Arbete, energi och effekt

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kraft och rörelse.
Advertisements

Krafter och rörelse Repetition.
Mekaniskt arbete och effekt
E n e r g i.
Kraft och tryck Kapitel 6.
Energi och energiomvandlingar
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Kraft Profilen Centripetalkraft Lyftkraft Muskelkraft Motkraft
Arbete-Energi-Effekt
Arbete, energi och effekt
Mekanik Sammanfattning.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Arbete och effekt Vad är arbete Vad är effekt Vilka enheter
Massa, tyngd, arbete & effekt
Årskurs 8 Fysik – Energi.
Energiformer och energiomvandlingar. Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad.
Fysik år9 Inför provet v. 49.
Prov Fysik 1, Värme version 2
Fritt fall Sid
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
Speciella Relativitetsteorin
Rörelse Kapitel 7.
Krafter Sid
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
En resurs att använda klokt
Inför solenergilabben
Kapitel 6 Kraft och tryck
Och annat runt omkring det!
Energi Vad är energi?.
Olika energiformer Energiprincipen
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Kraft Arbete Energi Effekt Rörelse
Mekanik.
Newtons 2:a lag En linjär rörelse beskriver grejer som rör sig med en konstant fart eller är i vila (mekanisk jämvikt) MEN Det mesta som rör sig gör det.
Kraft och tryck Sid
Energi, krafter och elekticitet
Arbete, energi och effekt
INLEDNING.
Krafter.
Rörelser.
Rörelse Kapitel 7.
Arbete och kraft /
Energiformer & omvandlingar
Gravitationen = Gravitationskraften = Tyngdkraften
Lagen om rörelsemängdens bevarande
Arbete Energi Effekt.
Vad minns du från förra lektionen?
Vad vet ni om krafter?.
Arbete, energi och effekt
Tyngdpunkt =en punkt där hela massan är samlad
Kraft Arbete Energi Effekt Rörelse
En inledning till pararbete i åk 8
Grundkurs i Energi För att förklara teorin inom olika ämnen använder vi oss av olika begrepp. Energi är ett ord som används mycket i olika sammanhang,
Repetition Kraft och Rörelse Prov Ons v.20. Vad menas med begreppet kraft? Något som kan få ett föremål att – ändra formen – ändra rörelseriktningen –
De enkla maskinerna.
EFTER DAGENS LEKTION SKA NI HA LÄRT ER OM Tyngdpunkt, hur man hittar den och hur man ritar kraftpilen som påverkar föremålet Stabilitet och stödyta och.
Kraft, rörelse och arbete HGA. Olika sorters krafter Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå – HGA Tyngdkraft - jordens dragningskraft.
Inför solenergilabben
KRAFTER KRAFT MOTKRAFT MASSA TYNGD. Krafter påverkar materia  Prova att lyfta din penna  Jämför detta med att lyfta något tyngre, tex din fysikbok.
Enkla maskiner Olika hjälpmedel för att underlätta arbetet: Hävstänger
Mekanik Kinematik.
Kraft, rörelse och arbete
May the force be with you
Fysik Materia Rosita Järsäter, Bålbro skola, Rimbo –
DENSITET Starta BILDSPELs-vy NU ! Ett annat ord för TÄTHET.
Bara en kraft kan ändra fart eller riktning på något.
Kom igen gubbe lilla, klättra nu!
ENERGI Solen driver oss Den del av solensstrålning som når Jorden strålar ut igen som värmestrålning. Innan dess har solstrålningen gett energi till livet.
Presentationens avskrift:

Arbete, energi och effekt -Arbete att övervinna krafter!

Fysikaliskt arbete är när man övervinner en kraft. Vilka krafter har vi som kan övervinnas? Centripetalkraft Friktionskraft gravitationskraft

Hur beräknar man tyngden hos ett föremål? Massan multiplicerat med tyngdaccelerationen som är ca 10 Ex Klas massa är 80 kg hur stor är tyngden? Vilken enheten har tyngd?

