Vetenskap och vetenskaplighet II Peter Korp, Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, GU

Allmänna forskningsmetodologiska frågor Holistiskt och atomistiskt perspektiv? Holism = helheten mer än summan av delarna – strukturell analys systemanalys, funktionell analys, Atomism = dela upp i beståndsdelar, Avbildning eller konstruktion?

3. Metodologi Beskrivningar Definitioner Klassifikationer Slutledningar Förklaringar Teorier

a) Beskrivningar Logisk positivism (kvantitativ tradition): objektivitet och intersubjektivitet – entydighet och precision, variabler, Tolkande vetenskap (kvalitativ tradition): ”rika” beskrivningar – innebörder och meningssammanhang (kontexter),

b) Definitioner Realdefinition – sann definition, hur saker faktiskt är, Nominal/nominell/stipulativ definition – namnge, klargöra och avgränsa användningen av begrepp, Lexikalisk definition – hur ett begrepp vanligen används, Operationell definition – ett begrepps innebörd kopplas till hur det mäts, Persuasiv definition – ett begrepp ges en värderande markör, Ostensiv definition – utpekande definition.

c) Klassifikationer Realism versus nominalism – är klassifikationer sanna eller är de godtyckliga?, Avgränsande kriterier – var går gränserna för en specifik klassifikation? Teoretiska klassifikationer, t ex idealtyper, Statistiska aggregat och system (relation mellan klassifikationens element).

d) Slutledningar Induktion – generella slutsatser från ett begränsat antal fall (”alla svanar är vita”), Deduktion – slutsatser härleds logiskt ur allmänna antaganden (lagar) eller axiom, Abduktion – kreativ nyformulering av hypoteser baserade på svårtolkade fakta, Hypotetiskt deduktiv metod – hypoteser som är empiriskt prövbara härleds ur teori och utsätts sedan för empirisk prövning.

Slutledningar baserade på: Intervju – kartlägga människors avsikter, attityder, uppfattningar och erfarenheter; människors meningsskapande – induktiva slutledningar – möjligheten till generella slutsatser begränsad, dock kan intervjuer illustrera/stödja teoretiska antaganden, Experiment – strävan att påvisa kausala samband (oberoende variabels påverkan på beroende variabel) genom konstanthållande av ovidkommande variabler, Enkät – fler variabler än experiment, men inte lika kontrollerade, bakgrundsvariablers påverkan på effektvaribler. Operationalisering av effektvariablerna mycket viktig fråga, Kritisk analys av texter och annat kvalitativt material – hermeneutisk tolkning och diskursanalys, Dekonstruktion – postmodern feminism, queerteori, post-kolonial teori.

e) Förklaringar Explanandum (förklaringsobjekt) - det som ska förklaras, Explanans – förklaringen. Hur väljs explanandum ut? (hur väljs forskningsfrågor och forskningsobjekt?)

Förklaringstyper Orsaksförklaringar – bakomliggande orsaker till händelser och fenomen, lagbundenheter, vanliga orsaksfaktorer (oberoende variabler) klass, kön, ålder, Intentionella förklaringar – motiv till handlingar, kollektiva aktörer? Funktionella förklaringar, funktionella analys, ”nytta”, Teleologiska förklaringar (ändamålsförklaringar).

f) Teorier Teori = begreppsstruktur – binder samman flera begrepp, Teorier innefattar abstraktioner – söker generell giltighet, Två typer av teorier: Substantiella teorier – antaganden om verkligheten, Teorier som begreppsram – abstraktioner (generaliseringar) som systematiserar tänkandet.

Teoriers förklaringsanspråk ”Stora” teorier (”grand theories”) ”Små” teorier ”Middle range theories”

Att bekräfta teorier Teorier kan aldrig slutgiltigt verifieras, Däremot bör de kunna falsifieras (Karl Popper), Ju mer teorier säger om verkligheten, desto större möjligheter för falsifiering, Men kan teorier slutgiltigt falsifieras?, Ad hoc-hypoteser för att rädda teorier.

Kriterium för att testa teorier Korrespondenskriteriet – samstämmighet mellan teori och verklighet, Koherenskriteriet – teorin ska vara logiskt sammanhängande, Pragmatiska kriteriet – fungerar teorin i ”praktiken”? Konsensuskriteriet – forskarsamhällets samsyn.

Paradigmteorin Vetenskaplig forskning utgår alltid från obevisade (och obevisbara) axiom, Vetenskaplig verksamhet sorteras i olika traditioner (kollektiva gemenskaper) som avgränsar och specificerar det grundläggande forskningsobjektet, Vetenskaplig verksamhet handlar i hög grad om traditionsförmedling, Det råder inkommensurabilitet mellan olika paradigm.

Olika grundläggande forskningsparadigm Det positivistiska paradigmet, Det post-positivistiska paradigmet, Det hermenutiska paradigmet, Det konstruktivistiska paradigmet.