Miegårdens stjärnproduktion

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Livet på bondgården Sjövik -berättat av kossan Linda.
Advertisements

Hullbedömning och hullets betydelse
Finska intentionsavtal – något för Sverige?
Recept för sjukvården Almedalen 6/ Mattias Lundbäck Ek Dr
Betesmodulen inom Greppa Näringen Jens Fjelkner Nötköttsrådgivare Skånesemin.
Ekonomiska system.
Varför byta till RH 2000? RH 2000 har en väsentligt högre noggrannhet och kvalitet än föregångarna RH 70 och RH 00, vars primära syfte var den småskaliga.
Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Sandra Lindström Hushållningssällskapet Projekt 2009 Kompetensutveckling inom Landsbygdsprogrammet Mitten av april? Nationella projektstöd inom Landsbygdsprogrammet.
Att arbeta med Greppa Näringen Anki Sjöberg, Lovanggruppen, november 2008.
Logistik, Business Logistics
Tvärvillkor – Djurskydd Mirjam Håkansson Djurskyddsinspektör/Lantmästare Enheten för häst, fjäderfä och vilt EG-direktivens.
Namn Efternamn Datum och ort
Sätt rätt värde på vallfodret!
Lokalt omhändertagande av dagvatten (LOD)
Samhällsekonomi Del 1.
Sanna Soleskog, Skara Semin
Sveriges 4H – lära genom att göra. Sveriges 4H Internationell organisation: 80 länder 100 år gammal organisation medlemmar i Sverige bred verksamhet.
Ökad och säker cykling Kent Johansson Cyklingsutredningen Tylösandsseminariet 2012 Slutbetänkande oktober 2012.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
Gustaf Forsberg SeedGard AB ThermoSeed -Resultater for termisk bejdsning af udsaed.
Lagring och logistik på gården för direktleverans av halm Goda affärer på förnybar energi 13 januari 2015.
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Intensiv lammköttproduktion i kombination med extensiv naturvård
SWEPOS  Nätverks-RTK –tjänst – utbyggnad i Kiruna-området Kiruna arbetsgruppsmöte
KONJUNKTURLÄGET 1 september 2010 Peter Svensson. Slutsatser Svensk BNP har lagt in en högre växel Uppgången är bred BNP-tillväxt 2010: 4,3 (3,7) 2011:
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
1. Hållbar stadsutveckling Huskvarna 23 okt 2009 Erland Ullstad.
Produktivitetskommissionen i Skåne Kick-off seminarium 13 november 2015 Pernilla Johansson, PhD Senior Ekonom.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Syfte: Att utveckla förmågan att värdera dina val och handlingar utifrån H E M Kunskapskrav: Konsekvensförståelse för att kunna göra smarta val samt kunna.
Jesper Hansson KONJUNKTURINSTITUTET 22 juni 2016 Konjunkturläget, juni 2016.
K14: sid. 1 Kapitel 14 Humankapital och teknisk utveckling Kunskap – ett slags kapital, humankapital. Teknisk utveckling. Forskning och utveckling, en.
Ursprungsmärkning!. Om ursprungsmärkning Det finns regler för obligatorisk ursprungsmärkning för vissa livsmedel, vilket bl. a regleras i EG-förordningar.
© ABB Björn Norberg Stockholm 25 okt. När lönar det sig att välja bästa verkningsgrad?
Säker Nötkreaturshantering Stefan Wistrand Handledare, djurägare och fd arbetsmiljöinspektör.
Q1 Rapport 2016 Stockholm Jan Bengtsson VD, Uniflex.
Underhållsinriktad behovsinventering.. 2  Behovsinventering: Inledande fokus på “Verktyg för övervakning av ventiler”.  Verktyg finns på marknaden (ABB,
Tre nya län 2019 Studieförbunden 10 oktober 2016.
Ett tema om befolkningen i världen
Småföretagsbarometern 2016
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder
Minska fosforutfodringen till idisslare!
Småföretagsbarometern 2016
Småföretagsbarometern 2016
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
-Rutten en viktig bisak
Småföretagsbarometern 2016
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Välfärdens finansiering
Ekonomi som motivation
Quick Tips for Effective Spa Management To manage your spa effectively, you should consider training your staff, letting people know about your spa through various marketing channels, and focus on improving customer experience. Play the slideshow to
NÄR VÄLFÄRDEN GÅR FRÅN DELTID TILL HELTID
1. Hållbar stadsutveckling
Småföretagsbarometern 2016
Om Småföretagsbarometern
Handels om ”hyvling” - domen i AD den 30 november 2016
Tvärvillkorskurs- märkning och registrering av djur
HANDEL I VÄRLDEN.
IT-SYSTEM INOM SOCIAL- OCH HÄLSOVÅRD
Den demografiska utmaningen
Ekonomisk uppföljning hjälpmedel
Småföretagsbarometern 2016
Oplanerad mottagning med IT stöd ger kraftiga förbättringar i telefontillgänglighet, produktivitet, kvalitet och arbetsmiljö Presentation av oss, Varför.
Småföretagsbarometern 2016
Spelarutbildningsplan
Erfarenheter från klimatkollen i praktiken – Vilka frågor ställs ofta
FAKTA OM MALMÖ Demografi Arbetsmarknad Stadsutveckling.
Presentationens avskrift:

