Vuxennämnden i eskilstuna kommun

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Granskningsområden Måluppfyllelse och resultat Tillsynen granskar inom detta område förskolornas måluppfyllelse gällande resultatet av förskolornas arbete.
Advertisements

Hälso- och sjukvårdslagen (HSL)
Träder ikraft 2014 Bitte Fritzson.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Bemötande o etiskt förhållningssätt med utgångspunkt i lagstiftning
Policy för miljö och hållbar utveckling
En reviderad läroplan för förskolan
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Bakgrund Hälso- och sjukvård skall bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det har förekommit brister i patientsäkerheten vid bedömning, i planeringen.
Våra farhågor 1.Adressen blir också fortsättningsvis ett misch-masch där uppdraget riktas till den professionella organisationen medan ansvaret för brister.
Samordnad individuell plan
LSS 1§ Omfattar personer med
VerksamhetsutvecklingVerksamhetsutveckling I arbete med funktionshinder.
Arbetsorganisation Vem ansvarar för vad i förskolans verksamhet?
Kvalitetsnivåer för Måltidsverksamheten i Lerums kommun
Vad innebär LSS-lagen ? Rättighetslag
Individens rätt till integritet Etisk handbok för samverkan med tredje sektorn inom äldreomsorgen i Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård.
- fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner
Matlagning i hemmet.
Lokal arbetsplan Hedlunda skola Kunskaper, utveckling och lärande Barnen/eleverna ska känna sig trygga, respekterade och ha demokratiska värderingar.
för måltidsverksamheten inom förskola och skola
En partsgemensam överenskommelse i Uppsala utifrån avsikterna i HÖK 05
Pedagogisk planering Brönjaskolan
Regeringsuppdraget Länsstyrelsernas tillsyn: Granskning av handläggning och dokumentation Granskning av anmälningar Särskild tillsyn av alla HVB Tillsyn.
Gemensamma mål för samverkan Strategigrupp äldrevård Samverkansrutiner - primärvård, sjukhus och kommun Habo kommunMullsjö kommun.
Hur kan vi förstå begreppet?
ELEVER I SKOLAN = ELIS
Lgr 11 - fortsatt arbete med de nya läroplanen med tillhörande kursplaner.
Värdighetsgarantier. Uppföljning 2014 BrukareNärståendePersonal Antal besvarade enkäter Känner till att det finns värdighetsga- rantier 14%27%69%
Nämndplan 2015.
BUN Kostenheten Uppdrag, organisation och uppföljning ”Köket är förskolans hjärta”
KOSTPOLICY VUXENNÄMNDEN I ESKILSTUNA KOMMUN ANTAGEN AV VUXENNÄMNDEN
Samarbete i teamet och ett rehabiliterande synsätt i myndighetsutövningen IngaLill Karlström, Östersunds kommun. E-post:
VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE Funktionell kvalitet.
Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Mora Särskilt boende.
Uppdrag från KF och KS Upphandling av verksamhetssystem Översyn avgifter inom vård och omsorg Serviceinsatser i tid ” Utredningarna behandlades.
VAD ÄR DET?.  Socialtjänsten skall se till att alla människor har en ekonomisk och social trygghet.  Socialtjänsten skall se till att alla kan ta del.
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare. Vad ska vi göra? 2 HÅLLBAR STAD – ÖPPEN FÖR VÄRLDEN Införa ÄBIC (Äldres behov i centrum). ÄBIC är en nationell.
Skolinspektionen Bra tillsyn – bättre skola - Det pedagogiska ledarskapet.
Vestlin Vår värdegrund Vi utgår ifrån följande tankar och begrepp Alla människors lika värde Värdigt åldrande Respekt, självbestämmande, integritet,
Samhälle Mål: ”Gotland erbjuder hög livskvalitet med social rättvisa, inomregional balans och en hållbar tillväxt som gör att människor vill bo och verka.
Beslut i kommunfullmäktige
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Funktionell kvalitet VERKTYG FÖR BEDÖMNING AV FÖRSKOLANS MÅLUPPFYLLELSE OCH PEDAGOGISKA PROCESSER.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Kvalitet i särskilt boende
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Coaching.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
ÄBIC 2016 Steg 2 Introduktion för utförare.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016
Heby kommuns kvalitetspolicy
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017
Rylanders Kontorsvägen Lysekil Epost
Regionalt utvecklingsarbete evidensbaserad praktik inom verksamhetsområdet stöd till personer med funktionsnedsättning. Sammanställning av intervjuer med.
KPR april 2018.
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018
Kvalitetsarbete Verksamhetsstöd
Verktyget Utmärkelsen….
Utveckling och lärande
Politisk samverkansberedning för hälsa, vård, omsorg och skola
Samordnad utveckling för god och nära vård
KPR
Daglig verksamhet i utveckling
Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019
Presentationens avskrift:

Vuxennämnden i eskilstuna kommun Kostpolicy Vuxennämnden i eskilstuna kommun Alternative title slide. Image size: 7,97 cm x 25,4 cm or 301 x 960 pixels

innehåll UTGÅNGSPUNKTER 01 VISION 02 MÅLGRUPP 03 MÅLTIDSINNEHÅLL 04 MÖJLIGHETER TILL INDIVIDUELL ANPASSNING 05 KOMPETENS OCH KOMMUNIKATION 06 KVALITET RIKTLINJER RUTINER OCH UPPDRAG 07 UPPFÖLJNING 08 MILJÖ OCH HÅLLBAR UTVECKLING 09 Content slide

