1900-talets politiska ideologier

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ideologiernas framväxt
Advertisements

Ideologier nu och då Liberalismen Konservatismen Socialismen
Politiska ideologier Socialism Ekologism.
samlade Ord och begrepp – WW2
Marxism ”Historien om alla hittillsvarande samhällen är en historia om klasskamp.” Det kommunistiska manifestet Ekonomi, materialism. Människan.
Styrelseskick.
Liberalism Konservatism
Politiska ideologier i Sverige
Döda idéer eller livsnerv?
Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Lektion 4 Kort om olika typer av statsskick/politiska ideologier.
Suad Djudja, Sätilaskolan, Sätila –
Marxism.
Politiska ideologier.
Ryska revolutionen.
Auktoritära politiska system
Ideologierna.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Liberalism Individens frihet! Alla är olika. Marknadsekonomi.
Demokrati "Jag delar inte dina åsikter men jag är beredd att dö för din rätt att framföra dem.” Evelyn Beatrice Hall.
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
Mänskliga rättigheter Demokrati och frånvaro av mänskliga rättigheter är en omöjlig kombination.
FRANSKA REVOLUTIONEN
Alla talar om det men vad innebär det?
Det handlar också om hur människor ska vara mot varandra.
Politik och ideologi.
Diskutera: Varför blir det krig?
Kort sammanfattning Mellankrigstiden.
kan ideologi och politik förenas?
En gemensam tanke om hur man vill förändra och göra samhället bättre.
Ideologier Att jämföra.
Demokrati och diktatur
De politiska ideologierna
Olika sätt att tänka om samhället och världen…
De politiska partierna
Välfärd och Ideologier
Marxismen av: Nanna Vainio och Charlotta Weber. Carl Marx Carl Hendrich Marx född 5 maj 1818 Rheinland-pfalz (Tyskland). Studerade juridik.
Demokrati och diktatur
Liberalismens kännetecken:
Strävar efter ett klasslöst samhälle
Ideologier.
Politiska ideologier Ideologi kallas en uppsättning tankar, idéer och föreställningar om vad som är viktigt i världen och i livet. Det handlar också om.
Politiska ideologier Analys Utopi Strategi Innehåller tre delar
Hur såg deras perfekta stat ut?
Ideologin om Individens frihet
Ryska Revolutionen. Ståndsamhället Adel äger all jord – liten del av folket Präster stor makt – liten del av folket Bönder – 90% av folket äger ingenting,
Liberalism.
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
RYSKA REVOLUTIONEN Sovjet mellan 1917 och 1939.
K A R L MARX. Grundtanke: Att visa att kapitalismen är omöjlig. (Dvs. inte att den är orättvis eller ineffektiv!)
 Prata om två former av demokrati.  Prata om vad ett parti har för uppgift och hur de jobbar.  Diskutera begreppet lycka och uttrycket ”största möjliga.
Framväxten av ideologier Kommunism, socialism, liberalism och konservatism.
Politik och revolution. Begrepp Egendom (Locke)—att äga sig själv, sitt arbete, arbetetsresultat Individualism - staten ska skydda individernas intressen.
Ideologier nu och då Liberalismen Konservatismen Socialismen
Ideologierna uppkomst
Mellankrigstiden
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Ideologier Utopi Analys Samhällssyn Värderingar Människosyn
Ideologier nu och då Liberalismen Konservatismen Socialismen
Ideologier.
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
En introduktion till politisk filosofi
Ideologier.
Ideologin om Individens frihet
Ett klasslöst samhälle
En samling idéer om hur ett bra samhälle bör styras
Valet 2018.
Ideologierna som fick stor betydelse under 1900-talet
Ett nytt sätt att se världen på – 1800.
POLITIK FORMINNEHÅLL Hur?Vad? STATSSKICKIDEOLOGI demokrati diktatur enhetsstat förbundsstat monarki republik regering valsystem konstitution parlament.
Presentationens avskrift:

1900-talets politiska ideologier

Socialismen Revisionism Revolutionär socialism Marxism-leninism Glasnost, perestroika Kommunismens fall

Socialismen Fabian Society—reformer, gillesocialism Eduard Bernstein, Socialismens förutsättningar och socialdemokratins uppgifter (1899) Att uppdatera Marx: - utarmningsteorin var felaktig - klasskamp—inte självklar; samhällets differentiering in allt fler klasser - avfärdar Marx definition av värde som ”socialt növändigt arbete”—istället, individen preferenser (gränsnytteteorin)

Socialismen Lenin - partiets roll - proletariatets diktatur - socialism—kommunism (inte tydligt hos Marx/Engels) Revolutionens institutionalisering (Trotsky) Mao Gorbatjov: perestroika; glasnost Kommunismens fall: 1989-1991

Ideologisk polarisering 1920- och 1930-talen Fascismen: - anti-rationalistisk - staten är överordnad individen - ledaren (”Il Duce”, Mussolini) Privat egendom

Ideologisk polarisering Nazismen - rasen, folket (socialdarwinism) - anti-semitism - eugenikens ideal Klasserstånd (inte internationell solidaritet utan att underordna sig nationen)--korporatism

(Social)liberalism Den sociala frågan Frihet: - ekonomisk/politisk (kopplade eller inte?) - positiv/negativ Individualismen: rösträtt, medborgerliga friheter

(Social)konservatism Bismark: åtgärder angående ekonomiskt och socialt skydd för arbetarna Statens roll Protektionism Nya värderingar—Thatcher

Ideologierna död Post-1945 Parlamentarisk demokrati (eller diktatur) Herbert Tingsten (Daniel Bell) Teknokraternas tid

Den politiska filosofins återkomst Efter keynesianismen (Keynes: produktivt och ickeproduktivt kapital: statens sak stimulera det produktiva kapitalet) Välfärdstaten; socialdemokrati 1960-talets ideologiska konflikter

Hannah Arendt Begreppet och fenomenet totalitarism Massamhällets ”existentiella övergivenhet” och anonymitet ”Ondskans banalitet” Försvar av det grekiska ”polis”

Rawls En teori om rättvisa (1971) Samhällskontraktet Tankeexperiment; ursprungspositionen; ”okunnighetens slöja” ”Maximin” principen

1980-talet och efter Nyliberalismen: ”homo economicus” - monetarism; kritik av Keynes; allt kapital är produktivt Kommunismens fall: 1989; 1991 (Sovjetunionen) ”Historiens slut”? (Fukuyama)