Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Gynekologiska cellprovskontroller i Jämtland
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Uppdrag: färre fall - en möjlig utmaning!
Behandling med lipidsänkande läkemedel vid prevention av hjärt-kärl sjukdomar rekommendationen från workshop dec -02.
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Neonatalvårdens resultat, redovisat per region PNQ:s årsrapport 2007 Vårdresultat, barn födda före 34 graviditetsveckor Delrapport om de mest underburna.
Vilka lätta cellförändringar behöver utredas
Lika Behandlings Plan Verksamhetsåret 2012/2013
Behandling av kronisk hepatit C hos vuxna och barn
Delaktighet inom hälso- och sjukvården 1 Juni 2014 BjH.
Riskfaktorer. Diabetes
Försöksverksamhet 2007 Universitetsförvaltningen Uppdragets bakgrund, syfte och mål Avidentifierade ansökningshandlingar.
Vätskebaserad cytologi och HPV
Bertil Almgren.
ÖNH 2003 Claes Hemlin, Spesak i Öron-, näs- och halssjukdomar
Lars Weinehall, prioriteringsordförande
Aldrig skada Patientsäkerhetsarbete Brukarsamverkan
Funktionshinder i tiden 1-2 april, Stockholm Samling för social hållbarhet – åtgärder för jämlik hälsa i Västra Götaland.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten – Nivå två Nivå tre – Nivå fyra » Nivå fem 1 Frågor för god vård i samband.
Behovsanalys och brukardialog 2011
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Att bekämpa en av vår tids största kvinnosjukdomar!
Resultat: Vi ser en ökning av antalet tillfällen av utevistelse och promenader. Antalet boende som får erbjudande om utevistelse har ökat, under den tredje.
Ungdom som röker cannabis – vad med pårörande
Förslag till resultatmål från och med Den sårbara familjen -Andelen som är behöriga att söka till gymnasieutbildning efter avslutad årskurs 9, ska.
Dödsfall i GI-blödning på vårdavdelning efter fotledsfraktur
Vital i Norr Bättre liv för våra äldre Screening av depression Lena Andersson.
Ledningskraft för god och säker vård - Fortsatt arbete hemma
Gynekologiska cellprovskontroller i Jämtland
Narkotikaundersökning bland elever på gymnasium i Norrbotten 2012 och 2014.
När och hur skall Lex Maria anmälan göras och vad skall den innehålla.
Tyreoideacancer Regional medicinsk riktlinje
S o S Biologiska aspekter. Häftet Besvara frågorna sid 2 Könsorganen / _mannens_konsorgan_med_text.pdf.
Ännu bättre cancervård Vårdprogrammet för Cervixcancerprevention Kristina Elfgren Överläkare Med Dr Kvinnokliniken Karolinska Universitetssjukhuset Ordförande.
Utredning, expektans eller behandling enligt Nationella vårdprogrammet för cervixcancerprevention Christina Björkenfeldt Havel Överläkare Kvinnokliniken.
Screening för alkohol- och drogrelaterade problem AUDIT och DUDIT formulären Mona Andersson Alkohol- och drogbehandlare Nexus Socialförvaltningens öppenvård.
Patientens fokus utifrån TILLGÄNGLIGHET KVALITET DELAKTIGHET Ekonomi Rätt vård i rätt tid Vårdgarantin Befolkningens hälsa Bemötande Patientsäkerhet Kliniska.
Rh-profylax i samband med graviditet. Rh-profylax Postnatal RhD-profylax infördes incidensen RhD-immunisering minskade från 14% till 1% Humana.
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Vårdrelaterade infektioner
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Nationellt kvalitetsregister för Cervixcancerprevention Processdelen
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Vem ska leda en operationsavdelning eller Hur ska en operationsavdelning ledas i framtiden Claes Jönsson ordf.
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Cervixcancer-prevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Fråga om våld på BVC.
Mål/delmål: ……..…………………………………………………..
Drop-in mottagning för provtagning
Strategi för hälsa Skola Socialtjänst Vård och omsorg
Maria Kivi hiv/STI samordnare
Bättre brukarinflytande 2017
Löften till cancerpatienter
Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention
Löften till cancerpatienter
En tjänst för ökad tillgänglighet
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Öppna jämförelser Säker vård-2015 (-16) års resultat
Återuppbygga tryggheten
Presentationens avskrift:

Sammanfattning av nationellt vårdprogram för cervixcancerprevention

Bieffekter av screening

Bieffekter? Alla medicinska interventioner kan ge bieffekter. Screening är en medicinsk intervention.

