Registerbaserad hälsoekonomisk forskning och utvärdering -Exempel från Swedvasc Zarrouk M, MD, PHD, Lund University, Department of Vascular Diseases, Skåne University Hospital

?

Presentation Bakgrund Varför? När? AAA/screening Syfte Inblick i hur registerdata och hälsoekonomi kan användas för att utvärdera kliniska frågeställningar Metod Hur? Vem? Diskussion Hur tolkar man resultaten? Vilka är intresserade av resultaten? Resultat Våra resultat!

Varför hälsoekonomi? Figures from wikimedia commons

Begränsade tillgångar Tid Teknologi Kapital Arbetskraft Utbildning Figures from wikimedia commons Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

Medvetenhet ? Figures from wikimedia commons

Nya studier Implementera direkt? Epidemiologi? Kostnad? Effektivare?

Hälsoekonomisk forskning och utvärdering I realiteten finns det begränsade tillgångar därför måste vi ställa oss frågan: ”Ger oss den aktuella hälsointerventionen oss valuta/hälsa för pengarna, är den kostnadseffektiv?” Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

När använder vi oss av hälsoekonomi? Screening Behandlingar Nya tekniker Nya läkemedel Guidelines Diagnostiska metoder Cunningham SJ. Economic evaluation of healthcare--is it important to us? BrDent J. 2000 Mar 11;188(5):250-4

Vad är abdominellt aortaaneurysm (AAA)? Abdominellt aortaaneurysm (AAA) = ≥ 30 mm AAA-ruptur (rAAA) ofta första symtomet rAAA resulterar i en 80-90% dödlighet rAAA är den 10:e vanligaste dödsorsaken hos äldre män (500-700 avlider årligen) Indikation för kirurgi (asymtomatiska AAA) ≥ 55 mm Zarrouk M. Abdominal Aortic Aneurysm – Different Aspects on Screening. Unit for Clinical Vascular Disease Research, 2015. 79 s.

AAA Screening Screening (UL) för AAA hos 65 åriga män är kostnadseffektivt för att reducera AAA-relaterad mortalitet (50%) samt all dödlighet (3%)1,2,3,4 Uppfyller samtliga kriterier ur världshälsoorganisationens (WHO) riktlinjer för god praxis inom screening5 Sedan 2006 (Uppsala) har AAA-screening introducerats i Sverige för 65 åriga män  idag rikstäckande 1Ashton HA et al. Lancet 2002;360:1531-9,2Scott RA et al. Br JSurg 1995;82:1066-70, 3Norman PE et al. BMJ 2004;329:1259,4Lindholt JS et al. Eur J Vasc Endovasc Surg 2002;23:55-60, 5Wilson JMG et al. WHO;1968

Förändringar vars effekt vi ville utvärdera Är AAA-screening fortfarande kostnadseffektiv? när: AAA-prevalensen minskat EVAR-behandlingen ökat Alla patienter med screeningupptäckt AAA får sekundärpreventiv medicinsk behandling

Presentation Bakgrund Varför? När? AAA/Screening Syfte Inblick i hur registerdata och hälsoekonomi kan användas för att utvärdera kliniska frågeställningar Metod Hur? Vem? Diskussion Hur tolkar man resultaten? Vilka är intresserade av resultaten? Resultat Våra resultat!

Förslag på metod att gå vidare med? Simulering! RCT? Meta-analyser?

Anledningen till val av metod Optimalt hade varit en stor/lång RCT för att besvara frågan, men detta är dyrt och tidskrävande! En hälsoekonomisk modell som är jämförbar/reproducerbar inom AAA-screeningverksamheten Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) Markov-modell Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

Vad är Markov? Andrey Andreyevisch Markov (1856-1922) Rysk matematiker Markovanalys är särskilt bra vid sjukdomar/processer som innebär en risk över tid, t.ex. risk för blödning under antikoagulantiabehandling eller ruptur av ett AAA Zarrouk M. Abdominal Aortic Aneurysm – Different Aspects on Screening. Unit for Clinical Vascular Disease Research, 2015. 79 s.