Vilka av dessa är fysikaliskt arbete? Arbete i fysisk mening är när man övervinner en kraft.

Hur stort är arbetet då? När man beräknar arbetets storlek är det kraften i rörelseriktningen multiplicerat med sträckan. Hur stort är arbetet? Formeln som används för att beräkna arbete är W=F*s 1 m W = 10N * 1m = 10Nm = 10J 1 kg 5

Du skall gå upp för trappan vilket arbete utför du? 3 m

Massa 1,5 kg Du skall överraska din kompis med ett paket Som du tar med dig till toppen i Eiffeltornet som är 320m högt. Hur stort arbete uträttar du på paketet Massa 1,5 kg

Du skall släpa denna pulka i 1 km. Hur stort arbete har du uträttat då?

Tyngdlyftaren håller denna vikten på 250kg i 10 sekunder. Han är 170cm lång. Hur stort arbete uträttar han under dessa 10 sekunder?

Hur fungerar ett lutande plan? Det är samma arbete som utför oavsett hur lådan kommer upp. Det är sträckan och kraften som ändras.

Om vi säger att lådans massa är 10kg och att höjden på planet är 1m Om vi säger att lådans massa är 10kg och att höjden på planet är 1m . Hur stort arbete krävs det då för att få upp lådan? W= 100 *1 = 100Nm Det är samma arbete som utför oavsett hur lådan kommer upp. Det är sträckan och kraften som ändras. Om vi istället drar upp lådan på en kärra, så är arbetet lika stort men sträckan vi kör är längre (4m) Då ser vi att kraften blir mindre! W=F*s 100= F * 4 F = 25N

Mekanikens gyllene regel Det man vinner i kraft förlorar man i väg 12

Gungbräda 100 kg 100 kg Vad krävs för att det skall väga jämt? Vad händer nu?

Gungbräda 200 kg 100 kg Vad händer nu?

Gungbräda 100 kg 200 kg Om avståndet mellan vridningspunkten och 200 kg vikten är dubbelt så stort som mellan 100 kg vikten och vridningspunkten så väger det jämt. Arbetet blir lika stort.

Hävstänger Man tittar då på hävstångens längd från vridpunkten och ut till föremålet. I detta fallet är det 4 ggr så långt mellan handen och vridningspunkten som mellan stenen och vridningspunkten. Alltså behövs det bara en ¼ av kraften 250 N För att lyfta stenen så krävs det en kraft på 1000N. Men med hjälp av en hävstång kan man minska kraften som krävs. F Vridningspunkten 2,0 m 100 kg Hävstänger: Här gäller mekanikens gyllen regel! 0,5 m

Energi Energi är ett stort begrepp med många olika delar. Energi är lagrat arbete. Energi kan aldrig öka, minska eller försvinna. Den kan bara omvandlas till andra former. Några olika former av energi: Lägesenergi, rörelseenergi, värmeenergi, elektriskenergi osv.

Från arbete till energi För att du skall lyfta denna kula krävs det ett muskelarbete från dina muskler. Hur stor detta arbete blir beror på massan och sträckan. Detta arbete kan utföras tack vare lagrad kemisk energi i dina muskler. Den energi som du tillfört klotet kan inte försvinna, utan bara omvandlas enligt energiprincipen. Den omvandlas till lägesenergi

Lägesenergi blir till rörelseenergi Om inte kulan har något att stanna emot omvandlas lägesenergin till rörelseenergi. Formeln för att beräkna lägesenergi är den samma som för arbete men uttrycks: Wp = mg∆h Ex om kulan väger 1 kg och lyfts 2 m så blir lägesenergin Wp = 1 * 10 * 2 = 20 J

Rörelseenergi Wk är den officiella beteckningen på rörelseenergi. Vid beräkning av rörelseenergi används följande samband Wk = ½ mv2

Effekt Effekt handlar om hur mycket arbete man utför under en viss tid. P = W/t Ju snabbare man gör ett arbete desto högre blir effekten. Utvecklade du en hästkraft? 736 W.