Transportpolicy Jerry Olsson

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idéer för ett bredare entreprenörskap
Advertisements

En tydligare lag om kommunernas bostadsförsörjningsansvar
Samhällskunskap B Moment: Samhällets ekonomi Oskar Walther
Kapitel 5 Att köpa företagstjänster
Nödvändiga perspektivskiften
Samhällsekonomi 2.
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Svensk tjänstesektor i industriell skala? Karl Wennberg, Ek. dr. Forskningsinstitutet Ratio & Handelshögskolan i Stockholm Almedalen den 6.
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Förändring och kunskapsunderlag Krister Olsson Samhällsbyggnad Samhällsavdelningen Riksantikvarieämbetet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Särdrag i internationell politik
Dialogdag 23/ Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län Regionalt tillväxtarbete (regionalt tillväxtsansvar) -Regional utvecklingsstrategi.
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
Social hållbarhet. En prioriterad fråga
Samhällets ekonomi.
Kommundirektörsföreningen
Utveckling av lokal service i samverkan SE MEDBORGARNA - för bättre offentlig service.
Politiskt deltagande: demokrati och mänskliga rättigheter
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
Idéburet Offentligt Partnerskap
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter 2.(direkt) marknadspåverkan:
Stockholms- regionens utMAningar
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Välfärd och Ideologier
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Prisförändringsprövning Anders Sandoff Handelshögskolan vid Göteborgs universitet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar
1 ICT och hållbarhet del 1 Maria Noring Miljöstrategisk analys, fms Centre for Sustainable communications KTH Digital närservice i Vilhelmina november.
PPP och andra finansieringsformer Transportforum 2013 Linköping 9 januari, session 4 Björn Hasselgren Arkitektur och samhällsbyggnad.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Privatisering eller offentligt ägande? Privatisering tar sin utgångspunkt i New Public Management (NPM), och är (var) en reaktion på svårigheten att finansiera.
Vad skiljer partierna åt?
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:
Organiserandets fundament Samordna Styra Kontrollera Taylor(ism) Arbetsdelning Klara ordervägar Klar ansvarsfördelning Offentlig organisation och styrning.
De svenska hamnarna En förutsättning för Sveriges näringsliv.
Regleringar: främja effektivitet eller särintressen? Marknadsmisslyckanden och regleringsmisslyckanden !
Att möta förändringar – adaptiv kapacitet i olika skalor
Vad kan offentliga sektorn göra? 1.Institutioner lagar och andra regler kontroll och övervakning, domstolar och myndigheter sanktioner 2.(direkt) marknadspåverkan:
Samhällekonomi.
Krishanteringssystemet & grundläggande lagar
{ Ekonomiska system Olika sätt att försöka styra samhällets ekonomi.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Förändringar i samhällsekonomin. Den offentliga ekonomin Offentliga sektorn ansvarar för de gemensamma uppgifterna i samhället. Ge exempel! För att klara.
Regler för upphandling Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlande myndighet för att tilldela ett kontrakt eller ingå ett.
Del 1. Exempel på svar på frågor Del 2. De samhällsekonomiska målen (politisk ekonomi)
TRANSPORTPOLICY Jerry Olsson Institutionen för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet
GLOBALISERINGEN. VAD INNEBÄR GLOBALISERINGEN?  En av orsakerna bakom förändringar i dagens samhälle (men som hållit på länge)  Är den process som innebär.
Kapitel 28 ”Controlling Market Power. Anti-trust and Regulation” Regleringar av marknader. – Naturliga monopol – Konkurrensbegränsningslagstiftning – Avreglering.
Regionalt maritimt samverkanskluster i Stockholm/Mälardalen
Pressen på planerarna Exempel från Danmark Kristina Grange Mariestad,
Per-Åke Andersson Globalisering och utveckling Karlstad Universitet, HT2010 F1: Introduktion Per-Åke Andersson.
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Entreprenörskapsforum
Analyserade alternativ
Esa Halme landskapsdirektör
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
BEROENDE ANDT LA09 HT 2017.
Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Arbetslöshet och utanförskap
Uppsala Public Management Seminar 14 mars
Energilunch 16 maj 2016 Johan Bruce, Sweco
Socialt ansvarsfull upphandling
Utredningen Lätt att hitta – Lätt att låna
Ingrid Petersson, Generaldirektör Formas
Presentationens avskrift:

Transportpolicy Jerry Olsson Institutionen för Ekonomi och Samhälle, Avd. för Kulturgeografi Handelshögskolan vid Göteborgs universitet jerry.olsson@geography.gu.se

”The process of regulating and controlling the provision of transport” Transportpolicy ”The process of regulating and controlling the provision of transport” Lagar, regler (planer) eller politik som upprättats på någon myndighetsnivå för att åstadkomma olika mål relaterade till social, ekonomisk och miljömässig utveckling, samt transportsystemets funktion och utförande. underlätta det ekonomiska, sociala och politiska livet till så låg kostnad som möjligt minimera olägenheter och negativa externaliteter policies är politiskt färgade och förändras då samhället utvecklas

Styra tillgång och efterfrågan på resor/transporter Styra tillgången (travel supply management) Policy som tillhandahåller infrastruktur ökar kapacitetskostnaderna.   Styra efterfrågan (travel demand management) Policy som minskar efterfrågan resulterar i ökade rörelsekostnader, initialt, men som senare kan minska i.o.m. tidsbesparing. Relation mellan kapital- och förflyttningskostnader Hög kapacitet = höga kapitalkostnader, låga rörelsekostnader Låg kapacitet = låga kapitalkostnader, höga rörelsekostnader

