Effekten av högskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Analys av årsredovisningen Antal helårsstudenter Antalet helårsstudenter (exkl. uppdragsutbildning och beställd utbildning) fortsatte enligt plan.
Advertisements

Vetenskaplig studie av det alkoholpreventiva
Bidrag till universiteten direkt eller via externa finansiärer? Utvecklingen i Sverige och i vissa andra europeiska länder Carl Jacobsson Analysenheten,
Ulvik 2007.
Sv Universitets- och högskolerådets arbete mot diskriminering och för lika rättigheter Motstånd och möjligheter - En nationell konferens om jämställdhet.
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Budget Umeå universitet 2014 inkl. ekonomisk plan 2015–2016
Hela världen talar… Global Issues in Context är en lektion i att lyssna! Hulebäcksgymnasiet, Härryda. Västerhöjdsgymnasiet, Skövde.
Bibliometri och forskningsutvärdering Doktorandkurs, SA
Penningpolitisk uppföljning September Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Penningpolitisk uppföljning April Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Vetenskaplig publicering, open access och citerings- och publiceringsanalyser Vårdalinstitutet, Karin Henning Tomas Lundén Digitala tjänster.
Skogsbarometern är en årlig rapport om det ekonomiska läget i familjeskogsbruket 750 skogsägare har av Sifo intervjuats under september månad och undersökningen.
Syfte Att belysa den framtida befolkningsutvecklingen och vilka finansiella konsekvenser det medför vid den kvalitet och omfattning av kommunal service.
Tillväxt i Lidköping Tillväxtrapport för Lidköping Utveckling åren och benchmarking med Grupp24 och Hela landet
Samarbete inom det sjätte ramprogrammet (RP6) med avseende på svenska Universitet och Högskolor, samt svenskt Näringsliv Till konferensen ”Nyttan av deltagande.
Penningpolitisk uppföljning december Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Kvalitetssäkring av data och att använda den norska modellen Leif Eriksson Uppsala universitet
Forsknings- och innovationspropositionen Prefektmöte
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
PPU September Diagram Diagram 1. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallen.
Budgetpropositionen för sept 2009Nils-Fredrik Ankarcrona PLUS-enheten2 BP 2010  Behov av nya tillfälliga platser (700 mnkr)
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
Ohälsotalet för sjukpenning Mars 2010 Sida 1 Minskad regional spridning för sjukpenningdelen av ohälsotalet Bilaga till Pressmeddelande
Medicinska fakulteten. Regleringsbrevet Är regeringsbeslut som beskriver bland annat universitetets –Anslagstilldelning inom GU och FO –Ersättning per.
Håkan Carlsson Göteborgs universitetsbibliotek Fördelning av direkta forskningsmedel – pengarnas väg till institutionen för neurovetenskap och.
Inst för neurovetenskap och fysiologi 20 oktober 2010 Karin Henning Göteborgs universitetsbibliotek Bibliometriska fördelningsmodeller nationellt.
PPU December Diagram 01. Reporänta med osäkerhetsintervall Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Osäkerhetsintervallet tar inte.
Ojämlikhetens anatomi Per Molander. Frågor att begrunda Varför är alla samhällen ojämlika? Kan fördelningen påverkas? Vad leder ojämlikhet till?
Resursfördelningsmodeller baserade på bibliometriska indikatorer Ur ett nationellt och ett LTU- perspektiv Kristoffer Bäckström Luleå universitetsbibliotek.
Stephen Hwang Utbildningsutskottet, 12 maj Varför en kunskapsöversikt? Viktigt att se till internationellt gjorda erfarenheter av forskningspolitik.
Arbetsmarknadspolitiska insatser för kvinnor och män Hur effektiva är programinsatser utifrån ett könsperspektiv? Christer Gerdes.
Vad är Statistik? Inom statistik teorin studeras -Hur vi samlar in data. -Hur data analyseras och vilka slutsatser som kan dras från data. -Hur insamlad.
Utbildningsdepartementet Forsknings- och innovations- politisk proposition för perioden Ett lyft för forskning och innovation.
Citeringsstatistik - möjligheter och omöjligheter Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Riksrevisionen Effektivitetsrevision - Oförbrukade forskningsbidrag HfR Tammsvik november 2010 Nina Gustafsson Åberg
Utgångspunkter för RUT 2 Globaliseringen Sverige på den internationella utbildnings- och forskningsmarknaden Kunskapssamhället Utbildningens och forskningens.
Bibliometri som kvalitetsmått Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Lärosätenas indirekta kostnader Dialogseminarium SUHF/Indirekta kostnader/Ann-Kristin Mattsson1.
FORSKNINGSBAROMETERN 2016 En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse.
Vetenskapsrådets forskningsbarometer 2016, figur 5: Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Sverige.
FORSKNINGSBAROMETERN 2016
Positiva fakta om lärarutbildningen
Utbildningsutskottet
Framgångsmått Mitt Q
Frukostseminarium: LNU:s bibliometriska modell – vad, hur & varför
Massaleveranser till vissa marknader 2009
Internationella rapporten 2016
Budget 2017 STYRELSEN Ekonomienheten (PETER TELLBERG)
Instruktioner MikroRisk
KONJUNKTURINSTITUTET
Till konferensen ”Nyttan av deltagande i EU:s ramprogram”
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Strukturen i pappersindustrin 2012
Pappersleveranser till vissa marknader 2009
Vad slags forskare och forskning skapas med bibliometri som grund för utvärdering och resursfördelning? Lena Lindgren & Björn Rombach Att beskriva och.
Styr- och resursutredningen - STRUTEN
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Socioekonomisk resursfördelning i Stockholm 5 april 2016
Stefan Fölster Svenskt Näringsliv
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Augusti 2013.
Rapport Q Sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Arbetsmiljön FB-kvalitet våren 2018 Tage Johansson
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Ekonomisk statistik om högskolan - produktion och användning
Rapport kvartal Sömnmedelsförskrivningen för äldre i Västmanland Athir Tarish Informationsläkare, Läkemedelskommittén.
Y 5.4 Tabeller och diagram Frekvens och relativ frekvens
Handelsbarometern April 2019.
Handelsbarometern Maj 2019.
Rapport Q angående sömnmedelsförskrivningen för äldre personer i Västmanland Gunnar Dahlberg Informationsläkare Läkemedelskommittén.
Presentationens avskrift:

