Den nationella planen för kontrollen i livsmedelskedjan - mål och prioriteringar, samarbete och ständiga förbättringar

Från jord till bord – om kontrollen i livsmedelskedjan Foton: Bo Nyberg Lena Holmsäter Ida Olofsson Susanne Sylvén Svensk mjölk/LRF mjölk

Den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan från jord till bord omfattar… Kontroll av växtskadegörare Primärproduktion av foder och utfodring av djur Industriell foderproduktion Animaliska biprodukter Djurhälsa Djurskydd Primärproduktion av livsmedel Livsmedel Med primärproduktion menas odling av spannmål, frukt och grönsaker, uppfödning av djur för livsmedelsproduktion, mjölkproduktion, och äggproduktion, kräft-, fisk- och musselodlingar. Jakt och fiske, bär och svampplockning för att skänka bort eller sälja är betraktas också som primärproduktion. Det som produceras för att konsumeras inom det egna hushållet omfattas dock inte av livsmedelslagstiftningen. Begreppet livsmedel omfattar hantering av livsmedel i alla led i produktions- och distributionskedjan efter primärproduktionen. Det omfattar t.ex. livsmedelsförädling och industriell livsmedelsproduktion, transporter av livsmedel, försäljning hos grossister och i butiker och servering i skolor, på sjukhus och äldreboenden och restauranger.

Delat ansvar – gemensamma mål Ansvar på tre nivåer – centralt, regional och lokalt Livsmedelsverket, Jordbruksverket och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) samt Generalläkaren 21 länsstyrelser Ca 260 lokala myndigheter i kommunal sektor

Målen i livsmedelslagstiftningen (EU-förordningarna 178/2002 och 882/2004) Att skydda människors och djurs hälsa Värna konsumenternas intressen Främja handel och fri rörlighet för säkra och hälsosamma livsmedel Riskbaserad, ändamålsenlig, effektiv offentlig kontroll som genomförs regelbundet och så ofta det behövs Likvärdig kontroll Målen med den offentliga kontrollen finns i de gemensamma EU-förordningarna om livsmedel, foder, djurskydd, djurhälsa och växtskydd. Syftet med den kontrollen är att upptäcka brister och att förmå företagen att rätta till bristerna. Alla ska kunna lita på maten, att den är säker och att vi får rätt information om maten.

Kontrollen i livsmedelskedjan Den nationella kontrollplanen omfattar kontrollen i hela livsmedelskedjan och all den kontroll som kommuner, länsstyrelser, Livsmedelsverket och Jordbruksverket m fl myndigheter genomför. Den offentliga kontrollen ska genomföras i alla led i kedjan från jord till bord. Kontrollen styrs av lagstiftningen och de övergripande målen för kontrollen. Kontrollen ska också vara riskbaserad och ändamålsenligt och genomföras regelbundet och så ofta som det behövs så att kontrollen ger avsedd effekt, dvs att brister uppräcks och rättas till. Kontrollplanen är indelad i sex st övergripande kontrollområden (se kedjan på bilden). Inom vissa områden finns specifik lagstiftning som bland annat reglerar hur kontrollen ska genomföras. Det finns också lagstiftning berör flera olika kontrollområden och myndigheter. Sådana lagstiftningar ställer särskilda krav på samordning och samarbete mellan myndigheterna. Till dessa områden hör kontrollem av ekologiska livsmedel och foder, kontroll av läkemedel som används till djuren och kontroll av produkter som importeras till Sverige och som kontrolleras vid särskilda gränskontrollstationer. Hur kontrollen genomförs inom dessa områden beskrivs separat i kontrollplanen.

Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan Varje medlemsland i EU ska ha en nationell plan för livsmedelskedjan. Planen är en angelägenhet för: Myndigheterna – gemensam, vägledande Företag och konsumenter – information EU:s revisorer – underlag för revision av Sveriges system för kontroll i livsmedelskedjan Varje medlemsland i EU ska upprätta en flerårig plan för kontrollen i livsmedelskedjan. Planen beskriver hela kontrollsystemet i landet. Vad planen ska innehålla regleras av artikel 42 i förordning (EG) 882/2004, den s k Kontrollförordningen. som EU-kommissionen har även utarbetat en särskild vägledning som närmare beskriver hur nationella kontrollplaner ska utformas och vad de ska innehålla.

Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan Anger strategisk inriktning för den offentliga kontrollen, nationella mål och prioriteringar Beskriver hur kontrollen är organiserad, hur den genomförs, följs upp och utvecklas Beskriver organisation och operativ funktion av beredskapsplaner samt hantering vid kris Den fleråriga nationella kontrollplanen ska innehålla allmän information om uppbyggnad och organisation av systemen för kontroll av foder- och livsmedelskontroll och för kontroll av djurhälsa och djurskydd och särskilt om följande: Planens strategiska mål och hur dessa återspeglas i prioriteringen av kontroller och fördelning av resurser Riskindelning av verksamheter (riskklassmodeller etc.) Behöriga myndigheter, inkl. vilka uppgifter de har Organisation av den offentliga kontrollen, inkl. vilken myndighet som ansvarar för kontrollen för olika typer av enskilda anläggningar Kontrollsystem inom olika sektorer (områden) och samordning inom den behöriga myndigheten Delegering till kontrollorgan (i Sverige är det bara kontrollen av ekologiska livsmedel och foder som är delegerad) Metoder för att säkerställa verksamhetskriterierna (dvs. beskrivning av myndigheternas grundförutsättningar för att bedriva offentlig kontroll) Utbildning av personal Rutiner för genomförande av kontrollen och kontrollrapporter (vilka dokumenterad rutiner finns i landet, t ex vägledningar, instruktioner etc) Utformning och funktion av beredskapsplaner (vilka beredskapsplaner finns, vad innehåller de och vem ansvarar för vad) Samarbete och ömsesidigt stöd mellan kontrollmyndigheterna

Nationell kontrollplan för livsmedelskedjan Planen är fyraårig, men uppdateras varje år Utarbetas av myndigheterna i livsmedelskedjan Livsmedelsverket Jordbruksverket Statens Veterinärmedicinska Anstalt (SVA) Generalläkaren länsstyrelserna kommunerna genom Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Livsmedelsverket samordnar arbetet Gemensamma mål och aktiviteter för hela kedjan Den första svenska planen infördes 1 januari 2007 och har sedan uppdaterats varje år. Exempelvis orsaker till uppdateringar är ändrad lagstiftning, ändrad organisation inom en eller flera myndigheter, ändrat kontrollansvar, t ex att ansvaret flyttats från en myndighet till en annan, resultat från genomförda kontroller, från revision, kontrollprojekt eller särskilda satsningar, åtgärder som genomförts pga brister som identifierats i samband med EU:s revisioner av det svenska kontrollsystemet. resultat eller åtgärder som genomförs pga en kris eller allvarligt händelse som inträffat under det gångna året. Arbetet sker i en strategisk grupp för livsmedelskedjan. Information om denna finns på www.livsmedelsverket.se. Under den strategiska gruppen finns en särskild arbetsgrupp som ansvarar för uppdateringar, översyn och förändringar av kontrollplanen. I gruppen finns representanter för Livsmedelsverket, Jordbruksverket , Statens Veterinärmedicinska anstalt (SVA), Generalläkaren, länsstyrelserna, kommunerna och Sveriges kommuner och Landsting (SKL). Livsmedelsverket samordnar arbetet. Den strategiska gruppen genomför gemensamma aktiviteter som har betydelse för utveckling av kontrollen i livsmedelskedjan. Exempel på gemensamma delaktiviteter som genomförts sedan 2007 är: Genomgång av områden där den offentliga kontrollen behöver utvecklas, t ex kontrollen av internethandel. Utarbetat en mall för att ta fram en kontrollplan. Mallen kan användas varje lokal och regional kontrollmyndighet för att beskriva hur kontrollen är organiserad, hur den genomförs och vilka mål myndigheten har för sin kontroll. Utveckling av en gemensam syn på revision av kontrollmyndigheter med att antal förslag om gemensamma arbetssätt. Gemensam modell för riskklassificering livsmedels- och foderföretag i primärproduktionen. Modellen är ett stöd för planering och prioritering av kontrollarbetet. Gemensamma strategier för hur Sverige ska förbereda sig inför EU-revisioner av det svenska kontrollsystemet och hur de svenska myndigheterna gemensamt ska arbeta för att omhänderta och åtgärda brister i kontrollen som upptäcks vid EU-revisionerna.

