Äta för att behålla en god hälsa

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Hur mycket äter vi? Bara vart femte barn får i sig så mycket frukt och grönt som kroppen behöver för att må bra. Vi borde äta dubbelt så mycket jämfört.
Advertisements

Hälsa ur olika perspektiv
Energigivande näringsämnen
Resultat från en nationell undersökning, Riksmaten vuxna
DET HÄR BEHÖVER VI FÖR ATT MÅ BRA:
Kost, kultur och religion
Mat och hälsa åk 8.
Mat och hälsa åk 8.
Kostföreläsning Repetition
Diabetes typ 2 Hur kan jag förebygga?
Näring och individuella behov åk 8
Näringsämnen i kroppen
Sammanfattning mat och hälsa
Kost & Hälsa.
För dig som har typ 2-diabetes
Näringslära Vi använder kemisk energi i bensin för att få bilarna att gå. Men här har vi inte något vanligt mått på bensinens energi utan vi brukar istället.
Mat Hur och vad ska vi äta?.
Sammanfattning mat och hälsa
Hem- och konsumentkunskap
Vad innebär hälsa för dig?
DIABETES MELLITUS =BRIST PÅ INSULIN.
En liten pp om vårt energisystem
Mål: Människans organsystem, organens namn, placering och funktion.
HÄLSA Föreläsning om HÄLSA Av och med Stefan Lindström
Vilken kemi behöver vi för att leva?
Ämnesomsättningssjukdomar
Vad behöver vi mat till? Energi Byggmaterial Cellandning:
Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Hur ska man planera upp sina måltider?
Diabetes.
Teori Träningscamp 7 maj
Matkemi Då skall du hänga med på den här kursen!
Fysisk aktivitet, kost och hälsa
Vad är liv? Ämnesomsättning (mat och luft) Fortplantning
Energigivande näringsämnen
Vad finns i maten?.
Repetition.
MATSPJÄLKNINGEN.
Vår kropp är uppbyggd av olika proteiner. DNA är ritningen som används för att de ska byggas på rätt sätt. Om DNA-molekylen skadas så byggs inte proteinerna.
Träningslära ÅK8.
ATT BLI EN IDROTTARE.
Vegetariskt.
Typ 1-diabetes Sveriges vanligaste obotliga och livshotande sjukdom hos barn varje dag insjuknar två barn i Sverige tre gånger fler barn insjuknar i diabetes.
Näringslära Är man vad man äter?. Näringslära = Maten vi äter ska vara god samtidigt som den ska ge oss näringsämnen och den energi vi behöver för att.
Repetition av näringslära
Diabetes Utbildning i diabetes för kommunsjuksköterskor i Kalmar län Grundläggande om diabetes mellitus Herbert Krol, Med.dr. Distriktsläkare specialist.
Hem- och konsumentkunskap Vt 16 1.Kostproblematik. 2. Laktos, gluten, diabetes, demi-veg, lakto-veg, lakto-ovo-veg 3. Redovisningar idag. Efter att du.
SYFTE: Fördjupa er i näringslära/hälsa. Resonera/utvärdera måltider?  Lunch: Pannkaka?  Sammanfattande test lektion 47  Det som vi främst kommer att.
MÅLTIDER - Hur jag ger min kropp bränsle och byggstenar!
4 saker att tänka på Energibehov Energibalans Kvalité Timing.
Att äta rätt Henrik Persson Gästriklands Idrottsförbund SISU Idrottsutbildarna.
Träning (träna rätt) Minska risken för skador samt prestera bättre, orka mer, skjuta hårdare, springa snabbare mm. Bygger upp muskulatur samt tränar hjärta.
Bra proteinkällor Ägg Kyckling Fisk Kött Keso och kesella.
1 Energiprocesser. 2 Prestationsförmåga = kroppens förmåga att utvinna och använda energi, dvs. förmågan att omvandla maten till rörelseenergi. Energirika.
KOST Varför måste vi äta och dricka? En bil behöver bränsle för att fungera. Med kroppen är det likadant, den behöver bränsle för att orka leka, springa,
Din klass I varje klass har i genomsnitt: 3 astma 4 allergisk snuva
Matens kemi Vilka ämnen behöver du få i dig? Kolhydrater Fett
Mat, måltider & hälsa Årskurs 7.
Energi och Näringsämnen
Viktiga faktorer för att du ska må bra.
4 saker att tänka på Energibehov Energibalans Kvalité Timing.
Matcirkeln, tallriksmodellen och näringslära
Kost En bra och balanserad kost innehåller: Kolhydrater Proteiner
Näringsämnen i kroppen
Energi och Näringsämnen
Diabetes.
Fasta.
Mat och Religion.
Presentationens avskrift:

Äta för att behålla en god hälsa Individuella behov

Individuella behov Energibehov Näringsämnen som ger energi – fett, kolhydrater och proteiner Olika behov av energi – ålder, kön, mängd rörelse, kroppsstorlek

Individuella behov Matallergier – intoleranser mot olika ämnen ca 15% av befolkningen har någon typ av allergi eller överkänslighet Nötter, gluten, laktos, mjölkprotein, ägg, fisk, skaldjur, baljväxter – jordnötter och soja

Individuella behov Kultur och religion Kristna – ex fasta – fastlagsbullar (semlor) Judar – tillåten mat kallas ”kosher”, icke tillåten kallas ”terefa”. Ej äta – kött från gris, blodmat och skaldjur. Muslimer – tillåten mat ”halal”, icke tillåten kallas ”haram”. Ej äta griskött, blodmat eller dricka alkohol. Fasta = ramadan. Buddhister – inga matregler men många väljer vegetarisk kost. Karma – ej döda. Hinduer – kon = helig, får ej dödas eller ätas. Många väljer vegetarisk kost – icke våld, respekt för allt levande.

Individuella behov Miljö-, hälso-, ekonomiska eller etiska skäl Vegetarisk mat: Vegan – bara mat från växtriket Laktovegetarian - mat från växtriket + mjölkprodukter Lakto-ovo-vegetarian - mat från växtriket + mjölkprodukter + ägg Demi-vegetarian (demi = halv) - mat från växtriket + mjölkprodukter + ägg + fisk och skaldjur

diabetes Sjukdom som ger för mycket socker (glukos) i blodet. Insulin reglerar blodsockret i kroppen. Typ 1 – diabetes – delvis ärftlig, drabbar mest barn och ungdomar. Kroppen har slutat att tillverka insulin och man måste få insulin insprutat i kroppen. Symptom – trötthet, ofta törstig och kissar ofta, snabb viktnedgång. Typ 2 – diabetes – drabbar främst vuxna. Kroppen har svårt att reglera sockerhalten i blodet. Samma symptom som typ 1. Bra matvanor och motion kan minska risken för att drabbas.

Matrelaterade sjukdomar Magsjuka – diarré och kräkning (campylobakter, ca 8000 personer/år) Förstoppning – orsaker är ofta för lite fibrerrik mat och för lite vätska Ätstörningar – anorexi, ortorexi och bulimi Hjärt- och kärlsjukdomar - felaktiga matvanor kan på sikt påverka Cancer - felaktiga matvanor kan på sikt påverka