Effekten av högskolesektorns forskningsfinansiering sedan 2009 Rapport av Ulf Heynman, nov 2014

Slutsatser I Finansieringen har ökat avsevärt från 2008. Jämfört med andra västländer har det inneburit att en relativ minskning med 12% mellan 1999 och 2008 har återhämtats till 97% av läget 1999. Andelen extern (projektfinansierad) finansiering har ökat, trots en uttalad ambition att öka andelen basanslag. Sverige tillhör fortsatt de nationer som har absolut störst andel externfinansiering. Trenden mot en ökad andel av finansieringen fördelad efter peer review har förstärkts och andelen kan grovt skattas till mellan 31-39% för år 2013.

Utvecklingen av intäkter sedan 2004 . Diversitetsindex beräknat på publicering (full count) i WoS’ tidskriftsklasser. Ett högt värde indikerar en jämn fördelning mellan ämnesområden medan ett lägre innebär tydligare fokusering. Medelvärdet av diversitetsindex för breda äldre universitet markeras med heldragen grå linje, för specialiserade äldre universitet med grå punktad linje, för nya universitet med svart streckad linje och för högskolor med grå streckad linje. Data från WoS.

Utvecklingen i förhållande till jämförbara länder . Forskningsfinansiering i lokalvaluta och fasta priser (index 1998=100) till högskolesektorn i Sverige (svart heldragen linje) samt som medelvärde för 11 jämförbara länder (grå streckad linje). Kvoten mellan finansieringen i Sverige och den i jämförbara länder anges med grå punktad linje (höger skala). Data hämtade från OECD Science and Technology indicators men korrigerade för i databasen angivna strukturella förändringar. Korrigeringarna har genomgående minskat utvecklingstakten för jämförbara länder. Svenska data har korrigerats för förändrade insamlingsmetoder 2005. Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien. Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritanien.

Direkta anslag %

Slutsatser II Antalet vetenskapliga artiklar med svenska författare har jämfört med andra västländer börjat öka efter en nedgång med 15-20% mellan 2000 och 2011. Uppgången kommer med en fördröjning på två till tre år efter finansieringsökningen, vilket gör det svårt att bedöma ökningstakten. Svenska vetenskapliga artiklars kvalité har jämfört med andra västländer börjat öka efter en nedgång med 5-10% från 1998.