Nationell kontrollplanen roll myndigheternas egna kontrollsystem Föreskrifter etc. Lagstiftning Direktiv eller uppdrag från lagstiftaren Nationell planen för kontrollen i livsmedelskedjan mål och prioriteringar beskrivning av kontrollsystemet Vägledande dokument Myndighetsinterna styrande dokument Kontrollplaner Beredskapsplaner Mål och prioriteringar Hur ska planen användas? Planen är ett gemensamt vägledande dokument som kompletterar EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning, vägledande som Livsmedelsverket och Jordbruksverket tagit fram för att underlätta kontrollen inom olika områden, t.ex. livsmedel, foder och djurskydd. Planen kompletterar också de alla myndigheternas egna instruktioner och kontrollplanen etc. Den nationella planen innehåller inga detaljer om antal kontroller som ska genomföras eller de specifika mål som kan finna regionalt, inom ett län, eller lokala, i en kommun. All detaljplanering görs inom respektive kontrollmyndighet. Den nationella planen innehåller istället gemensamma, nationella mål och prioriteringar för hela livsmedelskontrollen, djurskyddskontrollen, kontrollen av foder osv. och information om specifika mål och satsningar som Livsmedelsverket eller Jordbruksverket gör inom vissa områden, t.ex. riksprojekt, särskild kontroll av kosttillskott eller livsmedelsfusk. Planen innehåller också ställningstaganden om hur kontrollen ska genomföras för att bli riskbaserad, t ex om vilka bestämmelser som ska kontrolleras oftare eller extra noggrant på en anläggning, hur flexibiliteten i lagstiftningen bör tillämpas och synen på hur noggrant företagens egen kontroll, förebyggande arbete och korrigerande åtgärder bör dokumenteras. Den nationella kontrollplanen kan användas vid planering av varje enskild myndighetens egen kontrollverksamhet, som informationskälla för att förtydliga ansvarsfördelning och samarbete mellan myndigheterna; Vem gör vad?, Hur hänger det ihop?, Vilken är en viss myndighets roll i livsmedelskedjan? Hur myndigheterna samarbetar för att göra kontrollen ändamålsenlig och effektiv?, som informationskälla för den som vill veta mer. Planen har två huvudsakliga funktioner: att ange gemensamma, nationella mål och prioriteringar för kontrollen i hela kedjan, så att alla kontrollmyndigheter samverkar och ”går” åt samma håll för att uppnå en ändamålsenlig och effektiv kontroll. att beskriva kontrollsystemet i Sverige från jord till bord och hur kontrollerna går till. Den nationella kontrollplanen är myndigheternas gemensamma, övergripande dokument. Den ska vara både ett ledande och stödjande dokument – Det är här kontrollen börjar!

Nyttan med den nationell kontrollplanen Vägledande och stödjande Nationella mål och prioriteringar, anger färdvägen Tydlig koppling mellan resultat och mål och ständiga förbättringar Hjälp för myndigheterna att prioritera och fokusera Information om kontrollmetoder och strategier Information om kontrollprojekt, utbildningar m.m. ”Hitta mitt ansvar i kedjan”, gränssnitt mellan myndigheterna och möjliga samarbetsområden Kontrollplanen är både ett vägledande och stödjande dokument som innehåller nationella mål och prioriteringar som anger färdväg/inriktning för kontrollen. Genom att tydliga målen i planen finns en koppling mellan resultaten från kontrollen, t ex från rapporteringen, från EU:s revisioner av det svenska kontrollsystemet m.m., och mål och förbättringsområden. Kontrollplanen ger er stöd och hjälp att prioritera och fokusera resurserna dit behovet är som störst. Planen innehåller också information om kontrollmetoder och kontrollstrategier. Det handlar t ex inom livsmedelskontrollen att olika provtagningar bör göras oftare, att mera fokus ska läggas på kontroll av märkning av förpackningar och information om livsmedlen och att flera, korta oanmälda kontrollbesök bör göras istället för få föranmälda besök. För att säkerställa att kontrollen fungerar i hela livsmedelskedjan och för att ha beredskap i händelse av kris pågår mycket samarbete mellan kontrollmyndigheter, branscher och organisationer. Planen beskriver myndigheternas ansvarsfördelning och hjälper till att identifiera gränssnitt och samarbetsområden mellan myndigheterna.

