Nätverksstrukturer och genus

Vad tar boken ”Nätverk och skuggstrukturer” upp?

Diskuterar ”nätverksstyrning” och dess möjliga konsekvenser i termer av ”inkludering” och ”exkludering” Boken illustrerar hur ”nätverksstyrning” är exkluderande vad gäller kvinnor i centrala nätverk. Vad händer med ”normal” politisk styrning? (genom representativitet och val).

I det ”traditionella samhället” var personliga nätverk oerhört centrala. I övergången till det moderna samhället formaliseras styrning/politik och byråkratier skapas/uppstår. Idag återgång till nätverkens centrala betydelse.

Bokens utgångspunkt – Värmlandsregionens tillväxtprogram Utarbetades av Länsstyrelsen och Region Värmland under 2004-2007. Aktörer från många olika näringar och organisationer försökte komma fram till ett gemensamt program för att stärka tillväxten i länet Skulle bli en ny ”berättelse” om Värmland Pekade ut verksamheter som man kunde skapa kluster kring för att samarbete inom en näring

Vad är ett kluster? ”En geografisk koncentration av företag inom en viss bransch. Ett klusterinitiativ är en organisation som har till syfte att samordna företag i ett kluster och driva ett organiserat utvecklingsarbete i syfte att stärka klustrets tillväxt och konkurrenskraft.” (Tillväxtverket)

Resultatet av tillväxtprogrammet (enligt boken) Representativiteten: Kvinnor fick kvantitativt lägre representation och ett mindre inflytande i nätverken Innehållsmässigt: Det satsades på traditionella mansdominerande kluster (Stål, papper, IT)

Bokens syfte Hur kan det Värmländska tillväxtprogrammets syn på tillväxt m m, förstås och förklaras med hjälp av genusanalys? Studien ville förstå hur kvinnor och kvinnodominerade branscher kom att exkluderas från centrala nätverk och de kluster som definierades i programmet

Bokens syfte (forts) Studien hade ett normativt inslag – ett kritiskt perspektiv som försökte lyfta fram alternativ och skapa förutsättningar för förändring Studien omfattade samtal, intervjuer, observationer och dokumentanalyser

Genussystemet Begreppet ”Genus” introducerades i Sverige av idéhistoriken Yvonne Hirdman på 1980-talet. Andra förekommande begrepp (för samma sak) är ”genusordning” och ”könsmaktsordning”. Begreppen beskriver de strukturer och de processer som skapar och upprätthåller ojämställdhet i ett samhälle. Detta genom att tillskriva män och kvinnor olika uppgifter, roller och positioner.

Sociologer skiljer mellan kön och genus Sociologer skiljer mellan kön och genus. ”Kön” rör det biologiska skillnaderna mellan mäns och kvinnors kroppar. ”Genus” handlar om psykologiska, sociala och kulturella skillnader mellan män och kvinnor. En sociologisk uppfattning är att köns- eller genussocialisationen sker via ”agenter” som ex vis familj och media, och börjar så snart barnen föds. ”Normalt” socialiseras man i sina könsroller (manligt/kvinnligt) som stämmer överens med deras biologiska kön.

Två bärande principer för bokens genusanalys: Isärhållande: Våra föreställningar kring manligt och kvinnligt skapar män och kvinnor som separata, åtskilda grupper (blir motsatser). Dessa grupper ses som homogena och man bortser från att det finns inomgruppsliga variationer beroende på t ex ålder, etnicitet och klass. Lösning: ”Intersektionellt perspektiv”; dvs man studerar skärningspunkten mellan flera sociala dimensioner samtidigt.

Effekten av isärhållande blir att pojkar och flickor uppmuntras till olika intressen, väljer olika utbildningar och hamnar inom olika yrken (könssegregation med andra ord).

Hierarki: Manlig överordning – manliga normer gäller Hierarki: Manlig överordning – manliga normer gäller. Det som är manligt ses som mer eftersträvansvärt och mer ”normalt” än det som är kvinnligt.

Isärhållande och Hierarki inom ”Tillväxtprogrammet för Värmland” Här identifieras tre mansdominerade branscher (skog, stål och IT) . Möjliga alternativ (ex vis inom kultur, omsorg och hälsa) med många kvinnor ryms inte i programmet. Hierarki: Män i ledande positioner är de som utformar tillväxtprogrammet. Framförallt är det män som blir valda som representanter för ”sina” organisationer. Eftersom kvinnorna är få i dessa ”moderorganisationer”, kommer inte kvinnorna med i nätverken heller.

