FORSKNINGSBAROMETERN 2016 En överblick av det svenska forskningssystemet i internationell jämförelse

Forskningssystemet i 33 indikatorer Pengar Personal Produktion - FoU-investeringar - Andel och antal - Publikationer/capita - Finansiärer - Jämställdhet - Topp 10 % mest citerade - Driftskostnader UoH - Anställningskategorier - Publikationsvolym

Jämförelseländer Baslista + Singapore (produktion) Danmark Finland Frankrike Japan Kina Nederländerna Norge Schweiz Storbritannien Sydkorea Tyskland USA Österrike För fullständig redogörelse av metod och indikatorer – se vr.se/forskningsbarometern2016

1. SVENSK FORSKNING I INTERNATIONELL JÄMFÖRELSE

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 1 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 1. Antal forskare per tusen arbetande personer i relation till nationella utgifter för FoU som andel av BNP år 2013. Sverige jämförs med ett urval länder. Cirklarnas yta motsvarar ländernas andel av de sammanlagda FoU-utgifterna för de länder som ingår i figuren. Källa: OECD Antal forskare per tusen arbetande personer i relation till nationella utgifter för FoU som andel av BNP år 2013. Cirklarnas yta motsvarar ländernas andel av de sammanlagda FoU-utgifterna för de länder som ingår i figuren. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 1)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 2 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 2. Svensk FoU i internationell jämförelse för ett urval indikatorer. Sveriges position anges i relation till medelvärdet för samtliga länder i databasen och till medelvärdet för de fem toppländerna i respektive kategori. Källa: OECD (2013 och 2014) och Thomson Reuters (publiceringsår: 2012–2014). Svensk FoU i internationell jämförelse för ett urval indikatorer. Sveriges position anges i relation till medelvärdet för samtliga länder i databasen och till medelvärdet för de fem toppländerna i respektive kategori. År 2012-2014. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 2)

1.2 Finansiering av FoU .

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 3 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 3. Fördelningen av nationella FoU-utgifter år 2013 på utförande samhällssektor. Sverige jämförs med ett urval länder. Källa: OECD. Fördelningen av nationella FoU-utgifter år 2013 på utförande samhällssektor. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 3)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 4 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 4. Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets under perioden 2000–2013. Sverige jämförs med ett urval länder. Källa: OECD. Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 4)

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 5) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 5. Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Sverige jämförs här med några utvalda länder för att tydligare åskådliggöra utvecklingen. Källa OECD. Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 5)

Streckade stödlinjer indikerar summan av FoU-utgifterna för HS och FS. Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 6. Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP, fördelade på FoU inom högskolesektorn (HS) och företagssektorn (FS). Sverige jämförs med ett urval länder. Pilarnas startpunkt motsvarar år 2003 och pilarnas slutpunkt år 2013. De streckade stödlinjerna i diagrammet indikerar summan av FoU-utgifterna för HS och FS. Källa: OECD Utvecklingen av nationella utgifter för FoU som andel av landets BNP, fördelade på FoU inom högskolesektorn (HS) och företagssektorn (FS). Pilarnas startpunkt=år 2003 och slutpunkt=år 2013. Streckade stödlinjer indikerar summan av FoU-utgifterna för HS och FS. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 6)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 7 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 7. Utvecklingen av offentlig finansiering av nationell FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Sverige jämförs med ett urval länder. Källa: OECD. Utvecklingen av offentlig finansiering av nationell FoU som andel av landets BNP under perioden 2000–2013. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 7)

1.3 Personalen i forskningssystemet

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 8 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 8. Andel av befolkningen som är forskare, uppdelad på kvinnor och män, åren 2003, 2008 och 2013. Sverige jämförs med ett urval länder. För Kina finns inte könsuppdelade data. Källa: OECD. Andel av befolkningen som är forskare, uppdelad på kvinnor och män, åren 2003, 2008 och 2013. För Kina finns inte könsuppdelade data. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 8)

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 9) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 9. Fördelningen av forskare mellan företagssektorn, högskolesektorn och den offentliga sektorn år 2013. Sverige jämförs med ett urval länder. Källa: OECD. Fördelningen av forskare mellan företagssektorn, högskolesektorn och den offentliga sektorn år 2013. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 9)

