KPMGs licensieringsutbilding 2002

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kreditmarknad, Arbetsmarknad, Aktiemarknad
Advertisements

Samhällsekonomi.
Del 3 Bolags tillväxtmöjligheter och alternativ
1. Varför finns det pengar?
Samhällsekonomi 2.
Obligationer introduktion.
1 SIP-Optionen. 2 •Ett placeringsprogram som riktar sig till dig och ditt företag. •Företaget placerar. Du får avkastningen privat. •SIP-Optionen gör.
Infrastruktur med OPS kan ge tryggare pensioner
Aktie-Ansvar Avkastningsfond. Avkastningsfonden utnyttjar nya möjligheter på räntemarknaden. •I och med finanskrisen uppstod nya sätt för bolag att låna.
Aktier och aktiesparande
AKTIEBOKEN © FREEBOOK HUVUDFINANSIÄR AKTIEBOKEN 2009/2010.
Information om fonden fondbolaget och förvaltaren Fondspararprofil Målsättning och Placeringsinriktning Fondens riskprofil Historisk avkastning Skatteregler.
Nacka kommun
Kapitalmarknaden + utrikeshandeln och valutamarknaden
Finansiell stabilitet
Föreläsning 7 Forwards och futures Optionsprissättning
Terminer och Optioner.
Behövs det pengar? Byteshandel.
Kapitel 12 VALUTAMARKNADEN.
Strukturerade placeringar
Få ut mer av ditt sparande
Privat pensionssparande
Fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder FONDSPARANDE Källa: TNS Sifo Prospera, 2012.
Privat pensionssparande. Spara själv? Ska det verkligen behövas?
Tillståndsöverföring - vad bör man tänka på?
FL 6 Kap 14 Offentlig sektor Fokus: -Varför offentlig sektor ? -Skattesystemet -Effektivitet i offentlig sektor – specifika problem.
Fastighetsrelaterade index Vad tänker ni på ?. ALLMÄN INFORMATION OM OMSÄTTNINGEN PÅ FASTIGHETSMARKNADEN OCH OM PRISER OCH PRISUTVECKLINGEN PÅ FÖRSÅLDA.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Ung Privatekonomi Lektion 7 – Spara i fonder.
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Lektion 4 – Handla Ung Privatekonomi. Aktiemarknadens uppgift Aktiemarknadens syften delas in i tre huvudkategorier: Samhälle.
Finansiell stabilitet 2007:2 4 December KAPITEL 1 Finansiella marknader.
Fonder & fondbolag Swedbank Robur AB
Penningpolitik Bo Sjö The MOney Market Penningmarknadsinstrument Vad är penningmarknaden? – Internbank marknaden nästa Löptid up till och.
BEDÖMNING AV RÄNTERISKER MED GAP- OCH DURATIONSANALYS
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Föreläsning 5 Tekniker för riskhantering Portföljval Hedging
Finansiell stabilitet 2006:2
Fonder och fondsparande. Vad är en fond? En fond är en samling (portfölj) värdepapper utgivna av olika företag. Den som investerar i en fond äger en andel.
Finansiell ekonomi Vad är finansiell ekonomi?
FORWARDS & FUTURER. n ett forward- eller futurkontrakt innebär en skyldighet att köpa eller sälja en tillgång vid en bestämd tidpunkt i framtiden, till.
Fonder och fondsparande. Nästan alla svenskar sparar i fonder Källa: TNS Sifo Prospera, 2012 %
Systemrisk 6 definitioner. Makrodefinition 1. Fokus på likviditetsbrist En efterfrågan på centralbankens pengar och andra likvida och säkra placeringar.
6. Risker och långsiktigt sparande
Enkelt är effektivt! UA Investment Örebro
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
F AMILJEN OCH DE UNGAS EKONOMI. VARDAGSEKONOMI PENGAR Funktion: Bytesmedel Värdemätare Värdebevarare.
Finansinspektionen Vi övervakar finansmarknaden. Historia.
Vad är risk?  Avkastningsrisk  Kapitalrisk  Kapitalhantering Riskspridning innebär att man gör sina placeringar i olika tillgångsslag med olika risker.
1 Optionerr 9  NU ◦ Avtal ◦ Leverans ◦ Betalning.
Block 4&5 – Finansiella instrument derivat allmänt och terminer Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas.
Block 5 – Finansiella instrument swappar Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 16 november,
Block 3 – Finansiella instrument Översikt och avistainstrument Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson.
Block 7 – Några kapitalmarknadsfrågor Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 3 december, 2004.
Att spara långsiktigt? En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Optionskola grundkurs
Kapital-förvaltning.
Statsupplåning – prognos och analys 2016:3
Block 1&2 – Inledning och översikt Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson 12 november, 2004.
Strukturerade placeringar
Emission av statsskuldväxlar
Varför krävs reglering av den verksamhet som bedrivs av försäkringsföretag? Introduktion 2016.
Block 8 – Finansiella instrument i portföljförvaltning Finansiella instrument, kapitalmarknad och kapitalförvaltning Göran Nirdén och Jonas Danielsson.
Aktuella marknadsutsikter
Pensioner.
Aktieskola för kvinnor?
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Att spara långsiktigt En förutsättning och ett villkor för en sund och hållbar ekonomi är att hushållen har tillgång till rätt och relevant information.
Finansiell stabilitet 2006:1
Företagsvärdering Utdelningsmodell Vinstmodell Relativ värdering
Presentationens avskrift:

KPMGs licensieringsutbilding 2002

Kapitalmarknadens grunder Finansiella instrument Riskhantering

Agenda Kapitalmarknadens grunder Huvuduppgifter Historik Aktörer Funktionssätt Finansiella instrument Kreditmarknad Aktiemarknad Fonder Derivat Riskhantering

Kapitalmarknadens grunder

Kapitalmarknadens grunder Huvuduppgifter Omfördelning av sparande Riskhantering Effektiva betalningsmedel

Omfördelning av sparande Placerare AP-fonderna Försäkringsbolag Fonder Stiftelser Riksbanken Kreditinstitut Företag Privatpersoner Låntagare Staten Kommuner Landsting Kreditinstitut Företag Hushåll Finansiella mellanhänder Marknadsplatser

Aktiemarknad - riskkapital Kreditmarknad – lånat kapital Kapitalmarknaden Aktiemarknad - riskkapital Kreditmarknad – lånat kapital Värdepappersmarknaden Marknad för ej noterade aktier Marknad för handel med noterade aktier Marknad för organiserad handel med ränte- bärande värdepapper Marknad för kommersiella lån via kreditinstitut Penning- marknad Obligations- marknad Derivatmarknader

Andra finansiella marknader Internationella kapitalmarknader Valutamarknaden Råvarumarknaden

Avreglering under 1980-talet Stegvis nedmontering av regleringarna Förändring av penningpolitiken Från regleringspolitik till marknadsmässighet Framväxten av penning- och obligationsmarknaden Derivatmarknader möjliggör effektiv riskhantering Import av marknadskoncept Placeringsformer Låneformer Derivatinstrument

Kapitalmarknadens utveckling 1980 Bankcertifikat 1982 Statsskuldväxlar 1983 Certifikat, marknadsbevis, riksobligationer 1984 Terminer i riksobligationer och SSVX 1985 Köpoptioner i aktier 1986 Ränteoptioner, depositmarknad, ränteswappar 1987 Optioner och terminer i index, FRAs 1989 VRN, FRN, Standardiserade aktieterminer 1990 Aktieindexlån 1991 Aktielån 1992 Warrants 1994 Realobligationer 1996 Optioner och terminer i ränte- och branschindex

Marknadens aktörer Aktiemarknaden Kunden Kunden Nota Köp/Fsg Likvid VP-avi Stockholmsbörsen Bank/vpbolag KI VPC Order Avslut SAX Affärssystem VP-systemet Avslut Godkännande

Andra aktörer på kapitalmarknaden Banker Värdepappersbolag Kreditmarknadsföretag Försäkringsbolag Riksgäldskontoret Riksbanken Finansinspektionen Insättningsgarantinämnden Clearing Control HB Aktiespararna Aktiemarknadsnämnden Stiftelsen Konsumenternas Bankbyrå

Finansiella instrument

Finansiella instrument Finansiellt instrument Fondpapper eller annan rättighet eller förpliktelse avsedd för handel på värdepappersmarknaden Fondpapper Aktie och obligation samt sådana andra delägarrätter eller fordringsrätter som är utgivna för allmän omsättning, andel i värdepappersfond och aktieägares rätt gentemot den som hans räkning förvarar aktiebrev i utländskt bolag (depåbevis)

Finansiella instrument Avistainstrument Derivatinstrument Optioner Terminer Swapar

Finansiella instrument Kreditmarknaden Penningmarknaden Obligationsmarknaden Aktiemarknaden