Bieffekter av besked Besked om cellprovsavvikelse och besked om kolposkopiundersökning kan skapa ångest, oro och påverka sexualliv. Besked om positiv HPV-test förefaller ge mer psykologiska bieffekter än besked om avvikande cellprov men det vetenskapliga underlaget är inte stort. Foto: iStock

Behandling – Excision Risk för blödning: Risk för infektion: Mindre blödning än vanligt. Större behandlingskrävande blödning uppstår hos någon procent. Risk för infektion: Ytliga anaeroba självläkande infektioner vanligt. Allvarligare infektioner ovanligt. Data saknas.

Risk för cervixstenos = Sammanväxning av livmoderhalsen, vid läkning Anges i litteraturen till 7 – 17% Risken sannolikt korrelerad till ålder (postmenopaus) och excisionslängd Stenos försvårar fortsatt uppföljning och provtagning

Påverkan på fertilitet? Behandling av dysplasi har inte kunnat påvisas påverka fertilitet. Foto: iStock

Risk för missfall och ektopisk graviditet efter behandling av dysplasi Inga evidens för ökad risk för tidiga missfall Svaga evidens för ökad risk för sena missfall Svaga evidens för risk för X (ektopisk graviditet)

Risk för förtidsbörd efter behandling Förtidsbörd definieras som att förlossning sker tidigare än 3 veckor före beräknat förlossningsdatum (före 37 genomgångna veckor). Att ha dysplasi ökar i sig risken för förtidsbörd något, oavsett om kvinnan behöver behandlas eller inte. Att behandla dysplasi ger en ytterligare riskökning för förtidsbörd. Behandling har inte påvisats öka risken ytterligare om excisionens längd är <10 mm. Riskökning av behandling står i proportion till excisionens längd möjligen också till volymen.

Hur stor är risken för förtidsbörd? Den absoluta risken (bakgrundsrisken) för förtidsbörd i Sverige är 5 – 6 % (1 på 18). Risken bara av att ha dysplasi i Sverige är inte känd men kan uppskattas till 7 – 8 % (1 på 13). Risken vid en excision om < 10 mm verkar inte vara ökad jämfört med att inte behandla. Risken vid en excision om 15 mm kan grovt uppskattas till 1 på 9. Risken vid en excision om 20 mm kan uppskattas till 1 på 6.

Hur kan vi motverka bieffekter – psykologiska Kvinnan/patienten får: Tillgång till bra information och möjlighet till att ställa frågor. Respektfullt, tryggt, lyhört och professionellt bemötande. Delaktighet i utredning och beslut. Foto: iStock

Hur kan vi motverka bieffekter – överbehandling Professionella, utbildade kolposkopister. Noggranna utredningar där endast kvinnor med lesioner som riskerar att utvecklas till cancer behandlas. särksild återhållsamhet hos kvinnor som inte avslutat barnafödande Samtidigt beakta cancerrisker och undvika underdiagnostik och underbehandling. Vid behandling excidera all höggradig dysplasi. ej ta bort mer frisk vävnad än nödvändigt. Foto: iStock

Kvalitetsuppföljning – indikatorer som speglar risk för bieffekter Väntetid från provtagning till provsvar. Lång väntetid ökar oro Mätning av upplevt bemötande, upplevelse Rekommenderad rutin inom mödrahälsovården. Diagnostisk profil (cytologi). stor andel avvikande prover => mer oro Andel excisionsbehandlingar (koner) utan dysplasi. Onödiga ingrepp men som kan ge bieffekter Re-behandlingar inom ett år. Ökar risken för senare prematurbörd Re-behandlingar utan dysplasi. Onödiga ingrepp med riskökning