Idrottsskador.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Idrottsskador Idrottsskador är samma som arbetsskador och andra former av skador. Rörelserna du utför i idrottssammanhang sker ofta med maximal insats.
Advertisements

Ger hälsa och välbefinnande
Akut omhändertagande och förebyggande av skador
Träningslära 1 Träningslära kan ses som läran om människokroppens
Vilka sjukdomar lider finländare av forts.
Uppkomst, förebyggning, behandling
Uppkomst, förebyggning, behandling
Mats Dürén leg sjukgymnast
Männisokroppen.
Människokroppen.
Ergonomi.
Idrottsskador Föreläsning av och med Stefan Lindström Idrott och Hälsa.
Viaskolan Ht – 13 Ninweh, Ilona & Björn
Copingstrategier Strategier vi tillämpar för att bemästra de påfrestningar som drabbar oss.
Friskvård och träning I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
”Teorin” bakom konditions- och styrketräning!
Människokroppen.
Uppkomst, förebyggning och behandling
Idrottsskador.
Styrketräning.
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
Träningslära 9:or ht 11.
Idrottsskador Uppkomst och behandling
Kroppen Träning Hälsa och kost Allemansrätten
Träningslära Styrka.
idrottsskador hos barn
Idrottsskador & Orientering
Uppvärmning?.
RÖRELSESYSTEMET.
GTU nivå 2. Träningslära, teori
Konditon Upplevelsen av ett motionspass påverkas vilken intensitet träningen har. Man kan dela upp konditionsträning i två delar: Högintensiv träning och.
Kost i sport Tartu 2014 Ilja-Ülo Nukka Siavash Ehsan Rosta.
Idrottsskador åk 8.
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Motion och träning Idrott och hälsa 1.
Idrottsskador inom ishockey. Frågeställningar Vilka skador är farligast och varför? Vilka skador är vanligast? Typer av tacklingar? Vilka typer av skador.
STYRKETRÄNING Mia Jönsson FTT14/FTP
Mia Jönsson Idrott och hälsa
Musklerna Ca 50 % av kroppsvikten.
I DROTT OCH HÄLSA F ÖREBYGGA SKADOR. S YFTE Genom undervisningen ska eleven ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: förebygga risker vid fysisk.
Idrottsskador. Att förebygga motionsskador Värm upp ordentligt. Töj korta och strama muskler före och efter motionspasset. Använd bra skor och rätt motionsutrustning.
Jan Andblad SOM SJUKGYMNAST: IF ELFSBORG FRÖLUNDA INDIANS PIXBO IBK, ÖNNEREDS HK DIV. FOTBOLLSKLUBBAR I GÖTEBORG SPORTSMED – CARLANDERSKA SJUKHUS CITY.
Hur påverkar sömn & frukost vår vardag. Hur viktigt är det egentligen?
Uppkomst Förebyggande och behandling Lars Stahlin, idrottslärare Kristina Bergh,sjukgymnast.
ERGONOMI. Vad är ergonomi? Läran om anpassning av arbete och miljö till människans behov och förutsättningar Med enklare språk - att lära sig använda.
Hur skall flickor respektive damer träna för att få bästa fysiska status och samtidigt vara skadefria? Mats Lannerblad Sjukgymnast F-19.
Rörelseapparatens anatomi – hur du är sammansatt
TRÄNINGSLÄRA Våra kroppar är anpassade för ett liv i rörelse. Vad händer med våran kropp när vi rör oss för lite?
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Skador vid fysikaktivitet Stukning/Vrickning Muskelskador Knäskador.
Weronica Helleberg Idrottslärare Finnbacksskolan
Idrottsskador Mia Jönsson
IdrotIdrottIitsskador
Förebyggande av skador inom idrott
Vad är styrka? Styrka är den förmågan musklerna har att dras samman
Energi och Näringsämnen
Målformulering att sätta upp mål
Göteborgs Ishockeyförbund
Styrka & styrketräning
Idrottsmedicin Pontus Fabricius – Personlig Tränare, Lärare i Idrott och hälsa och Folkhälsovetenskap.
MIN AKTIVITET Vi är många som tycker om att röra på oss! Vad är det som händer med oss då?
Temaarbete under 4 lektioner
Tränings- upplägg grunder
Förebyggande av skador
ARBETSTEKNIK I VÅRDEN FÖRFLYTTNINGSKUNSKAP Uppföljningsutbildning
FRIIDROTT ÅR TRÄNINGSLÄRA.
Målformulering att sätta upp mål
EN BRA LEKTION Skapa en lektion utifrån fem angivna mål
Spelarutbildningsplan
Presentationens avskrift:

Idrottsskador

En idrottsskada definieras som en skada som uppstår till följd av en fysisk aktivitet. Akuta skador: Uppstår plötsligt och de har en klar definierad orsak eller tidpunkt då de började. Belastningsskador: Är skador uppstår gradvis som en följd av överbelastning över tid.

Vanliga Idrottsskador Muskelbristning: Trots alla försiktighetsåtgärder är muskelbristningar oundvikliga,  dessa skador inträffar inom varje idrott och påverkar den aktive enormt. En muskelbristning sker när en muskel utsätts för sådana påfrestningar som resulterar i avslitning av några fibrer. Kan också kallas för lårkaka.

Vanliga Idrottsskador Ländryggsbesvär: Ländryggsbesvär är vanligt i flera idrotter exempelvis golf, tennis, tyngdlyftning och kampsporter. Smärta långt ned i ryggen fås oftast vid långvarig och ensidig träning. Det är först lederna i ryggen som låser sig och därefter musklerna. Smärta blir då oftast lokal och gör ont vid rörelse av ryggen.

Vanliga Idrottsskador Tennisarmbåge: En inflammation i senor och muskler i underarmen som kontrollerar rörelsen av handlederna. Golf, baseball (Kricket), tennis, tyngdlyftning och cricket är sport där tennisarmbåge kan förväntas.

Vanliga Idrottsskador Löparknä: Löparknä uppstår oftast då en person nyligen börjat löpträna och startar med att springa för långt och för hårt. Skadan beror också till stor del på att personen oftast inte är tillräckligt stark i den stabiliserande bål och sätesmuskelaturen. Smärtan vid ett löparknä sitter på utsidan av knäskålen och kan stråla uppåt och nedåt längs benet.

Vanliga Idrottsskador Benhinneinflammation: Smärta i muskler som gränsar till shin ben oftast beror på att man hoppat eller sprungit på hårda underlag eller på grund av vanlig överdriven användning.

Vanliga Idrottsskador Fotledsvrickning: Smärta vid ledband på utsidan av fotleden är stukad när foten rullar på utsidan. Vanlig i tennis, volleyboll, badminton, cricket, handboll och fotboll.

Varför skadar vi oss? När man tränar för mycket, för ofta och för fort. För lite vila

Varför skadar vi oss? Inre riskfaktorer: Ålder Nedsatt rörlighet Nedsatt styrka Trötthet Ätit för lite Tidigare skada Kroppens uppbyggnad Ovana

Varför skadar vi oss? Yttre faktorer: Underlag Utrustning Väder Yttre och inre riskfaktorer samverkar vid uppkomsten vid skada

Hur kan vi undvika att bli skadade? Uppvärmning inför aktivitet Anpassa träningsprogressionen Var noga med tekniken Var noggrann med utrustningen Lyssna på kroppens signaler Identifiera dina svagheter Ta hjälp om det behövs