Lutherdom och karismatiska rörelser

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Handlednings-samtal Utforska – klargöra samband mellan tanke
Advertisements

Liberalism Konservatism
Renässansen Under senmedeltiden utvecklades i hamnstäderna en kulturrörelse som senare kom att kallas för Renässansen Själva ordet renässansen betyder.
Skilja mellan andar ”Mina kära, sätt inte tro till alla andar utan pröva om de kommer från Gud” 1 Joh 4:1 1.
Vad är meningen med kristendomen?
Ett samtalsdokument inte konstitutionstext
Nyreligiositet - vad är det?
Judendom, kristendom & islam
Reformationen.
Andligt ”DNA”.
Världsreligionerna Åk 8 V
Buddhism by Nancy Schuster Barnes I Women in World Religions, p
omniensen i monoteismen
Socknen som enhet för kyrklig verksamhet och utveckling Menighedsfakulteten Björn Vikström.
TRE SAMFUND PÅ GEMENSAM RESA … större än vårt hjärta…
Religion och vetenskap
Kristendom, Islam, Hinduism, Buddhism, Judendom
och tankar har lika mycket värde som vuxnas.
Sekter och Nya Religiösa rörelser Bakgrund: Kunsskapsociologi
Buddhism by Nancy Schuster Barnes I Women in World Religions, p
Vem är Han? Vad vill Han? Vad kan Han? Frälsning, Andens verk?
Värdemigrationsprocesser i teorin – en resa i tid och rum Av Lise-Lotte Gustafsson & Olof Franck 1 december 2008 Sverige i Europa, Europa i världen Interkulturell.
PINGSTKYRKAN Av Almin, Linus, Adam, Roni och William.
Taoismen. Av Barbara E. Reed.
MISSIONSKYRKAN Svenska missionskyrkan har existerat som en egen rörelse sedan 1878, på grund av att man vill lägga större vikt på kristen mission i Sverige.
Religionskunskap A 50p.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
Abrahamitisk religion
Bild- och medieanalys Leena Saraste: Beirut.
FRANSKKLASSICISM.
För församlingar i Missionskyrkan Strategigruppen för 2009 TILLVÄXTFAKTORER VI VILL VÄXA.
Buddismen Allt är ett lidande.
Genus och Kön.
Religion?.
- Om skillnaderna inom kristendomen
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
”Växande församlingar i Sverige” presentation av församlingsstudie
Statens rolle i fremtidens nordiske folkekirke? Hvordan bygger vi kirke i Norden... ? Roskilde 23–25 aug
Andlig Klarsyn En måttstock för den Kristna församlingen.
En flerspråkig kyrka - policy och mål Uppsala Svante Ewalds.
 Kristendom, Islam, Hinduism, Buddhism, Judendom.
Levande dopteologi Cristina Grenholm Kyrkosekreterare Sekretariatet för teologi och ekumenik Bildspel av Charbel Sader, kyrkokansliet.
Från början var det kanske så här! Vet ni då inte att alla vi som har döpts in i Kristus Jesus också har blivit döpta in i hans död? Genom dopet har.
Livsåskådning Wilhelm Kardemark doktorand. Livsåskådningsvetenskap Vad studerar man inom den vetenskapen? Vad folk tror på Samtida religiösa uttryck Hur.
Evangelisk luthersk teologi i ny kontext Med Luther som redskap…!? Niclas Blåder Forskare, kyrkokansliet ……………………………………………………………………
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Judendom Kristendom Islam.  Alla religioner finns i olika tolkningar  Personliga eller något som följs av en större grupp  De flesta större religioner.
Religionskunskap Att undersöka tro.
Genus och religion.
Livsåskådningar - hur människor beskriver och tolkar livet
Nyreligiösa strömningar
Världsbild, Gudssyn och liv
Att vara Jesu vittne (Evangelisation).
Politisk filosofi Politik är precis som etik och estetik en fråga om värderingar. Ofta bottnar en politisk uppfattning i en rad etiska ståndpunkter och.
Kommunikation.
Sekter och frireligiösa rörelser
Jesus – enligt evangelierna Johannesevangeliet 14:1-11
Religion och vetenskap
. a, som betyder "utan", och gnosticism eller gnosis, "kunskap, vetande"). Agnosticismen brukar numera ofta användas som beteckning för uppfattningen.
Att vara kristen – vad är det?
Med betoning på Kina, Upplysningstiden och Franska revolutionen.
Buddhismen.
Religion och andra livsåskådningar
Nyreligiositet - vad är det?
Evolutionen – Hur har det gått till?
Världens största religion
Religion och vetenskap
Religion.
Kyrkan – skapelsens förvaltare
4. IDEOLOGI Idéer och tankar om hur samhället
Presentationens avskrift:

