Heder

Vad betyder heder? En familj som har heder är en bra familj. Alla andra tycker om familjen. De följer reglerna och är ett bra exempel. En familj som inte har heder är en dålig familj. Andra familjer tycker inte om familjen. De följer inte reglerna och är inget bra exempel. http://www.umo.se/familj/vad-ar-heder/ Diskutera i gruppen vad heder betyder.

Rykte Rykte betyder skvaller. Om du pratar om andra personer sprider du ett rykte. Om du har ett bra rykte är det positivt: andra människor säger bra saker om dig och din familj. Om du har ett dåligt rykte är det negativt: andra människor säger dåliga saker om dig och din familj.

En hederskultur I en hederskultur är det viktigt vad andra människor tycker om dig och din familj. Om du gör något fel, får du och din familj ett dåligt rykte. Därför är det viktigt att kontrollera alla i familjen, speciellt flickor och kvinnor. Så är det inte i Sverige: i Sverige får man bestämma själv och ta ansvar för sig själv. Läs mer på länken: http://www.umo.se/familj/vad-ar-heder/ Hedersvåld och förtryck handlar om att det finns krav på att alla i familjen måste följa vissa regler för att inte förstöra familjens rykte och anseende, dess heder. Alla oavsett kön eller sexuell läggning kan utsättas för hedersrelaterat förtryck och våld. Länk: http://www.hedersfortryck.se/kollektivistiska-strukturer/ Kollektivistiska strukturer Att leva i ett kollektivistiskt sammanhang kan innebära att det finns förväntningar och/eller krav på att sätta familjens, släktens eller ett ännu större kollektivs intressen framför sina egna intressen. Det innebär att individerna kan tvingas göra avkall på sina grundläggande mänskliga rättigheter. Den som inte gör det kan riskera att övertalas, pressas eller bestraffas fysiskt eller psykiskt. Något centralt som många gånger inte är en individs eget val är till exempel valet av partner som är familjens eller ett större kollektivs angelägenhet. En kollektivistisk struktur kan också, för de barn och unga som växer upp i ett sådant sammanhang, bland annat innebära svårigheter att utveckla ett tydligt eller helt ”jag”. Det kan också innebära sämre förmåga att utveckla självständighet. De ungas handlingar och val kan styras av viljan att vara någon annan till lags, och av rädsla för bestraffningar om man bryter mot familjens och kollektivets normer och värderingar. Själva våldsutövandet kan också ha en kollektiv karaktär, det vill säga att det ofta är fråga om flera förövare från familjen och ibland även från släkten. Våldet kan också vara sanktionerat och/eller pådrivet av familjemedlemmar eller släktingar som inte direkt medverkar i att utöva våld.

Diskutera Varför är det viktigt att ha ett bra rykte? Hur kan du få ett bra rykte? Varför är det viktigt för din familj att ha ett bra rykte? Vad händer om ditt syskon gör något dumt? Påverkar det ditt rykte? Varför? Vad är ett dåligt rykte? Vad händer om du eller din familj får ett dåligt rykte? Vem sprider ett rykte? Har du gjort det någon gång? Vad handlar rykten om? Pengar, pojkvän/flickvän, kompisar, alkohol, fest, skola, röka? Vem bestämmer vad som är bra? Hur kan man sprida ett rykte? I klassen, via sms, facebook, internet etc. Det är inte ok att sprida ett rykte om någon! Hur skulle du känna själv när någon annan sprider ett rykte om dig?

Film Tio minuter av frihet www.tris.se Titta och diskutera filmen tillsammans! OBS bara trailer! För beställning av film, handledning och utbildning kontakta info@tris.se 10 minuter av frihet – en film om vardagsheder Maryam är 15 år och lever ett dubbelliv. I skolan är hon en glad tjej som drömmer om kärlek och ett bekymmerslöst tonårsliv. Men det finns en annan sida av Maryams liv, hon är ständigt övervakad av familj och släktingar. En dag sätts allt på spel när hennes två liv kolliderar och allt riskeras att avslöjas. 10 minuter av frihet är en film om vardagsheder baserad på verkliga händelser. Filmen är producerad av TRIS- tjejers rätt i samhället med syftet att belysa hur situationen för ungdomar som utsätts för vardagsheder ser ut. Filmen riktar sig till yrkesverksamma inom skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård, samt för ungdomar. Med filmen följer ett arbetsmaterial som innehåller övningar och diskussionsfrågor. Materialet är anpassat till både ungdomar och yrkesverksamma och kan användas i fortbildningssyfte eller som utgångspunkt för att diskutera och uppmärksamma vardagsheder. Du kan även beställa handledning och utbildning av TRIS för att få tips och råd på hur man kan arbeta förebyggande mot vardagsheder. Utbildningen tar upp mekanismerna bakom hedersrelaterat förtryck och våld, hur du arbetar förebyggande mot vardagsheder samt hur du följer upp och utvärderar det arbete som gjorts. För beställning av handledning och utbildning kontakta info@tris.se www.tris.se

