Victoria Benedictsson (1850-1888)

”Det kvinnliga genombrottet” Alfhild Agrell, Anne Charlotte Leffler Edgren, Matilda Malling Samtidsdramatik den ledande genren (diskussion framför allt om kvinnofrågan och äktenskapet) – ”tendensdramat” Kvinnosaken exempelfråga för det moderna genombrottet (likställighet, äktenskapsmoral, sexualsedlighet, samhällets förljugenhet osv.)

Kvinnors situation under 1880-talet Utbildning – flickskolor (annorlunda studieinriktning än de manliga läroverken). 1873 öppnas universiteten för kvinnor (dock mycket svårt för kvinnor att ta sig in på universiteten) Kvinnoyrken: småskollärare, folkskollärare, sjuksköterskor, telegrafister, telefonister (annars flest inom jordbruk eller tjänsteyrken) 1880 0,6% av alla kvinnor akademiker eller tjänstemän

Christian Krohg: I politilægens venteværelse. Albertine (1886-87)

Victoria Benedictsson (Ernst Ahlgren) Tidigt gift med äldre änkeman – olyckligt äktenskap Skriver under manlig pseudonym Genombrott med Pengar (1885). Georg Brandes mycket uppskattande Ny inriktning med Fru Marianne (1887). Bröderna Brandes kritiska (”Dameromanen”) Självmord på Hotell Leopold i Köpenhamn 1888

”Ur mörkret” Troligen skriven ett halvår före hennes död 1888 Naturalistiska drag: * Uppfostrans betydelse för individens utveckling * Vikten av både kvinnliga och manliga förebilder * Diskussionen av könsfrågor * Intresset för det omedvetna

Fru Marianne Påbörjad i augusti 1885, avslutad i januari 1887. Liv – dikt, verklighet – fiktion i romanen Drömmar – verklighet (parallell till Niels Lyhne) Landsbygd – stad Hemma – borta Natur – förkonstling Seendets betydelse – Marianne som övertar andras synsätt.

Fru Marianne Romantik – erotik – sexualitet i romanen Kvinnobild och mansbild i romanen Klassperspektiv Triangelmönster Bildspråk Arbetets lov Litterära allusioner – mytiska allusioner

Fru Marianne Börje – Pål – Marianne – karaktärstyper? Sangviniker/flegmatiker/melankoliker/(koleriker) Kierkegaards tre livsstadier i Enten - Eller: Estetisk fas Etisk fas Religiös fas Övergång mellan faserna genom ett ”språng”

Fru Marianne Litterär debatt Realism – naturalism – dekadens Hans Jaeger – Kristianiabohemen (Edvard Munchs porträtt)

Sekundärlitteratur: Karl-Erik Rosengren, Victoria Benedictsson (1965) Sten Linder, Ernst Ahlgren i hennes romaner – ett bidrag till det litterära åttitalets karakteristik (1930) Jette Lundbo Levy, Dobbeltblikket. Om at beskrive kvinder. Ideologi og æstetik i Victoria Benedictssons forfatterskab (1980) Ebba Witt-Brattström, Ur könets mörker (1993) Arne Melberg, Fördömda realister. Essäer om Cederborgh, Almqvist, Benedictsson, Strindberg (1985) Eva Heggestad, En bättre och lyckligare värld. Kvinnliga författares utopiska visioner 1850-1950 (2003) Birgitta Holm, Victoria Benedictsson, (2007)