Problematiskt dataspelande Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Problematiskt dataspelande och pengaspelande bland ungdomar i Västmanland Sofia Vadlin Svenska Spel 161017

Kent Nilsson, Professor Cecilia Åslund, Docent Erika Comasco, Docent Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Handledare Kent Nilsson, Professor Cecilia Åslund, Docent Erika Comasco, Docent

Delarbete 3 Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Delarbete 3 Associationer mellan problematiskt dataspelande och psykiatriska symtom bland ungdomar i SALVe kohort och på BUP i Västmanland

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Syfte Att undersöka förekomst av självskattade symtom på problematiskt dataspelande och symtom på ADHD, depression, ångest samt psykosliknande upplevelser Att undersöka associationer mellan problematiskt dataspelande och samtidiga psykiatriska symtom Att undersöka könsskillnader

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Grupp och metod SALVe Kohort – ungdomar födda 1997 och 1999 i Västmanland (N=1868, 12-16år) Självskattningsformulär avseende, psykiatriska symtom, dataspelande, familj, skola etc Ungdomar från BUP i Västmanland (N=242, 12-18år) Självskattningsformulär (EPIQ) – databaserad intake-screening på BUP i Västmanland med frågor om psykiatriska symtom, dataspelande, familj, skola etc

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Mätinstrument Gaming Addiction Identification Test (GAIT)a (15 item, 5-gradig skala, max 52p, cutoff “problematiskt dataspelande” GAIT mean + 1.5 SD) Adult ADHD Self-Report Scale, Adolescent version (ASRS-A)b (18 item, 5-gradig skala, max 72p, cutoff ≥9p) Depression Self-Rating Scale, Adolescent version (DSRS-A)c (22 dikotoma item, max 19p, cutoff 1 A-kriterium och 4 övriga) Spence Children’s Anxiety Scale (SCAS) c (44 item, 6 ej inkl i poängberäkningen, 4-gradig skala, max 114p, cutoff ≥33p) Psychotic-Like-Experience (PLE)e (9 original item, 3-gradig skala, max 18p, + 3 extra item (12mån och 2 lidande/funk.ned.), cutoff ≥4p + symtom senaste 12mån + 1 lidande/funk.ned.) 3 extra item - Om du haft någon upplevelse som beskrivits ovan, har den/dessa upplevelser oroat dig? Har dessa upplevelser orsakat svårigheter för dig hemma eller i skolan? Har du haft någon av de ovan beskrivna upplevelserna senaste året? a (Vadlin et al 2015), b (Kessler et al 2005), c (Svanborg & Ekselius 2003), d (Spence 1997), e (Laurens et al 2007)

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin

Antal psykiatriska symtom bland problemspelare* Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Antal psykiatriska symtom bland problemspelare* dvs ADHD, depression, ångest och PLE De flesta problemspelare i kohorten har INTE några psykiatriska symtom, medan endast 12% av problemspelarna på BUP är utan psykiatriska symtom (ADHD, DEP, Ångest el PLE) Antal psykiatriska symtom över cutoff

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Sammanfattning Självskattad förekomst Problematiskt dataspelande har liknande könsfördelning i båda studiegrupperna ≈5:1 Ingen signifikant skillnad i förekomst av problematiskt dataspelande mellan studiegrupperna Däremot, signifikant skillnad mellan studiegrupperna avseende psykiatriska symtom över cutoff Flickor självskattade i högre utsträckning över cutoff avseende alla psykiatriska problem, dock ej sign. för ADHD i SALVe

Multivariabel logistisk regressionsanalys Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Multivariabel logistisk regressionsanalys GAIT som beroende/utfallsvariabel ASRS-A, DSRS-A, SCAS, och PLE som oberoende variabler Justerat för studiegrupp, kön, ålder, mobbning, hot/våld i familjen och med 2-vägs interaktioner med kön och övriga variabler samt 2-vägs interaktion mellan de psykiatriska variablerna

GAIT ADHD 2.413 Depression 2.473 Ångest 2.059 Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin GAIT som beroendevariabel OR p 95% CI Nagelkerke R Square, R² ADHD 2.413 <.001 1.440 - 4.105 .214 Depression 2.473 1.439 – 4.250 Ångest 2.059 .003 1.273 – 3.329 Pojke 8.683 5.780 – 13.045 Ålder (ökad) .850 .027 .736 - .982 BUP .695 .392 – 1.234 Mobbning 1.472 .047 1.005 – 2.158 Hot/våld i fam. 2.516 1.766 – 3.583 ADHD X Dep. .316 .007 .137 - .729 PLE och grupptillhörighet inte signifikant, ej heller interaktioner utöver ADHD/dep