Vilka utsätts för hedersvåld? Ofta drabbas flickor och kvinnor mellan 15 och 25 år. Men pojkar och män drabbas också. En pojke har ofta mer frihet än en flicka. Flickor måste lyda pappans, brödernas och släktens krav. Pojkar kan få i uppgift att vakta och kontrollera sina systrar och kusiner. Söner har betydligt större frihet än döttrar. En dotter måste ofta underordna sig släktens, pappans och brödernas krav. Både flickor och pojkar drabbas Det finns fortfarande kvar en föreställning om att hedersrelaterat våld och förtryck drabbar endast flickor och kvinnor, men även pojkar och män drabbas. Ibland räcker det med bara ett rykte om att flickan eller pojken inte följer kollektivets regler för att de ska anses ha vanärat familjen. Andra exempel är att ha en pojkvän eller flickvän som inte accepteras av familjen. Flickor kan också drabbas efter att ha förlorat sin oskuld, eller om misstanke finns om detta. Pojkarna är ofta friare än flickorna och kvinnorna, men liksom flickorna kan de också drabbas av bland annat tvångsäktenskap. Det är också pojkarna som får i uppgift att bevaka och kontrollera sina systrar och kusiner. Om inte sönerna uppfyller förväntningarna kan de själva drabbas av våld och förtyck. Det finns kända fall där pojkar och unga män blivit dödade på grund av val av fel partner eller sexuellt beteende som anses avvikande. 

Vilka regler finns det i en hederskultur? Familjen är viktigare än en person. Reglerna handlar mest om att kontrollera sexualiteten (ofta flickors). Det är viktigt att vara oskuld. En person får inte ha sex innan den gifter sig. Familjen kan tycka att det inte är bra att ha en flickvän eller pojkvän. Eller att det är dåligt att prata/skratta med en pojke/flicka. Familjen vill bestämma vilka kläder som är bra och inte bra. Familjen vill kontrollera vem du pratar med och vad du gör efter skolan/jobbet. Familjen vill bestämma vem du gifter dig med. Olika former av utsatthet Hedersrelaterat våld och förtryck utövas med olika syften. För det första utövas det för att få personer att följa familjens normer och värderingar om exempelvis oskuld och om att sätta kollektivet före individen. Utsattheten kan då  handla om att kontrolleras och att tvingas leva med stora begränsningar genom till exempel hot och påtryckningar. Läs mer på följande länk: http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/det-hedersrelaterade-valdets-och-fortryckets-uttryck/ Reglerna handlar framför allt om att man vill kontrollera familjemedlemmarnas sexualitet på olika sätt. Det kan till exempel vara att vissa tycker att man inte ska ha en flick- eller pojkvän, ha tajta kläder eller vara med på sexualundervisningen i skolan, för att de är rädda för vad andra ska tycka. De menar att om någon bryter mot reglerna eller om det börjar pratas illa om en familjemedlem, så kan det drabba familjen och släkten negativt. Det finns ofta ett starkt grupptryck från släktingar och landsmän i Sverige eller på andra ställen i världen. Därför måste alla i familjen följa reglerna och undvika att få ett dåligt rykte. Om det börjar pratas illa om någon, eller någon bryter mot reglerna, kan familjen straffa den på olika sätt. Straffen är till för att man vill visa för andra familjemedlemmar vad som gäller, men också för att man tror familjen då ska få tillbaka sin heder. Det kan till exempel handla om att man blir straffad genom utfrysning, isolering, skuld- och skambeläggning, förödmjukelse, men även fysiskt våld. Man kan också tvingas straffa någon som inte följer vissa regler som finns i familjen eller gruppen. Hedersvåld är inte kopplat till någon specifik religion eller något särskilt land. Det finns i alla samhällen och handlar ofta om traditioner och oskrivna regler som finns inom vissa grupper. Information från : http://www.umo.se/familj/vad-ar-heder/