Governance (-styrning) Nygammalt begrepp – har sedan 1990-talet använts för att beskriva ett alternativ till statlig styrning Man talar ofta om en förändring från ”government to governance”, dv s från central politisk styrning till interaktiv samhällsstyrning. Det handlar om att utveckla nya samarbetsformer mellan olika samhällsaktörer för att öka den offentliga politikens förmåga. Ofta används begreppet för att illustrera att man också involverar flera ”gräsrötter” (”Buttom-up”)

Värmländska elitnätverk I Värmland finns sedan några hundra år nätverk bland den ekonomiska och politiska eliten (brukssamhällena, officerare, läkare m m) Frimurare, Rotary, Lions, Old Fellows exempel på slutna nätverk Uttrycker inkluderingsprincipen tydligt. Man väljer från egna led (utser varandra genom ”rekommendationer), och är kraftigt mansdominerade. Egna diskussioner bakom ”stängda dörrar”

Socialt kapital Pierre Bourdieu: Summan av de resurser som finns tillgängliga för en individ eller grupp, genom att ha tillgång till personliga kontakter, sociala relationer, nätverk av släkt och vänner. ”Kapital” används som begrepp för att beskriva de resurser/tillgångar individer och grupper kan ha. Olika typer av kapital; ekonomiskt, kulturellt och socialt. Bredare begrepp än ”klass”

Homosocialitet ”Lika söker lika”. I boken diskuteras homosociala manliga nätverk. (Homosocialtet kan också handla om andra likheter som ligger till grund för gemenskap, ex vis klass, intressen, åsikter.) I (manliga) hierarkier (ex vis arbetslivet) finns ”knatte-, fnatte- och tjattesyndromet.” ”Seniora män” väljer ”juniora män” som sina efterträdare – ofta genom likhet. ”Juniorerna” visar lojalitet och ställer sig till förfogande. Karriärsklättringen blir belöningen.

Skuggsidan ….. …. utgörs av män som i olika positioner träffas informellt (i bastun, på golfbanan, på jakt etc). Hierarkier försvinner, men maskuliniteten förstärks genom jargong och intressegemenskapen.

Kvinnliga nätverk Kvinnliga företagare bildar egna homosociala nätverk Dessa nätverk fungerar på andra sätt än de manligt dominerande elitnätverken Alltid öppna nätverk – man vill inte ha hierarkier Fokuserar på att organisera goda utvecklande relationer mellan de ingående medlemmarna

Summering av boken Beslutsfattandet inom den regionala politiken har en manligt dominerad homosocial slagsida Informella nätverk influerar det formella beslutssystemet Eftersom dessa nätverk är manligt homosociala, blir den formella politiken också detta.

Den kommande Värmlandsstrategin – nya utmaningar mot bakgrund av ett genusperspektiv!

Tema 1. Ledarskap Kvinnor och män har inte samma makt att påverka näringslivet Den befintliga strukturen inom det regionala tillväxtarbetet har skapat normer som värderar mäns företagande (och deras branscher) högre än kvinnor Offentliga medel som delas ut riskerar att gynna traditionellt manliga intresseområden

Tema 2: Innovativa miljöer Näringar med hög andel kvinnor missgynnas och osynliggörs Kvinnodominerade och könsblandade branscher – kulturella och kreativa näringar, vård och omsorg, klassas sällan som innovativa.

Tema 3: Kompetensförsörjning Pojkar och flickor befinner sig på olika ”utbildningsarenor” och rådande normer riskerar att befästas Sämre arbetsmiljö, trivsel, lönsamhet och produktivitet. Män har högre lönespridning än kvinnor eftersom kvinnor oftare befinner sig inom lågbetalda yrken. Lägre utbildningsnivå kan kopplas till sämre folkhälsa.

Tema 4: Tillgänglighet Kvinnors arbetsmarkand blir mindre än mäns Kvinnors löner blir lägre än mäns Traditionella könsroller cementeras när kvinnor hämtar och lämnar på förskola Tillgängligheten kan begränsas av upplevd otrygghet. Ex vis upplever kvinnor otrygghet när går hem från buss när det är mörkt

Tema 5: livskvalitet Ekon oberoende innebär olika saker för kvinnor och män. Män är oberoende om de inte behöver arbeta för försörjning – kvinnor om de inte är beroende av sin partners inkomst. Kvinnors sammanlagda livsinkomst är lägre än mäns (deltidsarbete, större uttag av föräldraledighet, lägre löner)