1.4 Svensk vetenskaplig publicering i ett internationellt perspektiv

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 10 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 10. Utvecklingen av antalet vetenskapliga publikationer. Sverige jämförs med ett urval länder. Antalet publikationer anges per år och tusen invånare för tre perioder: 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014. Källa: Thomson Reuters och OECD. Utvecklingen av antalet vetenskapliga publikationer. Antalet publikationer anges per år och tusen invånare för tre perioder: 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 10)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 11 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 11. Utvecklingen av citeringsgenomslag (andel av landets samtliga vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen). Sverige jämförs med ett urval länder. Citeringsgenomslag anges för tre perioder: 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014. Källa. Thomson Reuters. Utvecklingen av citeringsgenomslag (andel av landets samtliga vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen). Citeringsgenomslag anges för tre perioder: 2002–2004, 2007–2009 och 2012–2014. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 11)

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 12) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 12. Ämnesprofil för svensk forskning (relativt specialiseringsindex RSI för olika ämnesområden). Sverige jämförs med EU 15-länderna och världen. Publiceringsår: 2012–2014. Källa. Thomson Reuters. Ämnesprofil för svensk forskning (relativt specialiseringsindex RSI för olika ämnesområden). Sverige jämförs med EU 15-länderna och världen. Publiceringsår: 2012–2014. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 12)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 13 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 13. Citeringsgenomslag för svensk forskning inom olika ämnesområden (andel av landets vetenskapliga publikationer inom området som hör till de 10 procenten högst citerade i världen). Sverige jämförs med EU 15-länderna och världen. Publiceringsår: 2012–2014. Källa: Thomson Reuters. Citeringsgenomslag för svensk forskning inom olika ämnesområden (andel av landets vetenskapliga publikationer inom området som hör till de 10 procenten högst citerade i världen). Sverige jämförs med EU 15-länderna och världen. Publiceringsår: 2012–2014. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 13)

Ämnesprofil och citeringsgenomslag per land Cirklarnas yta är proportionerlig mot områdets andel av respektive lands samlade artikelvolym. Publiceringsår: 2012–2014. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 14) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 14. Ämnesprofil och citeringsgenomslag per land. Sverige jämförs med ett urval länder. Den vågräta axeln visar landets relativa specialiserings-index (RSI). Den lodräta axeln visar andelen av landets vetenskapliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen inom olika ämnesområden. Cirklarnas yta är proportionerlig mot områdets andel av respektive lands samlade artikelvolym. Publiceringsår: 2012–2014. Källa: Thomson Reuters.

1.5 Internationella sampublikationer

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 15) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 15. Utvecklingen av andelen internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare i samarbete med forskare från olika regioner. Publikationer under perioden 1982–2015. EU+2 avser de 28 EU-länderna samt Schweiz och Norge. Publikationerna är heltalsräknade, vilket innebär att summan av alla sampublikationer är större än 100 procent. Källa: Thomson Reuters. Utvecklingen av andelen internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare i samarbete med forskare från olika regioner. Publikationer under perioden 1982–2015. EU+2 avser de 28 EU-länderna samt Schweiz och Norge. Publikationerna är heltalsräknade, vilket innebär att summan av alla sampublikationer är större än 100 procent. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 15)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 16 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 16. Antal internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare, per samarbetsland och år. Antal artiklar per år anges som medelvärde för åren 2011–2015. Heltalsräknade publikationer. Källa: Thomson Reuters. Antal internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare, per samarbetsland och år. Antal artiklar per år anges som medelvärde för åren 2011–2015. Heltalsräknade publikationer. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 16)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 17 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 17. Internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare inom olika ämnesområden, som andel av samtliga svenska publikationer inom respektive område. Publiceringsår: 2005 och 2015. Heltalsräknade publikationer. Källa: Thomson Reuters. Internationellt samförfattade vetenskapliga publikationer från svenska forskare inom olika ämnesområden, som andel av samtliga svenska publikationer inom respektive område. Publiceringsår: 2005 och 2015. Heltalsräknade publikationer. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 17)