Vad händer om någon inte följer reglerna? Kontroll Kränkningar Hot Isolering Tvångsgifte Fysiskt våld Förklara orden Kontroll: kontrollera vad personen gör. Personen får kanske inte jobba eller studera med vad den vill, och får inga egna pengar. Kränkningar: att säga dumma saker. Hot: om du gör det här, så händer det här… Isolering: komma hem direkt efter skolan/jobbet: ingen kontakt med kompisar, skolkamrater, resten av familjen. Tvångsgifte. Gift med någon som familjen väljer. Personen får inte välja själv. Fysiskt våld: bli slagen, misshandlad eller mördad. Information från: http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/vad-ar-hedersrelaterat-vald-och-fortryck/det-hedersrelaterade-valdets-och-fortryckets-uttryck/ Bestraffningarna kan se ut på många olika sätt och kan till exempel handla om känslomässig och social utfrysning, kränkningar och fysiskt våld, inklusive mord. Läs mer om det hedersrelateratede våldets och förtryckets uttryck. Det psykiska våldet kan till exempel handla om kontroll, kränkningar, hot och skuld- och skambeläggning. Socialt kan det exempelvis innebära att en person blir isolerad och utfryst från familjens gemenskap och att inte få delta i olika aktiviteter i skolan och på fritiden. Det sexuella våldet tar sig bland annat uttryck i att personer tvingas eller förmås att ingå äktenskap mot sin vilja. Homosexuella personer och i vissa fall bisexuella personer kan tvingas in i relationer med personer av motsatt kön vilket innebär att man förvägras rätten till sin sexualitet. Det förekommer även andra typer av sexuella övergrepp. Det fysiska våldet kan röra sig om olika brottsliga våldsgärningar, alltifrån enstaka slag till mord. Det fysiska våldet är ofta ett uttryck för att förtrycket och kontrollen inte fungerar och används för att bestraffa den som brutit mot familjens normer och värderingar. Det ekonomiska våldet kan röra sig om flickor och kvinnor som inte får tillgång till utbildning, som hamnar utanför arbetsmarknaden, som får rätten till utbildning men förvägras rätten att arbeta, eller som inte får tillgång till sin egen ekonomi eller förvärvad inkomst. Ekonomisk självständighet för flickor och unga kvinnor kan bli ett hot mot familjens normer och värderingar. Hedersrelaterat våld och förtryck drabbar framför allt flickor och unga kvinnor men även pojkar och män utsätts. Delvis kan det ta sig andra uttryck än det som drabbar flickor och kvinnor, bland annat genom att pojkar och unga män kan förmås eller tvingas att bevaka till exempel sina systrar eller sin mamma. Dock kan detta vara ett krav också på flickor och kvinnor, där exempelvis systrar tvingas att bevaka varandra. Två uttrycksformer för hedersrelaterat våld och förtryck som hör samman med föreställningen om att mäns och familjers heder beror på kvinnors och flickors sexuella beteende är äktenskap mot den egna viljan och könsstympning av flickor och kvinnor.  

Vem använder våld? En släkting eller flera släktingar tillsammans: pappa, bror, kusin, farbror, morbror. Manliga släktingar men ibland även kvinnliga släktingar. Det är vanligt att brottet har planerats av flera personer under en längre tid. Info från polisen.se : https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Brott-i-nara-relationer/Fakta-om-hedersrelaterade-brott/ Handlingen riktas vanligtvis mot en familjemedlem som anses ha vanärat eller riskerar att vanära familjens heder. De flesta som utsätts för dessa brott är flickor eller kvinnor i åldrarna 15–25 år. Även pojkar och män är utsatta. Ofta är det flera personer i släkten som ligger bakom brottet. Motivet är att återställa familjens heder. Med heder menas i det här fallet det värde en person eller en familj har i andras ögon. Förlorad heder kan förstöra familjens anseende och sociala kontakter inom den egna etniska gruppen. Gärningsmannen är ofta en far, make, bror, manlig kusin, farbror, morbror eller en svåger. Det finns även kvinnliga gärningsmän. Det är vanligt att brottet planeras av flera personer under en längre tid. Eftersom brottet handlar om att återupprätta familjens ”heder”, har gärningsmännen ofta stöd av familj, släkt och den etniska grupp man tillhör. Gärningen ger respekt i den egna gruppen.

