstra kammare, genom aorta och artärerna, når kapillärnät ute i kroppen. Där transporteras syre och näringsämnen ut i vävnaderna, medan avfallsprodukter från ämnesomsättningen tas upp av blodet. Sedan går blodet tillbaka till hjärtats högra förmak genom venerna.

14 Lilla kretsloppet går till lungorna
Lilla kretsloppet kallas även lungkretsloppet. Hjärtats högra kammare pumpar blodet till lungorna genom lungartärerna. I lungorna tar blodet upp syre och gör sig samtidigt av med koldioxid. Det syresatta blodet går tillbaka till hjärtats vänstra förmak genom lungvenerna och fortsätter sedan till vänster kammare. Blodet går alltså genom hjärtat två gånger. En gång genom vänster hjärthalva på väg ut i kroppen genom stora kretsloppet, och en gång genom höger hjärthalva på väg till lungorna i lilla kretsloppet.

15 Blodet och transporterna
Puls: Känns när hjärtat dras samman och ett tryckvåg uppstår. Det varierar men när man vilar är normalt värde 60 – 80 slag/min Blodtryck: Systolisk: Uppstår när blodet trycks ut i artärerna. Normalt värde 120 mm Hg Diastolisk: Uppstår när hjärtat ”vilar” och blodet strömmar i hjärtat. Normalt värde: 80 mm Hg

16 Blodet och transporterna
RÖDA BLODKROPPAR ELLER ERITROCYTER De röda blodkropparna är celler som saknar cellkärna. De är platta och runda till formen, och de bildas i den röda benmärgen. Eftersom de bara lever i ca 110 dygn så måste kroppen hela tiden bilda nya röda blodkroppar. De är beroende av järn för att fungera. Deras viktigaste uppgift är att försörja cellerna med syre. Röda blodkroppar innehåller ett protein, hemoglobin, som binder syret och transporterar det från lungorna ut till cellerna. Syrerikt blod som nyss lämnat lungorna är ljust till färgen. När det kommer tillbaka är det betydligt mörkare.

17 Blodet och transporterna
VITA BLODKROPPAR ELLER LEUKOCYTER

18 Blodet och transporterna
BLODPLÄTAR ELLER TROMBOCYTER

19 Blodet och transporterna
A RhD+  37 %  O RhD+  32 %  B RhD+  10 %  A RhD-  7 %  O RhD-  6 %  AB RhD+  5 %  B RhD-  2 %  AB RhD-  1 %  Givaren har blodgrupp  Mottagaren måste ha blodgrupp  A  A eller AB  O  A, B, O eller AB  B  B eller AB  AB  Följande kombinationer gäller för Rh-systemet: RhD+ RhD- RhD- och RhD+

20 Andningen

21 Näsan filtrerar och värmer luften
Näsan består av både brosk och ben. Om man känner på näsan märker man var gränsen mellan det hårda benet och det mjukare brosket går. Inuti näsan finns en skiljevägg som delar upp hålrummet i två halvor. De båda näsborrarna leder in i respektive halva. Alldeles innanför öppningarna sitter hårstrån som fungerar som ett grovt luftfilter. På sidoväggarnas insidor finns tre näsmusslor av ben som hänger ner i hålrummet. Golvet i näshålan är samtidigt tak i munhålan. Bakåt har näshålan direktförbindelse med svalget. Näsans insida täcks av en slemhinna med flimmerhår. Små partiklar som ändå kommer in i näsan fastnar i slemmet och förs ner till svalget med hjälp av flimmerhåren. Slemhinnan är dessutom viktig för att göra inandningsluften fuktig. Luften värms också upp i näsan. Det sker tack vare ett nätverk av små blodkärl som ligger under slemhinnan. Kärlen finns framför allt runt näsmusslorna. Näsan filtrerar och värmer luften Näsan består av både brosk och ben. Om man känner på näsan märker man var gränsen mellan det hårda benet och det mjukare brosket går. Inuti näsan finns en skiljevägg som delar upp hålrummet i två halvor. De båda näsborrarna leder in i respektive halva. Alldeles innanför öppningarna sitter hårstrån som fungerar som ett grovt luftfilter. På sidoväggarnas insidor finns tre näsmusslor av ben som hänger ner i hålrummet. Golvet i näshålan är samtidigt tak i munhålan. Bakåt har näshålan direktförbindelse med svalget. Näsans insida täcks av en slemhinna med flimmerhår. Små partiklar som ändå kommer in i näsan fastnar i slemmet och förs ner till svalget med hjälp av flimmerhåren. Slemhinnan är dessutom viktig för att göra inandningsluften fuktig. Luften värms också upp i näsan. Det sker tack vare ett nätverk av små blodkärl som ligger under slemhinnan. Kärlen finns framför allt runt näsmusslorna.

22 Luftstrupen Från struphuvudet fortsätter luftstrupen ner genom bröstkorgen alldeles framför matstrupen. Luftstrupen är drygt tio centimeter lång. Den delar sedan upp sig till två stora luftrör som går in i varsin lunga. Luftstrupens vägg är uppbyggd av hästskoformade broskringar som är staplade ovanpå varandra. De förenas med hjälp av bindväv och glatt muskulatur. Invändigt är luftstrupen klädd med samma typ av slemhinna som finns i resten av andningsvägarna. Eftersom slemhinnan har små flimmerhår på sin yta kan skräp som kommer ner i luftstrupen eller luftrören transporteras bort av flimmerhåren.

23 Luftrören Inuti lungorna fortsätter luftrören att dela upp sig till allt mindre förgreningar. De större förgreningarna innehåller brosk för att hålla rören utspända. De minsta grenarna är bara en millimeter i diameter och har mycket tunna väggar utan brosk. Längst ut i lungvävnaden slutar de tunna luftrörsförgreningarna i lungblåsor (alveoler).

24 Lungornas uppbyggnad Varje lunga är formad som en kon med en bred bas och en spetsigare övre del. Lungorna hänger fritt i bröstkorgen och omger hjärtat. Mellan lungorna finns även matstrupen. Där luftröret går in i varje lunga passerar även de stora blodkärlen till och från lungan. Fåror i lungvävnaden delar upp höger lunga i tre lober och vänster lunga i två lober. Loberna delas sedan in i flera mindre delar. Till varje del går en egen luftrörsgren samt egna blodkärl. Varje lunga omges av en säck med dubbla väggar av bindväv, så kallad lungsäck. Lungorna är uppbyggda av en speciell sorts vävnad med mängder av lungblåsor som innehåller luft. Konsistensen är därför ungefär som hos en tvättsvamp. I varje lunga finns cirka 400 miljoner lungblåsor. Lungblåsornas väggar är ytterst tunna för att syrgas och koldioxid lätt ska kunna passera. Lungblåsorna omges av ett nätverk av små blodkärl, så kallade kapillärnät.

25 Utbytet av syre och koldioxid
Blodet i kapillärerna runt lungblåsorna innehåller koldioxid från kroppens vävnader, som transporterats till lungorna genom lungartärerna. Koldioxiden kan antingen vara löst i blodet eller bunden till hemoglobin, som är blodets färgämne. Koldioxiden passerar sedan kapillärernas och lungblåsornas väggar till lungorna. När man andas ut lämnar koldioxiden kroppen. I lungblåsorna tas istället syrgas upp från inandningsluften. Syrgasen transporteras motsatt väg från lungblåsorna till kapillärerna och fortsätter sedan via lungvenerna till hjärtat och vidare ut i kroppen. I blodet transporteras syrgasen till största delen bundet till hemoglobin.