Fyra fristående delar Del 1 Introduktion till nationella kontrollplanen Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar Del 4 Organisation, revision och fördjupning Kontrollplanen består av fyra fristående delar som är tänkta att använda var för sig. Kontrollplanen finns på de centrala myndigheternas webbsidor. Hänvisningar finns från olika kapitel i del 2 och 3 till del 4 ”LÄS MER” för fördjupning. Del 1, 2 och 3 uppdateras årligen. Del 4 är mera statisk. Del 1 Introduktion till nationella kontrollplanen Övergripande. Sammanfattning av hela kontrollsystemet från jord till bord. Beskriver syftet med kontrollen, de gemensamma målen, vem som kontrollerar vad, hur kontrollen utvecklas, större aktuella händelser och förändringar. Målgrupp: beslutsfattare, företag och konsumenter. Del 2 Genomförande, mål och prioriteringar Anger specifika mål och prioriteringar, satsningar och kontrollprojekt. Anger hur kontrollen ska planeras, genomföras, följas upp och utvärderas, inkl. ansvarsfördelning mellan myndigheterna. Hänvisningar till lagstiftning, föreskrifter, vägledningar m.m. Målgrupp: kontrollmyndigheterna. Del 3 Samarbete och ständiga förbättringar Beskriver samarbete mellan myndigheter, nordisk, internationellt. Gemensamma aktiviteter och projekt. Samverkan med intressenter. Beredskapsplaner och samverkan mellan myndigheter i kris. Omvärldsbevakning, erfarenheter från aktuella händelser. Kompetensutveckling och utbildningsplaner. Större förändringar t ex inom lagstiftningen som är på gång. Del 4 Organisation, revision och fördjupning Fördjupad beskrivning av del 2, 3 och 4. Målgrupp: främst EU:s revisorer och andra som vill veta mer om hur kontrollen är organiserad, vad de olika myndigheterna ansvarar för och om hur revisioner av kontrollmyndigheterna genomförs.

Gemensamma mål för hela livsmedelskedjan Konsumenterna får säkra livsmedel, inkl. dricksvatten, som är producerade och hanterade på ett acceptabelt sätt. Informationen om livsmedlen är enkel och korrekt. De livsmedelsproducerande djuren och växterna är friska och utgör inte någon allvarlig smittorisk. Verksamhetsutövarna i livsmedelskedjan får råd, service och kontroll med helhetssyn som underlättar deras eget ansvarstagande. De samverkande myndigheterna tar ett gemensamt ansvar för hela livsmedelskedjan, inklusive beredskap. Kontrollplanen innehåller fyra gemensamma, nationella mål för hela livsmedelskedjan. Dessa är av visionär karaktär. Utöver dessa finns gemensamma effektmål samt operativa mål och specifika mål och prioriteringar för de olika kontrollområdena i kedjan från jord till bord. De övergripande målen och effektmålen har tagits fram av myndigheterna gemensamt.

Läs mer… … om effektmålen, operativa mål och specifika mål i för Livsmedel Djurhälsa Djurskydd Växtskydd Foder till djuren m m I del 2 av Nationell plan för kontrollen i livsmedelskedjan. Genom gemensamma mål och prioriteringar, genom uppföljning och utvärdering, bra stöd och råd till företag och genom samarbete mellan myndigheterna säkerställs kvalitet och utveckling av den offentliga kontrollen och god hanteringen av kriser i livsmedelskedjan. Beskrivning av de nationella målen inom olika områden och vad myndigheterna ska uppnå de närmaste åren finns i del 2 av den nationella kontrollplanen.

Nationell kontrollplan och årlig rapport – går hand i hand planering genomförande uppföljning analys förbättringar Rapport om Sveriges kontroll i Livsmedelskedjan, 2015 Den nationella kontrollplanen Ger en inriktning och prioritering av kontrollen. Tydliggör samarbete och avgränsningar mellan myndigheter. Beskriver ständiga och utveckling av kontrollen. Årliga rapporten om kontrollen i livsmedelskedjan Ger en generell bedömning av den offentliga kontrollen i livsmedelskedjan, beskriver och analyserar trender och resultaten av kontroller och revisioner som genomförts under det gånga året, redogöra för antal och typ av avvikelser och bristande efterlevnad av lagstiftningen och vilka åtgärder myndigheterna vidtagit. I den årliga rapporten ges också förslag till hur kontrollarbetet kan förbättras att den offentliga kontrollen i hela livsmedelskedjan ska vara effektiv.