Varför hedersvåld? En person som inte har följt reglerna är orsaken till familjens dåliga rykte. Genom att använda våld mot personen som har brutit mot reglerna, får familjen respekten tillbaka. Man använder våld för att få tillbaka familjens heder. https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Brott-i-nara-relationer/Fakta-om-hedersrelaterade-brott/ Med heder menas i det här fallet det värde en person eller en familj har i andras ögon. Förlorad heder kan förstöra familjens anseende och sociala kontakter inom den egna etniska gruppen. Ibland räcker det med bara ett rykte om att flickan eller pojken inte följer kollektivets regler för att de ska anses ha vanärat familjen. 

Gift mot sin vilja - En informationsfilm för barn och unga http://www.hedersfortryck.se/publikationer/gift-mot-sin-vilja-en-informationsfilm-for-barn-och-unga-om-den-nya-lagen-mot-tvangsaktenskap/ Gift mot sin vilja – en informationsfilm för barn och unga om den nya lagen mot tvångsäktenskap Filmen innehåller verkliga berättelser från en tjej och en kille som utsatts för hedersrelaterat våld och förtryck och som riskerats att bli gifta mot sin vilja, men som har fått hjälp och idag lever ett acceptabelt liv, dock med skyddad identitet och de konsekvenser utsattheten för med sig. Historierna är baserade på verkliga ärenden men med skådespelare för att inte äventyra de utsatta personernas säkerhet.  Filmen innehåller intervjuer med Justitieminister Morgan Johansson, en skolkurator, en polis samt en person verksam inom socialtjänst. Dessa har samtliga erfarenheter av att jobba med målgruppen. Justitieministern tydliggör budskapet bakom lagstiftningen och betonar att den nya lagstiftningen är ett viktigt steg för lika fri- och rättigheter för alla. De yrkesverksamma som direkt möter målgruppen berättar om hur den som är utsatt kan söka hjälp. De informerar att man som utsatt har rätt att ställa kav på vuxna och samhället, samt att ansvariga aktörer har en skyldighet att ge stöd och hjälp till utsatta. Länk: http://www.hedersfortryck.se/hedersfortryck/aktenskapstvang-och-barnaktenskap/omfattning-barn-och-tvangsaktenskap-i-sverige/ Barn- och tvångsäktenskap i Sverige Ungdomsstyrelsen, nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, genomförde 2009 studien  Gift mot sin vilja, som visade att ca 70. 000 unga personer i Sverige var oroliga för att inte själva få välja partner eller vem de ska gifta sig med. De har också inkommit  ärenden till den Nationella Stödtelefon som rör barn- och tvångsäktenskap eller oro för detta, men som endast visar en lite del av omfattningen. Det är svårt att veta exakt hur många barn och unga som är eller riskerar att bli gifta mot sin vilja. Mörkertalet är troligtvis stort. Studien Gift mot sin vilja Studien Gift mot sin vilja, som Ungdomsstyrelsen, nuvarande Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, genomförde visade att ca 70. 000 unga personer i Sverige var oroliga för att inte själva få välja partner eller vem de ska gifta sig med. Detta blev en tydlig signal om att det finns unga i vårt samhälle som är oerhört begränsade i sina livsval. Även Socialstyrelsens rapport Frihet och familjfrån 2007 visade att den vanligaste orsaken till att unga omhändertas och placeras i skyddat boende p.g.a. hedersrelaterat våld och förtryck var att individen inte själv fick välja partner samt att de var allvarligt hotade om de inte följde familjens krav.