Finansiella instrument - översikt Avista Derivat Penningmarknad X X Obligationsmarknad X X Aktiemarknad X X

Avkastningskurvan Ränta Löptid BO 10 år BO 5 år BO 2 år Bostads certifikat SO 10 år SO 5 år SO 2 år SSVX Löptid

Finansiella instrument - penningmarknaden STIBOR-anknutna placeringsformer Dagslån Deposits Repor Försäljning av värdepapper med återköpsavtal Omvända repor Diskonteringsinstrument

Diskonteringsinstrument Instrument Emittent Statsskuldväxel Staten Riksbankscertifikat Riksbanken Bankcertifikat Banker Bostadscertifikat Bostadsfinansieringsinstituten Kommuncertifikat Kommuner Företagscertifikat Företag ECP Företag Löptider normalt upp till max ett år

Finansiella instrument på obligationsmarknaden Kuponginstrument Obligationer Statsobligationer Bostadsobligationer Företagsobligationer Löptider normalt över ett år Fast räntekupong

Alla obligationer är inte standardiserade Exempel på parametrar som kan varieras Räntan Fast => Rörlig Kupongen Årlig => Ingen => Indexerad Nominellt belopp Återbetalning => Konvertering => Indexerad Valuta Fast => Valfritt, flexibelt Löptid Fast => Varierad, valfri, evig

Konvertibla skuldebrev FRN och VRN Eviga förlagslån ("perpetuals") "Hybridinstrument" Nollkupongare Indexobligationer Aktieindexobligationer Realränteobligationer Konvertibla skuldebrev Omvända konvertibler FRN och VRN Eviga förlagslån ("perpetuals") Optionslån Obligationslån med avskiljbara teckningsoptioner

Finansiella instrument på aktiemarknaden Aktier Depåbevis Utländska aktier noterade på OM Stockholmsbörsen (svenska depåbevis) Svenska aktier noterade på utländska börser (t ex ADRs) Aktielån Möjlighet för låntagaren att "blanka" Sälja aktier han inte äger Spekulationsstrategier i kombination med derivatinstrument Aktiefonder

Värdepappersfonder Lagen (1990:1114) om värdepappersfonder En fond med medel placerade i fondpapper och andra finansiella instrument. Med fondpapper menas aktier och obligationer eller motsvarande typ av värdepapper. Fonden har bildats genom kapitaltillskott från allmänheten. Indirekt placering på olika finansiella marknader Förvaltas av fondbolag Svenskt aktiebolag som erhållit tillstånd från Finansinspektionen att bedriva fondverksamhet Den förvaltning av en värdepappersfond samt den försäljning och inlösen av andelar i fonder som utövas av ett fondbolag Reglering genom Finansinspektionens föreskrifter och fondens fondbestämmelser

Värdepappersfonder - huvudtyper Aktiefonder Olika placeringsinriktning Geografi, bransch, risk Indexfonder Räntefonder Löptid, geografi Blandfonder Placerar i olika kombinationer av aktier och räntebärande värdepapper Nationella fonder Hedgefonder Mer flexibla placeringsbestämmelser

Derivatinstrument Instrument vars konstruktion och värdering bygger på andra instrument Derivatinstrument kan sorteras in tre huvudkategorier Terminer Optioner Swapar

Derivatmarknader Standardiserade marknader God likviditet Standardiserade instrument Sämre "passform" Marginalsäkerheter Regelbunden resultatavräkning Börsen som motpart Lägre motpartsrisk Lägre administrativ risk OM Stockholm Ränteterminer Aktiederivat Terminer Optioner Indexderivat

Derivatmarknader OTC-marknader Skräddarsydda instrument Bättre "passform" Sämre likviditet Resultatavräkning vid förfall Större motpartsrisk Inga marginalsäkerheter Större administrativ risk Exempel på typiska OTC-marknader Valutaterminer Valutaoptioner

Terminer En termin är ett avtal om köp/försäljning av vid ett framtida datum till ett på affärsdagen uppgjort pris Skyldighet att köpa/sälja det underliggande Olika typer av terminer Forwards Futures Slutdag Affärsdag Likviddag

Resultatet av en terminsaffär Terminsköp Terminsförsäljning Vinst Vinst +/- 0 +/- 0 Förlust Förlust Kurs på underliggande Kurs på underliggande Avtalat pris Avtalat pris

Vad kan man handla på termin? Räntebärande instrument Aktier Index Valutor Råvaror