Antal artiklar med Sverigeadress/ medelvärdet för jämförbara länder Fo prop Antal artiklar med minst en Sverigeadress (index 1990=100) dividerad med medelvärdet för motsvarande index i jämförbara länder (grå linje) samt motsvarande beräkning (svart linje) baserad på fraktionaliserade artiklar (varje land får sin andel av varje artikel baserat på hur många författare som kommer från landet). Den grå punkten är en beräkning utförd på de data som fanns tillgänliga i WoS 2014-10-23. Den blå vertikala linjen markerar införandet av forskningspropositionen 2008. Länderurvalet som i Figur 2. Data från WoS samt från U Sandström vad gäller fraktionaliserade artikla. Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.

Forskningens ”impact” i förhållande till utvalda jämförbara länder Sveriges medelciteringsgrad dividerat med utvalda länders markeras med heldragen linje och andelen artiklar i den översta percentlien vad avser citeringar med punktad linje. Bearbetning av U Sandströms beräkningar utifrån WoS. Länderurval som i Figur 2. Ingående länder är Österrike, Belgien, Kanada, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland, Nederländerna, Norge, Schweiz och Storbritannien.

Slutsatser III Den indikatorbaserade delen av anslaget spelade en mycket liten (1%) roll för omfördelning mellan lärosätena medan de strategiska forskningsområdena gav större effekt. Den indikatorbaserade tilldelningen spelade roll för högskolor och nya universitet medan fördelningen efter strategiska forskningsområden spelade roll för de äldre universiteten. Nya universitet och högskolor har fokuserat sin forskning, men inte äldre universitet Borttagandet av högskolemomsen har medfört att uppdragskontrakt bytts mot bidragskontrakt.

Effekten av omfördelningar genom indikatorer resp strategiska forskningsområden Fördelning av anslag 2012 efter beräkningsgrund. Omfördelningseffekten av Strategiska forskningsområden och den indikatorbaserade fördelningen har beräknats genom att jämföra utfallet med det utfall som skulle blivit om anslagsökningen hade fördelat på samma sätt som anslagen var fördelade år 2008. Kommentar: Den indikatorbaserade fördelningen av ramanslag har medfört väldigt lite omfördelning mellan lärosätena. Det är på sitt sätt naturligt eftersom publicering i hög grad är beroende av ekonomiska resurser men den begränsade omfördelningen torde också vara ett resultat av att det i systemet infördes ”fakultetsfaktorer”, vilka i hög grad tycks ha konstruerats för att minimera förändring. De strategiska forskningsområdena innebar en större omfördelning inte minst eftersom endast äldre universitet stod som huvudmottagare men totalt sett har den reella ekonomiska effekten av dessa två modeller för anslagsfördelning varit ganska liten. Att den ekonomiska effekten är liten behöver dock inte betyda att modellerna saknar betydelse, eftersom signalvärdet av indikatorer kan vara avsevärt även om de inte resulterar i särskilt mycket pengar.

Fördelning mellan olika typer av lärosäten De äldre universitetens andel av anslagen har ökat en aning men de nya och högskolorna ökar sin andel av indikatorerna.   Tabell 1. Andelen (%) av anslag och indikatorvärden för grupper av lärosäten Anslag Indikatorer 2008 2013 2009 2014 Äldre universitet 89,0 89,2 91,5 90,0 Nya universitet 5,5 5,5 4,1 4,8 Högskolor 5,5 5,3 4,3 5,2

Spridning av forskning på områden

Borttagandet av högskolemomsen har inneburit en minskning av uppdrag till förmån för bidrag. Andelen (%) uppdragsfinansierad forskning av total forskningsfinansiering från olika finansiärer. Data från UKÄ. Kommentar: Den sk högskolemomsen om 8% togs bort 2009, vilket innebar att ett relativt starkt ekonomiskt incitament till att övergå till bidragsfinansiering. Särskilt vad gäller svenska finansiärer har effekten av detta blivit en tydlig förskjutning av kontraktstyp, vilken kanske också underlättats av allt tydligare verksamhetskrav i bidragskontrakten. Förändringen visar tydligt hur snabbt systemet anpassar sig till förändringar och indikerar också svårigheten med att använda andelen uppdrag som en indikator för exempelvis samverkan.