Lagar i Sverige I Sverige har varje person frihet att gifta sig med vem hon/han vill. Tvångsäktenskap är förbjudet. Straffet för tvångsäktenskap kan vara 4 år. Det är också förbjudet att resa till hemlandet och tvinga en person att gifta sig där. Då kan föräldrarna/släkten också få fängelsestraff. https://polisen.se/Lagar-och-regler/Om-olika-brott/Brott-i-nara-relationer/Fakta-om-hedersrelaterade-brott/ Äktenskapstvång är ett brott och gäller den som genom olaga tvång eller utnyttjande av utsatt belägenhet förmår en person att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Straffet för äktenskapstvång är fängelse i högst fyra år. Vilseledande är ett brott och gäller den som genom vilseledande förmår en person att resa till en annan stat än den där han eller hon bor, i syfte att personen genom olaga tvång eller utnyttjande av hans eller hennes utsatta belägenhet ska förmås att ingå ett äktenskap eller en äktenskapsliknande förbindelse. Det handlar alltså om att lura någon att resa utomlands i syfte att han eller hon ska giftas bort genom tvång eller utnyttjande. Straffet är fängelse högst två år.

Straff för tvångsäktenskap Sommaren 2016 dömdes en man till fyra års fängelse. Han hade tvingat sin dotter att gifta sig med en man i hemlandet. Dottern hade en pojkvän i Sverige. Hon ville leva med honom. Pojkvännen blev misshandlad av pappans kompis. Pappan fick fyra år i fängelse. Han måste också betala skadestånd till sin dotter, 100 000 kr. Pappans kompis fick tre års fängelse. Länk: http://www.sydsvenskan.se/2016-07-15/fyra-ars-fangelse-for-tvangsaktenskap

Vad är mänskliga rättigheter? FN = Förenta Nationerna / UN = United Nations 10 december 1948: förklaring om de mänskliga rättigheterna Prata tillsammans: Känner deltagarna till FN (UN) Vad gör FN? Är de mänskliga rättigheterna viktiga? Vilka artiklar känner deltagarna till? Mer info på: http://www.fn.se/ Även övningar som gruppen kan göra: Håller du med? Diskutera tillsammans. http://www.fn.se/PageFiles/32940/H%C3%A5ller%20du%20med.pdf Mer skolmaterial/informationsfilmer http://www.fn.se/skola/material/

Hedersvåld strider mot de mänskliga rättigheterna Alla människor är födda fria. Alla människor ska ha de friheter och rättigheter som står i FN:s förklaring om de mänskliga rättigheterna (män, kvinnor, pojkar, flickor) . Alla människor har rätt att leva och ska vara fria att bestämma själva över sitt liv. Ingen får utsättas för tortyr. Lagar gäller alla människor och ska ge samma skydd för alla. Det spelar ingen roll från vilken kultur du kommer eller vilken religion och tradition du har. Påpeka att de mänskliga rättigheterna är för alla människor: det innebär män och kvinnor. Alla ska vara fria att bestämma över sitt eget liv: det spelar ingen roll vad ens kulturella bakgrund eller religion är och vilka traditioner en har. Män och kvinnor har lika värde och de får inte kontrollera varandra. De har samma rättigheter i livet, de får inte blir utsatta för tortyr, var och en får tänka och tro på vad den vill (ingen annan ska bestämma det åt någon annan person). När två personer gifter sig ska båda vara överens om det. Ingen får tvinga en person att gifta sig med någon. Två människor som är gifta med varandra har samma rättigheter inom äktenskapet och när de vill skilja sig. Män och kvinnor har båda rätt till utbildning och jobb och att delta i samhället. Det innebär att det är fel att isolera någon! Läs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna här: http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Artikel 1: Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap. Artikel 2. Var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i denna förklaring utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. Ingen åtskillnad får heller göras på grund av den politiska, rättsliga eller internationella status som råder i det land eller det område som en person tillhör, vare sig detta land eller område är oberoende, står under förvaltarskap, är icke-självstyrande eller är underkastat någon annan begränsning av sin suveränitet. Artikel 3. Var och en har rätt till liv, frihet och personlig säkerhet. Artikel 5. Ingen får utsättas för tortyr eller grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Artikel 7. Alla är lika inför lagen och är berättigade till samma skydd av lagen utan diskriminering av något slag. Alla är berättigade till samma skydd mot alla former av diskriminering som strider mot denna förklaring och mot varje anstiftan till sådan diskriminering.