Miegårdens stjärnproduktion Omläggning till STAR Sheep Production Malin Larsson Fårproduktion och management, 5 p., VT 2005 Projektarbete JBT, SLU Alnarp

STAR Sheep Production System Cornell University, Ithaca, NY State, USA http://www.sheep.cornell.edu/sheep/management/breeding/star/description.html Eftersträvar 5 lamningar på 3 år 2 lamm/tacka och lamning - 10 lamm/3 år Lamning året runt, rullande 3-årigt schema Mål: Försörja marknaden med lammkött av hög kvalitet året runt

STAR-modellen

STAR-grupper Tre grupper som hålls separat och med olika skötsel: Tackor och baggar under betäckning och dräktighet Lammande och/eller digivande tackor med lamm Växande lamm till slakt och tacklamm till rekrytering

STAR-modellen, intensiv Intensiv uppfödning av lamm året runt Kraftfoder året runt utom på sommarbetet Snabb omsättning av lamm Effektiv användning av byggnader Höga foderkostnader, men höga intäkter från lammkött Arbetsintensivt Möjligt på gårdar med lite mark

STAR-modellen, extensiv http://www. sheep. cornell Långsam uppfödning, betes- och grovfoderbaserat Många lamm under uppfödning samtidigt, kräver stora ytor Vinterbete och mycket utevistelse minskar behovet av byggnader Odling av vintergrödor, återväxtbete, utfodring av skördat foder utomhus Motion nyttigt för tackorna Kräver väldränerad mark och stora arealer

Fördelar med STAR-modellen Varje tackas produktivitet blir hög. Många lamm i relation till underhållsbehov. Byggnader och mark kan användas effektivare. Lönsamheten kan bli högre även om också foder- och arbetskostnader vanligen ökar. Jämnare produktion över året, utspridd slakt och jämnare inkomster Jämnare arbetsbörda över året Kort, intensiv lamningsperiod (1-2 veckor) möjlig. Ungtackor som inte blivit dräktiga kan flyttas till nästa grupp. Korta lamningsperioder underlättar foderstyrning till de högdräktiga tackorna.

Nackdelar med STAR-modellen Systemet kräver god planering. Selektion för brunst året runt kan kräva stor utslagning av djur. Kräver lämpligt djurmaterial från början. Fler djurgrupper kräver olika utfodring och skötsel och skilda utrymmen. Om man har få grupper kommer lamningen att ske vid olika tidpunkter under tre år. Detta kan bli för komplicerat för många uppfödare.

Miegården, Sniberup Vårlammsproduktion, 150 tackor Inhysning i växthus Tackor på bete utan lamm

Miegårdens produktion idag Finullstackor Korsningar finull X mjölkfår 2,3 födda lamm/tacka, 5% lammdödlighet 2,1 levererade lamm per tacka Lamning i januari (december-februari) Avvänjning efter 60 dagar Slakt fram till midsommar

”Australien” ”Hotell” med hög service, mycket tillsyn b ”Hotell” med hög service, mycket tillsyn Kraftfoder och ensilage Ensamboxar vid lamning (vid behov)

”Nya Zeeland” ”Vandrarhem”, enkel standard Ensilage och halm till tackor och lamm Kraftfoderautomat till lammen, fri tillgång Lammgömma

”Skottland” Äldre stall, idag med hönshus och djurutrymme för gutefår och udda djur Planerad utbyggnad till 165 m2 djurutrymme Utrymmet kommer att kunna användas för avvanda lamm eller tackor, flexibelt Isolerat stall med oisolerad tillbyggnad, med dörr emellan

STAR-modellen på Miegården 120 lammande tackor Lamning och digivning i Australien Avvänjning i Nya Zeeland Lammen bor i Nya Zeeland till slakt Mer bete än idag – billigare foder