Aktieterminer Enskilda aktier Ett 40-tal aktier Indexterminer OMX Handel via OM

Optioner Förvärvad option Ger innehavaren en rättighet (men ej skyldighet) att köpa/sälja en vara till vid ett framtida datum till ett på affärsdagen bestämt pris (lösenpris) Utfärdad option Ger utfärdaren en skyldighet att, om options-innehavaren så påfordrar, köpa/sälja en vara vid ett framtida datum till ett på affärsdagen förutbestämt pris

Optioner Förvärvaren betalar ett premium till utfärdaren I en optionsaffär finns alltid en förvärvare och en utfärdare Förvärvaren kan liknas vid en försäkringstagare kan aldrig förlora mer än premien Utfärdaren kan liknas vid ett försäkringsbolag kan aldrig tjäna mer än premien Rätten att köpa det underliggande kallas köpoption sälja det underliggande kallas säljoption

Resultatet av en optionsaffär Förvärvad köpoption Förvärvad säljoption Vinst Vinst +/- 0 +/- 0 Förlust Förlust Kurs på underliggande Kurs på underliggande Avtalat pris Avtalat pris

Resultatet av en optionsaffär Utfärdad köpoption Utfärdad säljoption Vinst Vinst +/- 0 +/- 0 Förlust Förlust Kurs på underliggande Kurs på underliggande Avtalat pris Avtalat pris

Vad påverkar värdet av en option? Värdering enligt Black & Scholes formel Konstant riskfri ränta Oändlig löptid för det underliggande instrumentet Skillnaden mellan lösenpris och marknadspris på det underliggande Realvärdet Även andra faktorer påverkar värdet före slutdagen

Vad påverkar värdet av en option? Optionens återstående löptid Ju längre återstående löptid desto högre optionsvärde Tidsvärdet Volatiliteten i det underliggande instrumentet Ju högre volatilitet desto högre optionsvärde Framtida utdelningar och den riskfria räntan

Optioner – viktiga begrepp In-the-money Optionens realvärde är positivt At-the-money Optionens realvärde är lika med noll Out-of-the-money Optionen saknar realvärde Europeisk option Optionsinnehavaren kan endast påkalla lösen på slutdagen Amerikansk option Optionsinnehavaren kan påkalla lösen när som helst under optionens löptid Cap Räntetak Floor Räntegolv Collar Kombination av cap och floor

Optionshandel Huvudsakligen standardiserad handel Handeln sker via OM Stockholmsbörsen Erbjuder optioner i ett 40-tal aktier Likvid indexmarknad i OMX Warrants Långa optioner emitterade av bankerna OM Stockholmsbörsen utgör andrahandsmarknad Ränte- och valutaoptioner Handlas huvudsakligen OTC

Riskhantering

Riskhantering Risk är osäkerhet Riskhantering är en process Definiera Identifiera Mäta (Kvantifiering) Styra Följa upp Skilj på exponering och risk Exponering är det belopp vars värde förändras Risk är det belopp med vilket värdet kan förändras

Drivkrafter Reaktiv Proaktiv 1 2 3 4 5 1. Rädsla 2. Tillfredsställa tillsynsmyndighet och revisorer 3. Säkerställa att riskerna är hanterade 4. Reducera kostnaden för förluster pga bristande kontroll 5. Mäta riskjusterad avkastning

Drivkrafter, frts 5. Mäta riskjusterad avkastning Bättre lönsamhetsbedömning Stabila kassaflöden Underlag för strategiska beslut Effektivare kapitalallokering

Risker i en finansiell verksamhet Indirekt påverkbara Direkt påverkbara Försäkrings- risker Finansiella risker Operativa risker Etiska risker Tecknings- risk Kreditrisk Marknadsrisk Process- risker Reservsätt- ningsrisk Emittentrisk Ränterisk Legala risker Återförsäkrings- risk Motpartsrisk Aktie- kursrisk IT-risker Valutarisk Fysiska risker

Mätning av marknadsrisker Ränterisk Duration Parallellförflyttning av avkastningskurvan Basis risk Valutarisk Procentsats på exponerat belopp Aktiekursrisk Individuella betavärden Relativ risk Tracking error Kreditrisk Exponerat belopp

Value-at-Risk Sannolikhetsbaserat mått Tar hänsyn till korrelation Ger jämförbarhet Tar hänsyn till korrelation Ger maximal förlust vid vald Sannolikhet (konfidensintervall) Innehavsperiod (holding period)