När 2 personer gifter sig ska båda två vara överens och vilja det. Alla vuxna människor har rätt att gifta sig. De har lika rättigheter både när de vill gifta sig, när de är gifta och om de vill skilja sig. När 2 personer gifter sig ska båda två vara överens och vilja det. Alla människor har rätt att tänka och tro vad de vill så länge det inte skadar andra. Varje person har rätt till utbildning och jobb. Alla människor har samma rätt att delta i samhällets kulturella liv. Läs FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna här: http://www.fn.se/PageFiles/7177/Allmanforklaringomdemanskligarattigheterna.pdf Artikel 16. 1. Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning. 2. Äktenskap får endast ingås med de blivande makarnas fria och fulla samtycke. Artikel 23. 1. Var och en har rätt till arbete, fritt val av sysselsättning, rättvisa och tillfredsställande arbetsförhållanden samt till skydd mot arbetslöshet. Artikel 26. 1. Var och en har rätt till utbildning. Utbildningen skall vara kostnadsfri, åtminstone på de elementära och grundläggande stadierna. Den elementära utbildningen skall vara obligatorisk. Yrkesutbildning och teknisk utbildning skall vara tillgänglig för alla. Den högre utbildningen skall vara öppen för alla med hänsyn till deras förmåga. Artikel 18. Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet. Denna rätt innefattar frihet att byta religion och trosuppfattning och att, ensam eller i gemenskap med andra, offentligen eller enskilt, utöva sin religion eller trosuppfattning genom undervisning, andaktsutövning, gudstjänst och religiösa sedvänjor. Artikel 27. 1. Var och en har rätt att fritt delta i samhällets kulturella liv, att njuta av konst samt att få ta del av vetenskapens framsteg och dess förmåner.

Hederns offer Filmklipp GAPF Filmklipp offren: Prata tillsammans: vilka är personerna i filmen? Vad har hänt med dem? Lever de? Varför blev de mördade/misshandlade? Vem gjorde det mot dem? Mer information om offren i filmklippet hittar du på: http://gapf.se/glom-aldrig-offren-for-hedersmord/ Läs mer om hedermord på Brottsrummet.se : http://www.brottsrummet.se/bazment/159.aspx Information wikipedia: Hedersmord i Sverige Sedan 1994 har domar i sex fall av hedersmord utfärdats i Sverige. Antalet verkliga fall kan dock vara större. Hedersmord är emellertid enbart en mindre andel av de 20 kända fall per år av våld i nära relationer med dödlig utgång som i genomsnitt inträffar i Sverige. Följande hedersmord begångna i eller med anknytning till Sverige har blivit uppmärksammade i media: 1986 - Mordet på Ibrahim och Bafreen Fatah (kurder från Irak). 1994 - Mordet på Maryam i Hällefors (kristen palestinier). 1996 - Mordet på Sara Abed Ali (kurd från Irak) 1999 - Mordet på Pela Atroshi (kurd från Irak). Mordet begicks fysiskt sett i Irak, men inom en i Sverige bosatt familj. 2002 - Mordet på Fadime Sahindal (kurd från Turkiet) 2005 - Mordet på Abbas Rezai (afghansk man) 2010 - Mordet på Jian Subhi Aref (kurd från Irak)  2012 - Mordet på Maria Barin Aydin (kurd från Irak) Representationen av kurder bland de som dömts för hedersmord i Sverige är hög. Utöver dessa domar antar man att det kan finnas ett stort mörkertal. Polisens expert på hedersrelaterat våld, Kickis Åhre Älgamo, har uppskattat att det begås 1-3 hedersmord om året i Sverige. Ett antal förundersökningar har inletts i Sverige med misstankar om hedersrelaterade mord med följande gemensamma scenario: En ung kvinna inom en kultur där hedersmord förekommer påstås ha begått självmord eller råkat ut för en olycka, till exempel genom fall från en balkong. Förundersökningarna har dock lagts ner då brott inte har kunnat styrkas. De fällande domarna i hedersmordmål har oftast byggt på ett vittnesmål. Om ingen velat vittna eller vittnesuppgifter ändras under utredningens förlopp har det varit svårt att bevisa något. Balkongflickor förekommer som beteckning på dessa offer. Sveriges Radios Kaliber och Front har rapporterat att fenomenet blivit vanligare i Sverige de senaste åren och att tio av femton stödverksamheter berättade att de varit i kontakt med flickor som uppmanats av sina föräldrar att ta sina liv. Fem av verksamheterna hade ofta hört talas om förtäckta mord. Sydsvenskan rapporterade år 2013 att tio flickor omkommit i balkongfall sedan 2006.