2. EN NÄRBILD AV DET SVENSKA FORSKNINGSSYSTEMET

2.1 FoU-resurser i Sverige

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 18 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 18. Finansiell volym i det svenska FoU-systemet år 2013, fördelad på finansiär (figurens ovankant) och forskningsutförare (figurens nederkant). Beloppen är angivna i miljarder kronor. Källa: SCB Finansiell volym i det svenska FoU-systemet år 2013, fördelad på finansiär (figurens ovankant) och forskningsutförare (figurens nederkant). Beloppen är angivna i miljarder kronor. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 18)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 19 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 19. Sveriges statliga FoU-medel fördelade på mottagare. Data för perioden 2005–2016. Beloppen är angivna i miljoner kronor och 2016 års fasta priser. Källa: SCB. Sveriges statliga FoU-medel fördelade på mottagare. Data för perioden 2005–2016. Beloppen är angivna i miljoner kronor och 2016 års fasta priser. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 19)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 20 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 20. FoU-intäkter inom den svenska högskolesektorn år 2013, fördelade på finansiärer. Siffrorna för 2011 anges inom parentes. Källa: SCB. FoU-intäkter inom den svenska högskolesektorn år 2013, fördelade på finansiärer. (Siffror för 2011 anges inom parentes.) Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 20)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 21 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 21. Driftskostnader (intäkter) för FoU inom den svenska högskolesektorn under perioden 2001–2013, fördelade på lärosäteskategori. Källa: SCB. Driftskostnader (intäkter) för FoU inom den svenska högskolesektorn under perioden 2001–2013, fördelade på lärosäteskategori. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 21)

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 22) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 22. Utvecklingen av intäkter (driftskostnader) för FoU inom den svenska högskolesektorn, fördelade på lärosäteskategori och forskningsämnesområde. Jämförelseår: 2011 och 2013. Källa: SCB. Utvecklingen av intäkter (driftskostnader) för FoU inom den svenska högskolesektorn, fördelade på lärosäteskategori och forskningsämnesområde. Jämförelseår: 2011 och 2013. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 22)

2.2 Högskolans personal i Sverige

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 23 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 23. Utvecklingen av forskande och undervisande personal samt anställda doktorander i den svenska högskolan per anställningskategori, under perioden 2001–2015. Källa: UKÄ. Utvecklingen av forskande och undervisande personal samt anställda doktorander i den svenska högskolan per anställningskategori, under perioden 2001–2015. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 23)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 24 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 24. Forskande och undervisande personal i den svenska högskolan år 2015, fördelad på anställningskategori och lärosäteskategori. Figuren anger andelen (vänster axel) och antalet (höger axel) för de olika kategorierna. Källa: UKÄ. Forskande och undervisande personal i den svenska högskolan år 2015, fördelad på anställningskategori och lärosäteskategori. Figuren anger andelen (vänster axel) och antalet (höger axel) för de olika kategorierna. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 24)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 25 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 25. Könsfördelningen bland nydisputerade samt i den forskande och undervisande personalen med doktorsexamen i den svenska högskolan. Data för år 2005 och 2015. För 2005 saknas uppgifter om antalet postdoktorer. Källa: SCB och UKÄ. Könsfördelningen bland nydisputerade samt i den forskande och undervisande personalen med doktorsexamen i den svenska högskolan. Data för år 2005 och 2015. För 2005 saknas uppgifter om antalet postdoktorer. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 25)

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 26) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 26. Antal kvinnor och män (angivet som antal personer) i den forskande och undervisande personalen i den svenska högskolan år 2015, fördelade på forskningsämnesområde och anställningskategori. Källa: UKÄ. Antal kvinnor och män (angivet som antal personer) i den forskande och undervisande personalen i den svenska högskolan år 2015, fördelade på forskningsämnesområde och anställningskategori. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 26)

Forskningsbarometer 2016 (Figur 27) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 27. Antal kvinnor och män i den forskande och undervisande personalen i den svenska högskolan år 2015, fördelade på doktorsexamensår och anställningskategori. Källa: SCB. Antal kvinnor och män i den forskande och undervisande personalen i den svenska högskolan år 2015, fördelade på doktorsexamensår och anställningskategori. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 27)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 28 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 28. Fördelningen av arbetstid för kvinnor och män inom de olika anställningskategorierna med forskande och undervisande uppgifter år 2013 (vänster axel). Antal FoU-årsverken inom respektive kategori (höger axel). Källa: SCB. Fördelningen av arbetstid för kvinnor och män inom de olika anställningskategorierna med forskande och undervisande uppgifter år 2013 (vänster axel). Antal FoU-årsverken inom respektive kategori (höger axel). Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 28)

