Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –

Slides:

Advertisements

Liknande presentationer

Meningsbyggnad.

Advertisements

Golv, väggar, tak. fönster och en dörr

P, S, O, PF, ATTR, ADVL, OIV AKTIV &PASSIV, HS&BS

Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.

Allmän grammatik SATSDELAR

Böja den bestämda/obestämda artikeln.

Luncha och lär! Possessiva pronomen.

Satsdelar Predikat Subjekt Direkt objekt Indirekt objekt Adverbial

Beskriver vilken funktion orden har i en sats.

Subjekt, predikat, objekt, predikatsfyllnad och adverbial

Våra fyra första satsdelar i korthet

Huvudsatser och bisatser

Aktiva och passiva verb

Tryck på F5 för att börja. ”Klicka” sedan för att fortsätta.

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

De eller dem, det är frågan?

Satsdelar En satsdel kan vara ett eller flera ord.

Satsdelar Orden i en mening delas in i grupper, satsdelar.

FRASER. En sats, som alltså kan vara antingen en huvudsats eller en bisats, består i sin tur av…

Reflexiva verb + riktning och befintlighet

Huvudsatser och bisatser

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Ordföljden i svenskan (syntaxen)

Huvudsats och bisats– att bygga meningar

Börja och avsluta med tid

Satsbegreppet. Begreppen mening och sats På svenska talar man ofta om meningar och satser, men på tyska finns inte begreppet mening. På svenska används.

Meningar med bisats När vi skriver texter är det bra att använda bisatser. Det är bra att använda bisatser i meningar av många olika anledningar. Dels.

GRAMMATIK - SATSLÄRA Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

ORDFÖLJD OCH HJÄLPVERB I SVENSKAN SFI 2015 Åsa Olsson.

SATSLÄRA Huvudsats och bisats Satsdelar. HUVUDSATS OCH BISATS En huvudsats kan stå för sig själv och bilda mening En bisats kan inte stå för sig själv.

Skriva meningar i huvudsats Alla meningar måste innehålla minst ett verb. Verbet kommer alltid på andra plats i en huvudsats. En mening kan ha flera verb!

SATSLÄRA En mening kan bestå av en enda sats. En mening kan också byggas upp av två eller fler satser som binds samman.

Satsschema - Hur använder man det?.

Satsadverbial Du måste alltid tänka på satsadverbialen när du läser, lyssnar, skriver och talar! Satsadverbial är viktiga eftersom de ändrar meningens.

Konjunktioner Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Grammatik och språkriktighet

Träna svenska A och B Häfte 5 Siffror och verb.

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

GRAMMATIK – SATSLÄRA 2 Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Något görs eller blir gjort Motsatsen till en aktiv mening…

ORDKLASSERNA I SVENSKA SPRÅKET

Sats och mening En fullständig sats består alltid av två delar: subjekt och predikat. Ex. Fåglarna flyger. s p = fullständig sats Saknas subjekt eller.

Skriva meningar i huvudsats

Ordföljd huvudsats.

Åsa Karlsson, Nösnäsgymnasiet, Stenungsund –

Satsdelar Så här hittar du dem!.

Pronomen Subjekt och objekt

Satslära När du skriver en text sätter du ihop ord som blir till en eller flera satser. Dessa satser bildar då en mening, som börjar med stor bokstav och.

Pronomen Subjekt och objekt

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Pronomen Subjekt och objekt

Grammatisk terminologi I

Svensk grammatik Satslära (Del 2).

Subjekt, predikat, objekt Huvudsats, bisats

Ordföljd huvudsats.

Satsschema - Hur använder man det?

Nominativ Ackusativ Dativ

Satsschema - Hur använder man det?.

Possessiva pronomen.

Pronomen Subjekt och objekt

Grammatik - satslära Eleven kan översiktligt (C: med viss precision, A: med god precision) utifrån språkexempel redogöra för hur olika typer av satser,

Vad är en konjunktion? En konjunktion binder ihop huvudsatser.

Relativpronomen.

Presentationens avskrift:

Marika Granat, Brålanda skola, Brålanda –

Karodenhårtnya biterbenetdenvarje elakai brevbäraren hundendag Orden har inget meningsfullt sammanhang. Vad är budskapet? När vi talar/skriver sätter vi orden i lämplig ordning.

Hunden biter brevbäraren. Orden har blivit satsdelar.

Hunden biter brevbäraren. substantivet – hunden – berättar vem som gör något. Den satsdel som talar om vem som gör något kallas subjekt. Kalle Fia Maja

Verbet – biter – talar om vad som händer. Den satsdel som talar om vad som händer kallas predikat. Predikatet är alltid ett verb. Hunden biter brevbäraren. äter tvättar bakarklipper

Hunden biter brevbäraren. Brevbäraren är föremålet för handlingen. Det är brevbäraren som bli utsatt för hundens handling. Den satsdel som talar om vem som blir utsatt för något kallas objekt. Ordet objekt betyder föremål. Mariakundenhunden

Hunden biter brevbäraren. Hur biter hunden? När biter hunden? Var biter hunden? Prata med dig kompis och ”bygg ut” meningen så mycket ni kan!

Ord sätts samman till meningar som kallas satser. I satserna fungerar orden som satsdelar med särskilda namn. Predikatet talar om vad någon gör eller vad som händer i satsen. Predikatet är alltid ett verb. Subjektet talar om vem som gör något. Objektet talar om vem som är utsatt för handlingen.

KOMMER DU IHÅG? Vad menas med predikat? Vad menas med subjekt? Vad menas med objekt?

Meningar och satser  Nu kan du subjekt och predikat.  Men vad är egentligen en sats?  En sats måste ha minst två ord, ett subjekt och ett predikat.  Det här är en sats:  Lotta cyklar

Det här är också en sats:  Hundvalpen slickar sig om nosen.  Men, det kan finnas fler satser i en enda mening. Titta här!  Leo cyklar till skolan för att han ska hinna till simträningen efteråt.

Tips!  Det är lätt att räkna ut hur många satser en meningar har!  Räkna bara hur många predikat som finns i meningen = lika många satser finns det.  Vilka av de här meningarna är satser?  Hallå där!  Ska du springa?  Du ska springa.  Hunden är snäll.

Hur många predikat har den här meningen?  Snigeln gled över gräsmattan för att den skulle vara tuff inför grodan.