Fadime Fadime var en 26-årig kvinna som föddes i Turkiet. Hon kom till Sverige tillsammans med sin familj när hon var 7 år gammal. Fadimes familj sa att hon ska gifta sig med en kusin men Fadime ville inte. Hon hade en svensk pojkvän som hette Patrik. Hennes familj var arg på henne och hon blev skjuten av sin pappa. Fadime dog. Fadimes pappa har fått fängelsesträff (24 år). Diskutera tillsammans: Varför blev Fadime skjuten? Vad hade hon gjort fel? Är det ok att mörda någon som gör något fel? Vad skulle Fadimes föräldrar ha gjort? Nedan: artikel expressen om Fadime Fadimes pappa får sitt straff tidsbestämt Publicerad 15 sep 2015 kl 09.19Han sköt ihjäl sin dotter Fadime, 26, år 2002. Nu har Örebro tingsrätt fastställt pappan Rahmi Sahindals livstidsstraff till ett tidsbestämt straff om 24 år. Han sköt sin dotter till döds med två skott eftersom hon träffat "fel man". Den 21 januari 2002 sköts den unga kvinnan till döds av sin pappa. Kulan blev samtidigt startskottet för en massiv kampanj – mot hedersmord. I mars 2002 väcktes åtal mot Rahmi Sahindal i Uppsala tingsrätt. Där stod det: ”Rahmi Sahindal har den 21 januari 2002 på Sköldmövägen i Uppsala berövat Fadime Sahindal livet genom att med pistol skjuta henne i huvudet.” Han dömdes den 3 april samma år till livstids fängelse för mordet på sin dotter. Ödesdagen i januari 2002 hade Fadime varit i Östersund i Jämtland och åkte tåg till hemmet i Uppsala. Hon kom till sin systers lägenhet vid fyratiden på eftermiddagen. De tittade på tv tillsammans och fick även besök av sin mamma. På kvällen ringde det plötsligt på dörren. Sköt henne i pannan När de tittade ut genom dörrkikaren såg de att det var deras pappa Rahmi Sahindal. De visste att han åsikter om Fadimes liv och leverne. Han ringde på dörrklockan gång på gång, men de vågade inte öppna. När Fadime Şahindal senare lämnade lägenheten för att åka hem till en kamrat gick hon ut genom dörren. Då mötte då sin far. Han riktade en pistol mot henne, slet tag i hennes hår – och avlossade två skott. Det ena skottet träffade dottern rakt i pannan, det andra i käken. Klockan 21.54 samma kväll larmade systern SOS Alarm. Obduktionen visade senare att Fadime Şahindal avlidit av det första skottet som avlossades. Rahmi Sahindal grips några timmar senare. Fadime Sahindal föddes 1975 i den kurdiska delen av Turkiet. Hon föddes som nummer tre av sex syskon: Fem systrar och en bror. Pojkvännen inte accepterad Hennes pappa Rahmi Sahindal flyttade till Sverige 1981, den övriga familjen följde efter 1983. Fadime var bara sju år gammal när hon kommer till Uppsala där hon växer upp i stadsdelen Nyby. Hon tog studenten med höga betyg och träffade Patrick Lindesjö. Han blev hennes pojkvän och stora kärlek. De gjorde allt för att hålla sin relation hemlig för hennes familj. Men det gick inte – och det fick sina konsekvenser eftersom Fadimes pappa, Rahmi Sahindal enbart kunde tänka sig ett arrangerat äktenskap med en av familjen utvald kurdisk man. Magnus Hellberg

