Hur passar vardagstekniken äldre och personer med demens Hur passar vardagstekniken äldre och personer med demens? Kognitivt stöd – så skapar vi jämlik tillgång Stockholm, 20 oktober 2016 Louise Nygård Professor i arbetsterapi Ledare av forskargruppen CACTUS: Cognitive ACcessibility and Technology Use when ageing in home and Society Nygård 2016

Vardagsteknik och hjälpmedel Elektronisk, teknisk eller mekanisk utrustning (föremål och tjänster) Tex fjärrkontroller, mikrovågsugn, dator, stereo, dörrkod, bankomatkort, automatspärr, telefonservice Hjälpmedel: Inköpta eller ordinerade för att kompensera specifika nedsättningar Tex spisvakt, påminnelsehjälpmedel, tidshjälpmedel, planeringshjälpmedel, orienteringshjälpmedel Ja, var går egentligen skiljelinjen mellan teknik el teknologi och andra föremål, redskap eller tjänster? När är det ett hjälpmedel o när är det bara fiffiga saker? Är det bara en fråga om regelverk? Och vad spelar det för roll? Många får inte tillgång till de hjälpmedel de behöver – varför? (kanske finns inte hjälpmedlet att förskriva, kanske råkar man träffa professionella som inte har överblick, kanske har man inte råd att köpa det själv, kanske tycker andra att man inte behöver det, kanske har man inte hittat det etc etc). Det spelar stor roll för tillgängligheten till tekniken - vi ska inte stanna där idag men tillgänglighet är ett huvudvillkor – men det är inte det enda villkoret. inte tillräckligt Exemplet spisvakt/timer kan vara alla tre, tillgängligheten varierar beroende på systemet lokalt. Extra komplicerat då det både är teknik som ska skydda och teknik som ska underlätta fortsatt aktivitet, vilket kan göra att den administreras på olika sätt, i olika rutiner. Hjälpmedel kontra bostadsanpassning – eller vardagsteknologi bara - vad får det för konsekvenser om vi definierar något som det ena eller andra? Regelverk och lagar är inte enbart en ekonomisk fråga om man ska få eller själv köpa ett hjälpmedel – Hur vi kategoriseras saker spelar också roll för vad som kan hända då tekniken finns på plats, om något stöd finns att förvänta eller om brukaren förväntas ansvara själv för att lära sig använda tekniken. Bostadsanpassning Köpa själv Andra former av stöd att få den Att den kommit på plats gör inte att den självklart fungerar för användaren! Tillgång till stöd att bli användare (vid behov) Överlappningar och gråzoner! Nygård 2016

Vilka handlar det om? I Sverige får mer än 25 000 personer demensdiagnos varje år I hela världen 47 miljoner med demens (2015) Fördubbling till 2035! (Alzheimer Disease International) Kognitiv svikt; Mild Cognitive Impairment, MCI: 11-17% av befolkningen Många utvecklar demens från MCI Kognitiv nedsättning vanlig bland äldre, en följd av många sjukdomstillstånd Majoriteten hemmaboende så länge som möjligt – men med tilltagande begränsningar i dagligt liv Nygård 2016

Delaktighet och inklusion i samhället, ett liv utanför hemmet - gäller det även äldre med kognitiv nedsättning? Många studier har påpekat att den ökade tekniktätheten och de ökade kraven på medborgarna medför en risk för exklusion av äldre – i stället för inklusion Anser vi att god vård, omsorg och trygghet är gott nog – eller har vi delaktighet och inklusion som ett mål även för dessa personer? Nygård 2016

Underlätta och förenkla våra liv, Kompensera för funktionshinder Teknikens dubbelhet Underlätta och förenkla våra liv, Kompensera för funktionshinder Inkludera Exemplet Ehälsa Försvåra och hindra Kräva ständig nyinlärning Exkludera Exemplet Ehälsa Nygård 2016

eHälsa-teknik & Äldre utan kognitiv svikt, med MCI eller demens: 7 typer av E-hälsa-teknik: Mobil: SMS Mobil: ringa Mobil: svara Telefonsvarare: lämna meddelande Dator: ordbehandling/skriva Internet: kommunikation Internet: information Malinowsky, Nygård & Kottorp, 2013 Tillgången: 2/3 av de äldre utan kognitiv svikt / med MCI uppgav att de hade tillgång till alla 7 Tillgång bland de med AD: 30-97% beroende på typ av teknik Svårigheter: Signifikanta skillnader överlag: AD-friska AD-MCI MCI-friska endast för SMS Nygård 2016 Solna stad 20 okt 2016

Förmåge-mått (logits) Kontroller (n=44) MCI (n=37) Mild AD (n=37) E-Hälsa teknik   Mindre svårigheter Svårare teknik 67 66 65 64 63 62 XX 61 X 60 59 58 XXXX 57 56 XXXXXXXX XXX 55 XXXXXXXXXXXX XXXXXXX 54 Mobil: skicka sms 53 52 Telefonsvarare: lämna meddelande 51 XXXXXX XXXXXXXXXX Dator: ordbehandling; Mobil: ringa; Internet: kommunikation 50 XXXXX Internet: information; Mobil: svara 49 48 47 46 45 Större svårigheter Lättare teknik   Nygård 2016 Solna stad 20 okt 2016

Vad inverkar på användning – icke-användning av teknik – när den finns tillgänglig? Att tekniken finns medför inte automatiskt att den kan användas eller kommer till nytta Nygård 2016 ÄC april 2012