Mål för STAR-omläggningen Tekniska mål: Samma maskinpark. Fortsätta leja bort ensilagebalningen. Ekonomiska mål: Den ökade intensiteten ökar täckningsbidraget för lammproduktionen från 955 till 1665 kr/tacka. Arbetstid: Torde öka från ca 4 till ca 5 h/tacka Avelsmål: Behålla befintligt djurmaterial (nya baggar?), med selektion för åretruntlamning. Brunst- och lamningsresultat som idag, men tätare mellan lamningar, året runt. 2,1 lamm/tacka med 5 lamningar på 3 år

Utfodring Ensilage: ca 420 kg ts/år för tacka med lamm (jmf 280 kg idag) Dräktighet: 0,5 kg Tackfor/dag Digivning: 1,6 kg Tackfor/dag Lammen får fri tillgång till Lammfor, ca 40 kg/lamm Halmåtgång: ca 225 kg/tacka (jmf 200 kg idag)

Planerade djurflöden År 1 År 2 År 3 Grupp 1 Grupp 2 Betäckning (8-25/8) 6-23/1 1/1-17/1 Lamning 1-17/1 1-17/5 15/3-3/4 8-25/1 27/5-14/6 20/3-9/4 Avvänjning 8-14/3 8-14/8 20-26/5 13-20/3 1/8-7/8 25-31/5 15/3-1/4 15/8-1/9 20/3-6/4 8/8-26/8 1-17/6 Lammslakt 10-20/5 10/10-1/1 10-30/7 15/5-15/6 1/10-31/1 10/7-5/8 Betessläpp 1/5 8-25/8 20/10-9/11 15/8-3/9 27/11-14/12 13-20/10 25-31/12 20-26/10 (1-7/2) 20/10-6/11 27/10-14/11 (8-25/2) 15/12-15/3 15/12-15/2 (15/3-15/4)

DFS 2004:17 (L100) Måttföreskrifter för fårhållning m2/djur Lamm 15-30 kg 0,5 Lamm över 30 kg 1 Vuxet djur t. 65 kg 1,2 Vuxet djur över 65 kg 1,4 Dräktig tacka 1,7 Tacka med lamm, t. 65 kg Tacka med lamm, över 65 kg 1,9 Miegården, tacka m. lamm 3 (egna normer) 2,7

Beläggning i Australien Djurutrymmet är 157,2 m2 L100: 1,9 m2/tacka: 83 tackor (>65 kg) med små lamm (<15 kg) ryms. Mie räknar med 3 m2 per tacka med lamm, eftersom lammen växer snabbt. Då ryms 52 tackor med lamm. De planerade 60 tackorna bör rymmas under de första veckorna utan problem. Problem kan uppstå när nästa tackgrupp ska in. Grupp 2 måste flyttas för att grupp 1 ska få plats.

Beläggning i Nya Zeeland Vid avvänjningen behövs plats för ca 80 tackor med ca 150 lamm. På 185 m2 i NZ ryms 80 tackor med 146 lamm enligt L100. Efter ca en veckas avvänjning flyttas tackorna. På 185 m2 ryms 370 lamm <30 kg eller 185 lamm >30 kg. Efter 2 månader kommer nästa avvänjningsgrupp. Då ska lammen vara slaktade eller flyttas till Skottland.

Möjliga djurflöden Denna variant: 5 månaders förskjutning från grupp 1 till grupp 2. Ej optimala djurflöden, ibland risk för överbeläggning. 5 resp. 7 månaders väntan för galltackor. Annan variant: 4 månaders förskjutning. Jämnare beläggning men sämre möjlighet att flytta galltackor från grupp 2 till grupp 1.

Ekonomi Nu: Intäkt/tacka: 2105 kr Särkostnader/tacka: 1150 kr TB/tacka: 955 kr STAR: Intäkt/tacka: 3238 kr Särkostnader/tacka: 1573 kr TB/tacka: 1665 kr Mellanskillnad: 710 kr/tacka Merarbete: ca 1 h/tacka

Resultat och slutsatser Om kalkylerna är realistiska, så kan STAR-modellen ge en merintäkt på 710 kr/tacka. Arbetstiden/tacka torde öka med ca en timme/år för ett fungerande system. Om systemet inte fungerar som planerat kan arbetstiden öka markant och merintäkten reduceras eller möjligen bli negativ. Problem kan uppstå med djurflöden och beläggning, liksom med beteshållning. Modellen bör granskas ytterligare före en omläggning. Varsågoda att granska! 

Tack för uppmärksamheten! EkoAgri Malin Larsson Åkerstigen 82A 532 38 Skara T. 070-604 60 68 malin@ekoagri.com www.ekoagri.com För ekonomiskt och ekologiskt uthålligt lantbruk Konsultverksamhet för uthålliga djurhållningssystem Internationell, nationell och lokal nivå