Pela Pela var en flicka från Irak som bodde i Sverige. Hon hade rymt hemifrån för att hennes familj hade många regler. Pelas pappa tyckte inte om hennes livsstil. Pela bad om förlåtelse och lovade att gifta sig med en man som familjen ville. Hon åkte till sitt hemland på semester och blev mördad av sina släktingar. Hennes syster såg hur hon blev skjuten och ringde polisen i Sverige. När farbröderna kom tillbaka till Sverige greps de av polisen. De sitter i fängelse och är dömda till livstid. Pelas pappa är fortfarande i Irak. Prata tillsammans: Varför blev Pela mördad? Vad skulle familjen ha gjort? Pelas farbröder sitter i fängelse och är dömda till livstid. Pelas pappa är kvar i Irak, han har erkänt dådet men för att han skyddade familjens heder blir han inte dömd enligt lokal lagstiftning. http://www.svt.se/nyheter/inrikes/tolv-ar-sedan-pela-skots-till-dods Tolv år sedan Pela sköts till döds I juni 1999, för snart tolv år sedan, skakades Sverige av ett hedersmord som kom att prägla debatten. Pela Atroshi sköts då till döds av sina släktingar under ett besök i staden Dahok i irakiska Kurdistan. 1994 flyttade Pela Atroshi med sin familj från Kurdistan till Sverige och Stockholmsförorten Farsta. Pela och hennes yngre syster gick i skolan och skaffade vänner där. Pela testade familjens gränser och ville bestämma själv över vilka hon skulle träffa, hur hon skulle klä sig och vem hon skulle gifta sig med. Under våren 1999 eskalerade bråken mellan Pela och hennes pappa. Pappan införde strängare regler om att döttrarna inte längre fick gå på fester eller följa med på skolutflykter. Till slut fick Pela Atroshi nog och flyttade hemifrån. Pappans bröder kom hem till familjen, och hemma i köket fördes diskussioner om hur familjen skulle hantera situationen, enligt systerns berättelse. Pappan fri i Irak Efter en tid kommer Pela hem igen och i juni 1999 reser familjen på semester till släkten i de kurdiska delarna av Irak. Farbröderna från Sverige är också med. Nu följer en tid av våldsamma bråk, där Pela anklagas för att inte leva efter kurdiska värderingar. Den 24 juni kulminerar bråken i en skottlossning och Pela Atroshi dör, nitton år gammal. Pelas två farbröder dömdes till livstids fängelse av Svea hovrätt efter att Pelas syster framträtt som vittne. Hovrätten har slagit fast att pappan och farbröderna gemensamt planerat och utfört mordet. Pelas pappa stannade kvar i Irak. Han har erkänt dådet men slapp fängelse i Irak, enligt dåvarande lokal lagstiftning, eftersom han skyddade familjens heder.

Abbas Abbas var en man från Afghanistan. Hon bodde i Skellefteå. Abbas hade en flickvän från Afghanistan. Flickvännens familj tyckte inte om Abbas. De lurade honom att komma hälsa på i deras hus. När Abbas kom dit blev han torterad och mördad av flickans familj (pappa, mamma, bror). Flickans pappa och mamma har fått 10 års fängelsestraff. Abbas blev mördad för att han var kär i fel flicka. Diskutera tillsammans: Kan man välja vem man blir kär i? Abbas Rezai hedersmördades år 2005 i Högsby av familjen till en 16-årig flicka han var tillsammans med. Den 16-åriga dottern hade rymt till Skellefteå för att förlova sig med Abbas. Detta gjorde flickans far rasande som menade att det var skäl till hedersmord. Mordet på Abbas Rezai utfördes av flickans bror under tortyrliknande former. Hela familjen samarbetade för att mordet skulle kunna utföras. Föräldrarna dömdes senare till 10 års fängelse. http://gapf.se/glom-aldrig-abbas-rezai/ Läs mer: http://www.dn.se/nyheter/dodad-torterad-och-skandad/ http://www.aftonbladet.se/nyheter/article13275125.ab

Hedersvåld och kontroll är mycket allvarligt! Känner du någon som lever med mycket kontroll eller våld hemma? I Sverige finns det hjälp. Prata med din lärare eller någon personal du känner, om du behöver mer information. Polisen och Socialtjänsten hjälper. Om livet är mycket svårt kan man få en ny identitet i en ny stad, som familjen och släkten inte känner till. Om man har barn kan de också få följa med och få ny identitet. Du som ledare: kontakta den nationella stödtelefontjänsten för råd, om någon i gruppen behöver hjälp (se nedan). Hedersärenden är mycket känsliga, och det är viktigt att gå försiktigt fram för att undvika förvärrat våld eller ännu mer kontroll av den som är utsatt. Är du yrkesverksam eller arbetar ideellt och behöver råd och konsultation i situationer där ett barn eller ungdom är utsatt, eller som du misstänker riskerar att utsättas för hedersrelaterat förtryck, våld, barnäktenskap, tvångsäktenskap och könsstympning? Syftet med stödtelefonen är att stötta aktuella aktörer så att, i förlängningen, utsatta barn, unga och vuxna ska få det stöd och skydd som de har behov av och rätt till. Ring telefonnummer: 010-223 57 60 Läs mer på hedersfortryck.se