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Interaktion mellan symtom på ADHD och depression vid problematiskt dataspelande Depressiva symtom över cutoff Andel problemspelare över cutoff Depressiva symtom under cutoff Depressiva symtom över cutoff Interaktion mellan ADHD och dep visade ett minskat OR och i plot visade det sig att de med ADHD+DEP hade lägre förekomst av problemspelande jämfört med de med ADHD utan dep.-symptom ADHD-symtom under cutoff ADHD- symtom över cutoff

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Sammanfattning Problematiskt dataspelande har liknande förekomst i båda studiegrupperna och med likande könsfördelning Ungdomar med symtom på ADHD, depression eller ångest hade ökad sannolikhet för samtidiga symtom på problematiskt dataspelande Vid misstanke/upptäckt av problematiskt dataspelande bör sannolikhet för samtidiga psykiatriska symtom övervägas

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Framtida forskning Samsjuklighet bör undersökas ytterligare (t ex problematiskt dataspel och pengaspel) Hur stabilt är fenomenet problematiskt dataspelande? Behandlingsinterventioner behöver testas och utvärderas (MI & KBT-program finns och bör testas individuellt, i grupp och med tillägg av anhöriga)

Delarbete 4 (i manus) Syfte Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Delarbete 4 (i manus) Syfte Att undersöka stabilitet av problematiskt dataspelande mellan våg 1 (2012) och våg 2 (2015) Att undersöka associationer mellan problematiskt dataspelande i våg 1 och problem med att spela om pengar våg 2 Våg 1 (2012) och våg 2 (2015)

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin totalt antal personer inkluderade i våg 1 och våg 2 n=1576 84% svarsfrekvens i våg 2

Mätinstrument GAIT våg 1 och 2 frekvens av pengaspel våg 1 Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Mätinstrument GAIT våg 1 och 2 frekvens av pengaspel våg 1 online poker/casinospel mm offline poker/casinospel offline spelautomater offline sportspel/betting PGSI (Problem Gambling Severity Index) våg 2 Ålder, kön och etnicitet användes som kontrollvariabler Frekvens senaste 12 månaderna, från 0=aldrig till 6=6-7 dagar i veckan PGSI cutoff ≥3p

Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Metod Stabilitet av problematiskt dataspelande (GAIT) analyserades med Spearman's rho (ρ) och Gamma korrelation (γ) Associationer mellan problematiskt dataspelande i våg 1 och problem med att spela om pengar våg 2 analyserades med GLM och logistisk regression med PGSI som beroende/utfallsvariabel

Resultat Stabilitet ρ = .555 (p ≤ .001) respektive γ = .818 (p ≤ .001) Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Resultat Stabilitet ρ = .555 (p ≤ .001) respektive γ = .818 (p ≤ .001) Inte problem W1=95.3%, ej W1 men får problem W2=4.7% Problem W1 men inte W2=66.9%, problem både W1 och W2=33.1% GLM ingen dikotomisering Log.reg - PGSI som dikotomt utfall samt med GAIT split-half, övriga kontinuerliga 6.6% hade problem med pengaspel i våg 2 med PGSI cutoff ≥3p

Preliminär slutsats (delarbete 4) Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Preliminär slutsats (delarbete 4) Problematiskt dataspelande tycks vara relativt stabilt, även om endast ett fåtal tycks ha problem Problematiskt dataspelande i våg 1 var associerat med pengaspel-problem våg 2 (i GLM även att vara pojke) Däremot fanns inte några associationer mellan frekvens av att spela om pengar i våg 1 och problem att spela om pengar i våg 2 En tredjedel (33%) hade problematiskt dataspelanade vid båda mätningarna

Konklusion (delarbete 3 och 4) Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Konklusion (delarbete 3 och 4) Screena brett, då samtidiga symtom ofta tycks förekomma Behandlingsinterventioner behöver testas och utvärderas för komorbida tillstånd Individanpassad behandling – vilken ”profil” har just denna individ? (funktionell beteendeanalys efter differentialdiagnostik)

Tack! Centrum för klinisk forskning Uppsala universitet, Västmanlands sjukhus, Västerås Sofia Vadlin Tack!