7 viktiga steg att tänka på vid en Markov-modell Hälsotillstånd Beskriva naturalförloppet av sjukdomen ”mutually exclusive collectively exhaustive” Figures from wikimedia commons Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

7 viktiga steg att tänka på vid en Markov-modell 2) Cykellängd Den tiden en individ befinner sig i ett hälsotillstånd Ej möjligt att förflytta sig till annat Längden bör återspegla patofysiologin av sjukdomen Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

7 viktiga steg att tänka på vid en Markov-modell 3) Övergångssannolikheter Vid start av modellen är populationen distribuerad till olika hälsotillstånd Vid slutet av varje cykel kan individerna ändra hälsotillstånd baserat på de olika övergångssannolikheterna (100%) Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

7 viktiga steg att tänka på vid en Markov-modell 4) Effektmått Allt eftersom modellen körs, ackumuleras mått som t.ex. livslängd och kostnader Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

7 viktiga steg att tänka på vid en Markov-modell 5) Stopp-regeln Hur länge modellen skall köras Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

7 viktiga steg att tänka på vid en Markov-modell 6) Val av analys En ”kohort simulation” är den vanligaste metoden att analysera en Markov-modell Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

7 viktiga steg att tänka på vid en Markov-modell 7) Validering Intern validering: T.ex. justera upp/ner de olika värdena maximalt och se hur modellens utfall påverkas, logiskt? Extern validering: Notera olika utfall vid tidpunkt x och jämföra detta med litteraturen/tidigare studier vid samma tidpunkt Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) Fördelen med QALY är att den fångar både vinster vad gäller minskad morbiditet (kvalitetsvinster) samt minskad mortalitet (kvantitativa vinster) i ett och samma mått. http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel11.pdf Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) För att skapa QALY behövs livskvalitetsvikter/QALY-vikter (health- related quality of life, HRQoL utilities) som kan vara variera mellan 0-1. 0 = död, 1 = perfekt hälsa För att få fram QALY-vikterna kan man använda direkta eller indirekta metoder http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel11.pdf Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

Kvalitetsjusterade levnadsår (QALY) Direkta metoder: Visual analogue scale (VAS), time trade-off (TTO) och standard gamble (SG) Indirekta metoder: European quality of life-5 dimensions (EQ-5D), short form 6 dimensions (SF-6D) och health utility index (HUI) Figures from wikimedia commons http://www.sbu.se/globalassets/ebm/metodbok/sbushandbok_kapitel11.pdf Drummond MF, Sculpher MJ, Torrance GW, O’Brien BJ, Stoddart GL. Methods for the economic evaluation of health care programmes. New York. Oxford university press, 2005:1-359.

EQ5D Fem dimensioner (rörlighet, hygien, huvudsakliga aktiviteter, smärtor/besvär, rädsla/nedstämdhet) Tregradig skala (inga besvär, måttliga besvär, svåra besvär) Består av endast 5 frågor och tar några minuter att fylla i Rushby JF, Cairns J. Economic evaluation.Open University Press. 2005:39-65.

Hur gjorde vi?

Arbetsgruppen

Vart började vi? Hur skall modellen se ut? Svagheter/styrkor? Vilka variabler behöver vi ha med? Vilka variabler har vi/har inte? Kvaliteten på data? TreeAge

Arbetsprocesser Doktorand Expertgrupp Medicin Två år Hälsoekonom Kirurgi Markovanalysen

Vår modell Modell: Markov (deterministisk kohortmodell) Hälsotillstånd: 11 Material: 2 identiska kohorter med 65 åriga män (inbjudna/ej inbjudna) till AAA-screening Cykellängd: 1 år Simuleringslängd: 35 år (100 år) Hälso- och sjukvårdsperspektiv

11 hälsotillstånd

Vilken data använde vi oss av? https://www.ispor.org/PEguidelines/source/Guidelines_Austria.pdf

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Vilken data använde vi oss av?

Presentation Bakgrund Varför? När? AAA/Screening Syfte Inblick i hur registerdata och hälsoekonomi kan användas för att utvärdera kliniska frågeställningar Metod Hur? Vem? Diskussion Hur tolkar man resultaten? Vilka är intresserade av resultaten? Resultat Våra resultat!

Resultat- basanalys

Hälsoekonomisk forskning och utvärdering

Resultat- läkemedel

Resultat - sensitivitetsanalys

Presentation Bakgrund Varför? När? AAA/Screening Syfte Inblick i hur registerdata och hälsoekonomi kan användas för att utvärdera kliniska frågeställningar Metod Hur? Vem? Diskussion Hur tolkar man resultaten? Vilka är intresserade av resultaten? Resultat Våra resultat!

Resultat - tolkning 15 710 EUR = 153 728 SEK http://www.socialstyrelsen.se/SiteCollectionDocuments/nr-diabetes-metodbeskrivning.pdf.

Diskussion Jämförande Hälsoekonomiska analyser är viktiga för att kunna styra begränsade resurser inom den offentliga sektorn så att de används på bästa sätt Tanken med hälsoekonomiska utvärderingar är att de ska användas som stöd vid beslutsfattande Socialstyrelsen – Nationella screeningprogram för AAA SBU. Screening för bukaortaaneurysm – Vetenskapligt underlag.Stockholm: Statens beredning för medicinsk och social utvärdering (SBU); 2015.SBU-rapport nr 244/1.

Diskussion