Det moderna genombrottets dramatik och prosa

Det moderna genombrottet: 1870-1900 1871, Georg Brandes, Hovedstrømninger i det 19de Aarhundradets Litteratur: Det ”moderna genombrottets litteratur” ska ”sätta problem under debatt”. Inflytande från Hippolyte Taine: litteratur ska relateras till sin sociala bas → kritisk realism. Svenske författaren August Strindberg, prosaupplaga av dramat Mäster Olof 1872; romanen Röda rummet 1879 Norske dramatikern Bjørnstjerne Bjørnson, Ett handelshus 1875 Norske dramatikern Henrik Ibsen, Brand 1866, Samfundets støtter 1877 och Et dukkehjem 1879 Norske författaren Jonas Lie Danske författaren Herman Bang

Det moderna projektet En individualistisk, liberal och i viss mån socialistisk dröm om ett nytt samhälle präglat av rättvisa, tanke- och åsiktsfrihet, vetenskaplig frihet, jämlikhet mellan män och kvinnor. Motstånd: Svenska akademien, Carl David af Wirsén, kung Oscar II. Charles Darwin: On the origin of species, 1857; The expressions of emotions in man and animals, 1872.

Könsfrågan 1870 , 1874 – kvinnor vinner inträde på universiteten John Stuart Mill, On the subjection of women, 1869 1877: Camilla Colette, kvinnan i litteraturhistorien → könsfrågan sätts under debatt i litteraturen Henrik Ibsen, Ett dockhem, 1879 Alfhild Agrell, Räddad, 1882 Victoria Benedictsson, Pengar 1885 August Strindberg, Giftas I, 1884; Giftas II, 1886. Könskrig: Fröken Julie, Fordringsägare, Fadren och Kamraterna, samtliga 1888.

Skapande kvinnor Anne Charlotte Lefflers debutdrama Skådespelerskan, 1873. Flera texter av Mathilda Roos Victoria Benedictsson: ”Jag är en kvinna. Men jag är författare, är jag då icke också något av en man?” Stora boken, 1888.

1879-1889: 148 kvinnor på svenskt och finlandssvenskt område, varav många som artikelförfattare och kritiker. DET UNGA SVERIGE Alfhild Agrell, Hilma Angered-Strandberg, Victoria Benedictsson, Gustaf af Geijerstam, Ola Hansson, Tor Hedberg, Anne-Charlotte Leffler, Oscar Levertin, Axel Lundegård, Mathilda Malling och August Strindberg

Könspolitiska litterära debattämnen ”Gift kvinnas äganderätt”: Anne-Charlotte Leffler, Sanna kvinnor 1883; Strindberg, Giftas I-II ”Sedlighetsdebatten; ”det stora nordiska kriget om sexualmoralen”: JP Jakobsson, Fru Marie Grubbe 1876 Adda Ravnkilde, Judith Fürste 1885 Amelie Skram, Constance Ring 1885 Björnson, En handske 1883 Anne-Charlotte Leffler, Kvinnlighet och erotik I, 1883; Kvinnlighet och erotik II, 1890 Mathilda Malling (Stella Kleve), Pyrrhussegrar, 1886 August Strindberg, ”Dygdens lön”, Giftas I 1884

Victoria Benedictsson (Ernst Ahlgren) Från Skåne 1884 Folklif och småberättelser 1887 Pengar 1885 Fru Marianne 1887 Postumt: Stora boken Edward Brandes: ”en Dameroman” Självmord 1888 Inspirerade Strindberg till Fröken Julie 1888 och Ibsen till Hedda Gabler 1890

Alfhild Agrell, Anne-Charlotte Edgren Leffler 1885: Agrell, Leffler och Sophie Adlersparre väljs som första tre kvinnor in i Publicistklubben Agrell, Leffler och Strindberg är de tre mest spelade dramatikerna på 1880-talet Kvinnorörelsen: Ellen Key; tidskriften Framåt; Fredrika Bremer-förbundet grundas 1884. Mathilda Malling: ”Om efterklangs- och indignationslitteraturen i Sverige”, Framåt, 1886

August Strindberg Vid sidan av Emanuel Swedenborg mest kände svensken på kulturområdet Internationellt mest känd som dramatiker. Röda rummet 1879; Tjänstekvinnans son 1886; Hemsöborna 1887; En dåres försvarstal 1887- 88; I havsbandet 1890 1880-talet personifierad 1880-tal: naturalism. Émile Zola, Herman Bang (Haabløse slægter 1880) Fröken Julie (inkl. förord), Fordringsägare, Fadern, Kamraterna 1888 1900-tal: expressionism

Henrik Ibsen Det naturalistiska dramats stora namn, även internationellt. Gengangere 1881; Vildanden 1884; Rosmersholm 1886 → naturalistiska dramer som även pekar framåt, mot 1890-talets symbolism (Ola Hansson, Sensitiva Amorosa,1887; Verner von Heidenstam, Vallfart och vandringsår, 1888)

Samkönade relationer genom tiderna Klassiska antikens Grekland, relationer mellan män=den högsta formen av kärlek. ”Gossekärleken” (ex. Platons Symposium) Bibeln – sexualitet hör till äktenskapet, ska ha som syfte att alstra barn. 1864, brottsbalken 18:10, reglerade även andra icke-reproduktiva former av sexuella handlingar. Lagen avskaffades 1944 Övergång från ”sodomit” till ”homosexuell” ”Homosexuell” 1867, ”heterosexuell” 1868 ”Sexualitet” Den homosexuella emancipationsrörelsen börjar formas i 1800-talets slut

Mathilda Roos, Berättelser och skizzer, 1884, ”Den första kärleken” Kvinnor i manskläder: en avvikande tradition : Europa 1500-1800 / Rudolf Dekker & Lotte van de Pol ; med ett förord av Peter Burke ; översättning av Joakim Sundström, 1995 ”Men Catherine tänkte ofta på den döda, som vilade ensam där borta på kyrkogården. Det störde henne inte det minsta, att den vackra, mörkögda soldaten varit en kvinna”

Vilhelmina Zahle, Vildsomme veje, 1890, ”Också en kärlekshistoria” Amalia Kerfstedt, Reflexer, 1901 (2010 Rosenlarv förlag) Frida Stéenhoff, Kring den eviga elden, 1911, ”Ett sällsamt öde” August Strindberg En dåres försvarstal, 1887-88 ”Dygdens lön”, Giftas I, 1884 ”Den brottsliga naturen”, Giftas II, 1886 ”De perversa”, Vivisektioner, 1894 Svarta fanor 1904