Framtid – på landsbygden?? Kjell Hansen Avd för landsbygdsutveckling Sveriges lantbruksuniversitet Ultuna

En flyende befolkning? Urbanisering från sent 1800-tal; farhågor fanns redan tidigt Emigrationen till Amerika: statens ansvar för att göra människors villkor drägligare Dominansen för ekonomisk utveckling från efterkrigstiden och framåt: hur vissa frågor blir centrala i den offentliga debatten Bristen på landsbygdspolitik SOU 2017:1 + den nya budgeten ger nya signaler

Många landsbygder Lätt att få bekräftat landsbygdens kräftgång Men vi har många olika landsbygder Glesa med minskande och åldrande befolkning, utglesning av service, långa avstånd … Tätortsnära med inflyttning av barnfamiljer Undantagen med inflyttning av unga människor som vill skapa en annorlunda framtid

Två olika bilder Ödslighet Förfall Åldringar Igenväxning Inflyttning Pizzerior, mackar, butiker Barn i skolan

Vad behövs? Landsbygdsbor är inte annorlunda än stadsbor Behovet av Service Bostäder Arbete Vård o omsorg Skola Infrastruktur (från buss till bredband)

Logiken ’Kunden’ i centrum för dagens politiska diskurs Medborgare har rättigheter Kunder har köpkraft Indragen service signalerar att kundunderlaget är för smalt Är skolelever, förstföderskor, sjuka åldringar kunder? Eller medborgare?

Framtiden Framtiden beror på vad vi gör idag! Den (enda) aktör som har tillräckligt med muskler = det offentliga Men samverkan med civilsamhället och företagarsfären Ett problem: när ’det offentliga’ inte talar med en röst

Ett exempel Undersökt flyktingmottagandet i Dalarna Resultaten tycks ha motsvarigheter på väldigt många håll i landet

Förhoppningarna Nationellt: att kunna leva upp till ideal om medmänsklighet och solidaritet Staten: att sköta mottagande och asylprövning på ett rättssäkert och effektivt sätt Kommunalt: att kunna vända en negativ trend Civilsamhället: att kunna lära känna och hjälpa nya människor (individualisering) Regionalt: att samordna

Mottagande vs. integration I många små landsbygdskommuner: att kunna locka till sig barnfamiljer skulle stärka möjligheterna att upprätthålla lokal offentlig och privat service Makten över mottagandet ligger inte hos kommunerna Mottagandet har en egen logik

Praktiken När flyktingar anlände: förläggning – Migrationsverkets uppdrag: att pröva asylskäl Kommuner: ensamkommande barn + alla barns skolgång = en begynnande ansats till integration Civilsamhället: hjälpa till med att finna sig till rätta. Skapade personliga kontakter Kommuner och civilsamhälle påbörjar integrationsarbetet ’i förtid’ Skapar mycket olika sätt att förhålla sig till flyktingarna

Grundläggande motsättningar När Migrationsverket (på Riksdagens uppdrag) börjar omgruppera flyktingar mellan olika förläggningar blir motsättningen mycket tydlig. För Migrationsverket handlar det om att genomföra ett uppdrag För civilsamhällesorganisationerna handlar det om uppbruten integration och tvångsmässig upplösning av personliga relationer. Vad händer med den sociala tilliten?

Framtiden? Förhoppningar om att kunna vända befolkningskurvorna och stärka lokalsamhället Prognos: uppemot hälften av de som kom 2015 kommer inte att få uppehållstillständ Förläggningar stängs; påbörjade integrationsprocesser avbryts Men: “även om de väljer att inte stanna kvar, så ska de kunna tänka tillbaka på Leksand och tänka på hur väl de mottogs där” Arbete och bostad är de nya knäckfrågorna