Lutherdom och karismatiska rörelser Hur ska modern kristendom relatera till andevärlden? Mika Vähäkangas, Lunds Universitet Föredrag vid Borgå stifts synodalmöte i Åbo 2016-09-27

Inget nytt under solen ● Karismatiska fenomen funnits sedan början av kristendom ● De hör inte endast till kristendom ● Man räknar mycket som karismatiskt som tidigare inte räknats så ● Karismatiska fenomen funnits även i lutherdom - T.ex. ”liikutukset” i laestadianism: en stor del av tidiga svenska pingstvänner påstås ha kommit från laestadianism

Tre vågor av karismatisk kristendom Klassisk pingströrelse (från 1901/1906) - 2 grundare: Charles F. Parham, William J. Seymour - Tungotal/andedop men annars ”reguljär” väckelsekristendom: omvändelse, helgelse, frälsning genom nåd, upplevelsens roll Karismatisk rörelse (från1960-talet) - Pingstspiritualitet men teologi och medlemskap i gamla kyrkor - Tonvikt på helbrägdagörelse Neopentekostalism/tredje vågen (från 1970-talet) - Under och tecken - Framgångsteologi Varje våg större och vagare än den tidigare: finns det någon neopentekostalism?

Varför växer karismatisk kristendom? Det andliga tas på allvar: Även när ”traditionella” andar döms som demoner, har de fortfarande en betydelse för de troende Konkretion/handgriplighet: Språk som man förstår, kroppslighet, känslor, musik Frihetskänslan

Lutherdom som moderniserande förnyelserörelse? -Lutherdom haft ett komplext förhållande till rationalitet: Grundare professor, filosofiskt nominalist, teologiskt realist, paradoxers teologi -Å ena sidan: Individualitet, drivkraft för upplysning (särskilt i Norden) -Å andra sidan: Teologisk realism: Guds närvaro, drivkraft för pietism (reaktion mot upplysning) -Tudelat arv

Karismatisk kristendoms två relationer till upplysning I västervärlden, reaktion mot upplysningens rationalitet -Levande Gud istället av urmakarguden -Under i den kontrollerade världen -Motkultur I majoritetsvärlden, upplysningen inte nått folket eller ytlig -Kristet budskap i existerande världsbild –> karismatiska tolkningar -Kontextualisering Skillnaden syns inte om man inte analyserar noggrant: -Hos västerlänningar, andevärlden lyfts upp som utmaning mot sekulariserad världsbild -I majoritetsvärlden, andevärlden finns som bakgrund och behöver inte betonas

Postmodern spiritualitet Lutherdomens mångfalt: olika svar Lutherdomens fyrfaldiga tabell gentemot karismatiska fenomen: Upplysning genomförts - Upplysning inte genomförts Kontextualisering i upplysningskultur (västervärlden) ”Developmentalism” (t.ex. Afrika) Karismatiska fenomen som motkultur (västervärlden) Kontextuell teologi och praxis i den förtrollade världen Betoning på nominalistisk rationalitet Postmodern spiritualitet Befrielseteologi Betoning på realistisk teologi

Plats för karismatiska fenomen i finländsk lutherdom? Traditionalism vs. kontextualitet? Vems kontext ska man ta hänsyn till? Enhetlig folk(kyrka) vs. pluralism Ordning & prästmakt vs. ”vild” lekmannaaktivitet

Möjliga bedömningskriterier ● Etiska Maktförhållanden: jämlikhet eller förtryck? Frihet/öppenhet eller sektarianism? ● Praktiska Hur påverkar karismatiker församlingen? ● Teologiska Är nådegåvor gåvor från Gud eller människans strävan att nå Gud? Vad för slags religiös auktoritet?