The relationship between capital and movement costs High capacity = high capital costs, low movement costs Low capacity = low capital costs, high movement costs Cost Capacity Movement Infra.stock

Varför regleras transportsektorn: privata vs Varför regleras transportsektorn: privata vs. samhälleliga/offentliga intressen Transporter ses som ett viktigt instrument att främja, utveckla och forma ekonomin Naturliga monopol Motverka monopol som kan påverka allmänhetens intressen (regionala skillnader), tillträde (exkluderas små aktörer, t.ex. från en hamn, människor från vägar - avgifter) tillgång till (servas små marknader av monopolföretag) pris (tar företaget med monopol ut höga priser) Begränsa utländskt ägande Hantera negativa externaliteter (svårt för marknaden att implementera) Säkerställa säkerhet och miljöstandard Militärt och nationell säkerhet Mobility/transport management (trängsel: begränsa mobilitet, utförda fordonkilometer)

Faktorer som påverkar policyutformningen Geografi (natur-/kulturgeografisk) Transportsystemet – inbyggda strukturer Dominerande produktion Institutioner och politisk ideologi Kontroll vs. konkurrens (statens ansvar och den privata sektorns inblandning) Markanvändningstradition Attityder Beslutsfattarnivå (lokalt, regionalt, nationellt, överstatligt) Handelsbarriärer/-institutioner Hållbarhetsansats

Olika instrument för att implementera transportpolicies Direkt kontroll: bygga/underhålla infrastruktur genom offentliga myndigheter Bestämma vilka som får anlända/avgå, vilka företag som får tillhandahålla tjänster till vilket pris och vilka marknader. Drift: flyg-/järnvägsbolag, färjor, kollektivtrafik ägs/drivs av ofta av offentliga myndigheter Subventioner: Privata sektorn lockas utföra tjänster el. bygga infrastruktur med subventioner där den annars är ovillig/oförmögen att tillhandahålla detta (eko. försvarbart) Privata bolag erhöll mark el. pengar från regeringar för att bygga järnväg på 1800-talet. Flygbolag erhöll indirekta subventioner genom kontrakt att dela ut post. Muddring, sjöfartsnavigering och fyrer är subventioner för att tillhandahålla sjöfart. Statligt stöd till forskning/utveckling (statliga forskningslaboratorium: VTI, SIKA) Fackföreningar

Exempel på policy med ekonomisk och transportgeografisk betydelse Bränsleskatt Samma avstånd och kostnadsyta mellan noderna. Höjd bränsleskatt påverkar inte någon plats relativa position i kostnadsytan, men den totala kostnadsytan ökar. Ett företags eller en resurs marknadsområde minskar då transportkostnaderna till el. ifrån dess lokalisering kan bli för kostnadskrävande.

Väginvesteringar Väginvesteringen förändrar kostnadsytans ojämnt, vilket kan förändra områdets ekonomiska geografi. Aktiviteters rumsliga relation i förhållande till varandra påverkas. Förlorar Gynnas Gynnas Förlorar Gynnas

Antalet tillåtna körtimmar. Påverkar lastbiltransporternas ekonomi. Start/målpunkt med högt tillåtna körtimmar Start/målpunkt med färre tillåtna körtimmar

olika delstater (A, B, C). Skiljer 30 km/tim mellan Hastighetsgränser i olika delstater (A, B, C). Skiljer 30 km/tim mellan högsta och lägsta tillåtna hastighet i olika delstater. Förändrar olika områdens tillgänglighet. Från 80 till 90 km/tim A B C Oförändrad hastighet

1990-talet och framåt (se också Knowles et al. 2008:79) Policytrender 1990-talet och framåt (se också Knowles et al. 2008:79) Konventionellt Dagens utveckling/trend Oberoende transportslag Intermodala system Lokala ekonomier Regionala/globala ekonomier Independent Jurisdictions ("turf wars") Koalitioner/konsensus Offentligt finansierat Offentliga-privata samarbeten Användare (offentlig subvention) Kunder (intäktsgenerering) Bygga (tillhandahålla infrastruktur) Förvalta (optimering av existerande resurser) Planera (regleringar, politiska signaler) Marknaden (avregleringar; prissignaler)

Vanliga problem kopplade till myndigheters/statlig inblandning Byråkrati Omfattande administration. Sen att reagera, anpassa, förändra. Oansvarighet Begränsat ansvarstagande för felaktigt implementerade polilcies. Skylla ifrån sig. Felaktig allokering Ackumulering av knappa resurser i ickeproduktiva tillgångar. “Köttgrytepolitik”. Parasiterande. Korruption Använda offentlig makt till att reglera, tvinga och konfiskera (right-of-way). Gynna politiskt sympatiserande företag. “Magiskt trollspö” syndrom Tron att alla problem kan lösas med hjälp av lämplig policy.

Policyprocessen: kontextberoende Då policies utvecklas i respons på upplevda problem eller möjligheter är de beroende av kontext. Kontexten formar olika åtgärder som övervägs: Vem har identifierat problemet? Är problemet uppmärksammat av samhället eller endast av en grupp (lobbygrupper)? Har myndigheter intresse av eller viljan att agera? Finns ofta många fler problem än vad policyutformare är villiga att uppmärksamma. Vill/kan myndigheter använda de instrument som är nödvändiga för att utföra en policy? Miljörelaterade problem måste lösas på överstatlig/global nivå. Tidshorisonten? Hur stort är problemet och hur lång tid tar det att åtgärda? Politiker föredrar åtgärder som får omedelbart genomslag (mandatperiod). Långsiktiga åtgärder kan tillfalla andra politiker.