Några viktiga aspekter: Personens förmåga att använda tekniken i aktivitet Teknikens utmaningsgrad Den mening som personen tillskriver tekniken, intresse Miljön (inkl. andra personer) Alltså: Tillgänglighet till tekniken är villkor nr 1 men det är inte tillräckligt Användandet avgörande: kommer tekniken till användning? Om vi tänker att distributionssystem (marknaden, förskrivningsmöjligheter, bostadsanpassning, i vilka affärer man kan köpa saker till vilket pris etc) inverkar på tillgänglighet – vad inverkar då på användande? Först måste vi titta lite mer på vad det egentligen handlar om: ANVÄNDANDET. Nygård 2016 ÄC april 2012

Olika förutsättningar för att bli självständig med hjälp av teknik / hjälpmedel En person med fysisk funktionsnedsättning och intakt kognition kan bli i hög grad självständig med hjälp av teknik eftersom de kognitiva förutsättningarna finns för att använda tekniken, lära sig att göra saker på andra sätt för att kompensera för den fysiska funktionsnedsättningen En person med kognitiv funktions- nedsättning och intakt fysisk funktion har sämre förutsättningar eftersom det inte fungerar tvärtom, dvs. fysiska handlingar kräver kognition som styrning Nygård 2016 Solna stad 20 okt 2016

Förmåga att använda vardagsteknik Mindre svårigheter Förmåga att använda vardagsteknik På gruppnivå: Signifikanta skillnader (både självrapporterade och observerade Samma i olika diagnosgrupper: Ingen kognitiv svikt/ MCI/ demens Förvärvade hjärnskador Utvecklingsstörning På individnivå: Överlappningar! Vi vet att VT är svårare ju lägre kognition Större svårigheter =93 =30 =34 Utan k.k.n. MCI Demens Nygård 2016 ÄC april 2012 11

Förmåga att använda vardagsteknik – aktivitetsengagemang/ADL/arbete Äldre med och utan kognitiv nedsättning (n=118) Samband aktivitetsengagemang: r=.56 Personer med förvärvad hjärnskada (n=74) Samband ADL: r=.59 Förmåga i teknikanvändning påverkade signifikant sannolikheten för återgång i arbete IADL Vardags- teknik Arbete Fritid Nygård, Pantzar, Uppgard & Kottorp, 2012 Larsson Lund, Nygård & Kottorp, 2014 Nygård 2016

Vad gör teknik lätt – svår? Svårare teknik Används mer sällan än varje vecka Har mer komplex design – men vad är då det? Kräver fler handlingsmoment Kräver att svåra handlingsmoment används mer frekvent Kräver att handlingsmoment utförs i en viss ordning Ger komplex, mest visuell feedback Patomella, Kottorp, Malinowsky & Nygård, 2011 Patomella, Kottorp & Nygård, 2013 Nygård 2016

Teknik kan inte kompensera för alla problem som orsakas av kognitiv nedsättning Det är svårt att utveckla teknik som inte kräver kognition/handlingar av den som använder den Interaktionen mellan människa och teknik ofrånkomlig Exempel Påminnelse om tid Upplevd tid Läsförståelse, hålla tråden i film, bok, TV Nygård 2016

Problemidentifiering L. Nygård KI Demenskursen april 2011 2017-11-03 Problemidentifiering Vem avgör vad som är problemet (nyttigt, viktigt)? Vems ”rätt” är det rätta? Vad ska tekniken användas till? Tex. ”Vad ska äldre med kognitiv svikt göra” Nygård 2016 CfV temadag demens sept 09 ÄC april 2012 15

Kognitiv tillgänglighet och teknik i offentliga miljöer Vanliga problem vid kognitiv svikt/demens Tolka Hitta Nya krav Nygård 2016 Äldres hälsa april 2014

Hur kan vi bidra till att möjliggöra delaktighet och självständighet, och ett liv utanför hemmet för äldre med kognitiv svikt eller demens? Kognitiv tillgänglighet? Teknik som stöd ”ute”? Vardagsteknik – för alla! Nygård 2016 Solna stad 20 okt 2016

Arbetsterapeuter har en lång tradition av expertis inom hjälpmedelsområdet – vilken roll vill vi ta när det gäller vardagstekniken i dagligt liv? Nygård 2016

Tack till alla medarbetare: Anders Kottorp, Camilla Malinowsky, Lena Rosenberg, Ann-Helen Patomella, Annika Öhman, Mandana Fallahpour, Eva Lindqvist, Anna Brorsson, Inga-Lill Boman, Annicka Hedman, Monica Hällgren, Lotta Ryd, Isabel Margot-Cattin, Annika Persson-Vasiliou, Monica Pantzar, Sofia Starkhammar, Brittmari Uppgard, Elin Pettersson, Ove Almkvist, Maria Larsson Lund, Stefan Lundberg, Malcolm Cutchin, Bengt Winblad, Alex Michailidis, Arlene Astell, Andrew Sixsmith, Amy Hwang, Tina Helle, Cecilia Bråkenhielm Olsson, mfl mfl Tack till alla finansiärer: Swedish Brainpower, Nationella Forskarskolan i Vårdvetenskap, Vetenskapsrådet, FAS/FORTE, SFO-V, ALF/SLL, Hjälpmedelsinstitutet, Amerikanska Alzheimerföreningen mfl mfl. Nygård 2016

Tack för att ni lyssnat! Kontakt: louise.nygard@ki.se http://ki.se/nvs/cactus-forskargrupp Nygård 2016 Nygård KI, Nationella demensdagen 2011 20 20 20