Utgångspunkter Grundläggande för verksamheten inom vuxennämndens ansvarsområden är en helhetssyn på människan och dennes livssituation. Vägledande är även principen om alla människors lika värde och rättigheter oavsett ålder och funktionshinder. Personer som är beroende av stöd och hjälp ska även ges möjlighet till delaktighet och inflytande i sin vardag. I så stor utsträckning som möjligt ska detta stöd vara anpassat efter individens enskilda behov och önskemål Den här kostpolicyn anger den politiska viljan med verksamheten inom vuxennämndens ansvarsområden. Dokumentet utgör ett ramverk för att säkerställa resultat och kvalitet i verksamheten samt definiera ramarna för den individuella anpassningen av måltider. Som utgångspunkt gäller nylagad mat från lokala tillagningskök och att en hög grad av egen tillverkning ska eftersträvas För att policyn ska bli verksam och bli det verktyg som den syftar till att vara lämnas utrymme för varje enhet och verksamhet att arbeta med konsekvenser och praktisk tillämpning. Content slide, two columns with image. Image size: 11,28 cm x 10,78 cm or 426 x 407 pixels

vision ”Med tanke och känsla välkomnar vi olikheter och möter framtidens förväntningar på hållbarhet, upplevelser och välbefinnande” Alternative title slide. Image size: 7,97 cm x 25,4 cm or 301 x 960 pixels

Målgrupp Verksamheten ska ha ett hälsofrämjande syfte och målgruppen utgörs främst av personer med måltider i sitt biståndsbeslut, vilket innebär Personer i särskilt boende och Personer i ordinärt boende som är beviljade insatser i form av t.ex. matlag, matleveranser och daglig verksamhet Utöver detta ska det finnas mötesplatser och restauranger med god tillgänglighet

Måltidsinnehåll Alla måltider som produceras inom ramen för vuxennämndens verksamhet, oavsett utförare, ska vara av god kvalitet, näringsriktiga och väl sammansatta i enlighet med de nationella riktlinjerna (Svenska Näringsrekommendationerna, SNR) Måltiderna ses som en del av individens livssituation, en positiv upplevelse och främjar en god hälsa och välbefinnande Respekt för individens integritet präglar verksamheten Pedagogiska måltider sker enligt rutin Nutritionsrutinerna är kända och förankrade inom verksamheten Content slide, with top bar image. Image size: 7,97 cm x 25,4 cm or 301 x 960 pixels

Möjligheter till Individuell anpassning Alla personer ska i största möjliga mån kunna påverka sina måltider och sin måltidsmiljö. Anpassningen får inte äventyra individens hälsa eller säkerhet och innebär bland annat att: Individuella behov, etiska, kulturella eller religiösa skäl, tillgodoses så långt det är möjligt Högtider och traditioner bör uppmärksammas. Rutinerna för specialkost och konsistensanpassad kost är kända och förankrade inom verksamheten

Kompetens och kommunikation Samtlig personal ska ha uppdaterad kompetens för att kunna åstadkomma det hälsofrämjande arbete som måltiderna ska bidra till. Kompetensutveckling sker utifrån regelbundna kompetenskartläggningar. Kommunikationskanalerna är tydliga och rutiner för kommunikation och informationsspridning finns. Varje enhet ska ha minst ett kostombud med en tydlig roll i verksamheten Utförarna ska ansvara för att kompetensutveckling sker utifrån regelbundna kompetensenkartläggningar

KVALITET, RIKTLINJER, RUTINER OCH UPPDRAG Måltiderna och måltidsverksamheten skall vara av god kvalitet. Uppdragsbeskrivning ligger till grund för verksamheterna. Verksamheterna har gemensamma rutiner som uppdateras vid behov och är samordnade med andra riktlinjer inom verksamheten. Måltidsplaneringen för de lokala tillagningsköken utförs i enlighet med gällande nationella nutritionsriktlinjer Individens näringsintag följs upp enligt nutritionsrutinen som följer den länsgemensamma rekommendationen Rutinen för egenkontroll av livsmedelshygien är känd och samtliga utförare har en tydlig ansvarsfördelning kopplad till denna

Uppföljning De olika områdena i kostpolicyn ska följas upp med regelbundenhet och resultatet ger information om huruvida organisationen eller verksamheten behöver justeras. Även kostpolicyn ska uppdateras regelbundet för att vara relevant och fungera som ramverk för verksamheten. Uppföljning sker regelbundet utifrån uppdragsbeskrivningen mellan uppdragsgivare och utförare Kvalitetsuppföljning inom utförarverksamheterna sker utifrån uppdragsbeskrivning och vid behov Uppföljning sker i enlighet med åtaganden i kostpolicyn Resultatet av dessa uppföljningar analyseras och ger effekt på organisationen

Miljö och hållbar utveckling Måltidsverksamheten ska bedrivas i enlighet med kommunens riktlinjer om hållbar utveckling. Livsmedelsval görs utifrån parametrarna ekologiskt och närodlat i så stor uträckning som möjligt, dock inte på bekostnad av individens valfrihet och förutsatt att råvarornas kvalitet är likvärdig. Verksamheten fokuserar på att uppfylla kommunens uppställda mål om ekologiska livsmedel och sträva efter lokalt producerade livsmedel. I möjligaste mån samordnas transporter för att optimera minskade koldioxidutsläpp.