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 29 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 29. Rekrytering av forskande och undervisande personal med doktorsexamen i den svenska högskolan år 2015, per lärosäteskategori. Andelen med doktorsexamen från det egna lärosätet (samma lärosäte), från annat svenskt lärosäte eller från utlandet. Källa: SCB Rekrytering av forskande och undervisande personal med doktorsexamen i den svenska högskolan år 2015, per lärosäteskategori. Andelen med doktorsexamen från det egna lärosätet (samma lärosäte), från annat svenskt lärosäte eller från utlandet. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 29)

2.3 Svenska lärosätens publicering

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 30 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 30. Produktionen av vetenskapliga publikationer i Sverige sett till total volym (antal publikationer under år 2002 och 2014) och till volymökning (2002–2014) per lärosäteskategori. Volymökningen för konstnärliga högskolor och övriga enskilda utbildningsanordnare redovisas inte på grund av den låga volymen. I kategorin Övriga ingår huvudsakligen företag, sjukhus (ej universitetssjukhus) och myndigheter utanför högskolesektorn. Källa: Thomson Reuters. Produktionen av vetenskapliga publikationer i Sverige sett till total volym (antal publikationer) och till volymökning (2002–2014) per lärosäteskategori. Övriga: företag, sjukhus (ej universitetssjukhus) och myndigheter utanför högskolesektorn. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 30)

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 31) Utvecklingen av citeringsgenomslag (andel av lärosätets samtliga publikationer som hör till de 10 % högst citerade i världen) per lärosäteskategori i Sverige. Övriga: företag, sjukhus (ej universitetssjukhus) och myndigheter utanför högskolesektorn. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 31) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 31. Utvecklingen av citeringsgenomslag (andel av lärosätets samtliga publikationer som hör till de 10 procenten högst citerade i världen) per lärosäteskategori i Sverige. Data avser perioderna 2007–2009 respektive 2012–2014. I kategorin Övriga ingår huvudsakligen företag, sjukhus (ej universitetssjukhus) och myndigheter utanför högskolesektorn. Konstnärligt inriktade högskolor och enskilda utbildningsanordnare redovisas inte på grund av alltför få publikationer. Data: Thomson Reuters.

Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 32) Ämnesprofil och citeringsgenomslag för ett urval svenska lärosäten och för gruppen högskolor (15 stycken) på en aggregerad nivå. Pilarna visar en utveckling från 2007–2009 till 2012–2014 för de cirklar vars position ändrats mest under perioden. Endast ämnen där respektive lärosäte har minst 30 publikationer (10/år) finns med i figuren. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 32) Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 32. Ämnesprofil och citeringsgenomslag för ett urval svenska lärosäten och för gruppen högskolor (15 stycken) på en aggregerad nivå. Pilarna visar en utveckling från 2007–2009 till 2012–2014 för de cirklar vars position ändrats mest under perioden. Den vågräta axeln visar ett lärosätes relativa specialiseringsindex (RSI). Den lodräta axeln visar lärosätets andel av vetenskapliga publikationer inom olika ämnesområden, som hör till de 10 procenten högst citerade i världen. Endast ämnen där respektive lärosäte har minst 30 publikationer (10/år) finns med i figuren. Källa: Thomson Reuters.

Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 33 Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016: Figur 33. Ämnesprofil (relativt specialiseringsindex RSI för de olika ämnesområdena) för vetenskapliga publikationer (publiceringsår: 2013–2015) i samverkan mellan svenska lärosäten och andra samhällssektorer. Samverkanspublikationerna jämförs med RSI för samtliga svenska vetenskapliga publikationer inom respektive område och med världsmedelvärdet. Universitetssjukhus ingår i lärosäteskategorin. Heltalsräknade publikationer. Källa: Thomson Reuters. Ämnesprofil (relativt specialiseringsindex RSI för de olika ämnesområdena) för vetenskapliga publikationer (publiceringsår: 2013–2015) i samverkan mellan svenska lärosäten och andra samhällssektorer. Samverkanspublikationerna jämförs med RSI för samtliga svenska vetenskapliga publikationer inom respektive område och med världsmedelvärdet. Ur Vetenskapsrådets Forskningsbarometer 2016 (Figur 33)

Om Forskningsbarometern Baseras på statistik från SCB, UKÄ, Vinnova, OECD, Thomson Reuters m.fl. Utkommer Ny utgåva planeras vartannat år: Juni 2017 Juni 2019 Juni 2021 Sammanställs av Vetenskapsrådets avdelning för forskningspolitik vr.se/forskningsbarometern2016