Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Prisbildning i en marknadsekonomi
Advertisements

FL 3 kap 4,7,9,10,17 Förra kapitlet visade hur efterfrågan och utbud samspelar på marknaden. Under vissa förutsättningar sades att de kommer mötas i jämvikt.
Samhällsekonomi 2.
Ekonomiska system.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
SAMHÄLLSEKONOMI.
Veta - Episteme Kunna - Techne Förstå - Phronesis
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Marknaden – ett enkelt exempel Varian kap 1
Handel – ord och begrepp
Några viktiga begrepp Marknad Efterfrågan Utbud Jämviktspris
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Disposition för närmaste föreläsningarna
Behövs det pengar? Byteshandel.
Ränta och inflation Företagen Ränta Konsumenter
Ränta och inflation Företagen Konsumenter Ränta
Internationell Ekonomi
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Penning- och finanspolitik i en sluten ekonomi.
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Handel i världen - varför då?
Samhällsekonomi Del 1.
Introduktion Samhällsekonomi
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Aggregerat utbud och prisnivån.
Ekonomiska system Viktiga begrepp
Samhällsekonomi It´s all about the money!
Samhällsekonomisk kostnads-intäktsanalys
Affärsidé Den yttre affärsidén Vad skall produceras ?
Föreläsning 7 Marknadsmisslyckanden: • Imperfekt konkurrens
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Centralbanker och det monetära systemet.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Föreläsning 5 • Den grundläggande konkurrensmodellen (en gång till!)
Vad gör statsmakten? ger lagar, regler, och regleringar
Föreläsning 2.
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
BNP i fasta priser.
S AMHÄLLSEKONOMI. Ordet ekonomi betyder hushållning -alltså att få det man har att räcka till.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Du kan ge ett bidrag till miljön som kompenserar för de utsläpp som din flygresa orsakar. Finnairs hemsida.
Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Just nu är mitt enda intresse att gå ut och ta så många fiskar som möjligt. Jag har inget intresse av.
Högre brödpris gör att antalet bagerier nu ökar för första gången på decennier. Sveriges bagare och konditorer Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi.
Om jag hade givit folk vad de hade velat ha, så hade de fått snabbare hästar. Henry Ford Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Monopolistisk konkurrens
Ekonomiska system Oskar Lunden, Finland, Övriga Norden –
Mängdtak (kvot) Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
kanadensisk Atlantfiskare
There is no such thing as a free lunch!
Från teori till verklighet
En värld i förändring Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Prisdiskriminering Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Sveriges bagare och konditorer
Nationalekonomi – vad är det?
Samhällsekonomi Del 1 Åsa Lillerskog, Forsenskolan, Tidaholm –
Monopolistisk konkurrens
Men kan marknaden misslyckas?
Att analysera med hjälp av matematik
Internationell ekonomi (5 sp)
Mängdtak (kvot) Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
There is no such thing as a free lunch!
Monopsoni Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Analys: Andra verktyg för att rädda miljön?
I-linjen Vt Detta är en mall för att göra PowerPoint presentationer. Du skriver in din rubrik på första sidan. För att skapa nya sidor, tryck.
Björn Ferry efter sitt första OS-guld
Skatter Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
Kollektiva varor Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp)
There is no such thing as a free lunch!
The big picture Kort repetition av mikroekonomi
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Presentationens avskrift:

Grundkurs i nationalekonomi: Mikroekonomi (5 sp) Kan EPF hitta en annan produktion och fördelning som ökar välfärden i samhället?

Alternativa sätt att styra? Enheten för Produktion och Fördelning (EPF) gör entré  Marknaden gav 40 fiskar som produceras av tjejerna med lägsta kostnaderna och konsumeras av killarna med högst betalningsvilja. Är det bra att vårt samhälle tillverkar just 40 fiskar? Är det bra att just dessa tjejer fick sälja och att just dessa killar fick köpa? Du blir nu chef för EPF: VAD? HUR? ÅT VEM?

Mängd Pris 0 Utbud Efterfrågan Värdet för köparna större än kostnaden för säljarna Värdet för köparna lägre än kostnaden för säljarna Jämvikts- mängd Bör vi ändra mängden av varan? Nej, är precis där all ömsesidigt gynnsam handel sker

Mängd Pris 0 Utbud Efterfrågan Värdet för köparna större än kostnaden för säljarna Värdet för köparna lägre än kostnaden för säljarna Jämvikts- mängd Bör vi ändra vilka som får producera? Nej, varan ges av dem med lägst kostnad Hur påverkas producentöverskottet om vi flyttar produktionen från ett företag med låga kostnader till ett företag med höga kostnader?

Mängd Pris 0 Utbud Efterfrågan Värdet för köparna större än kostnaden för säljarna Värdet för köparna lägre än kostnaden för säljarna Jämvikts- mängd Bör vi ändra vilka som får konsumera? Nej, varan går till dem med högst betalningsvilja Hur påverkas konsumentöverskottet om vi flyttar konsumtionen från en individ med hög betalningsvilja till en individ med låg betalningsvilja?

1. VAD? Vi tillverkar exakt den mängd av varje vara som maximerar välståndet i ekonomin. o tv-apparater; mobiltelefoner; fetmaoperationer, 246 miljoner liter flaskvatten. 2. HUR? Varje vara görs av de med lägst (alternativ)kostnad. o Zlatan blir fotbollsspelare, Jonas forskare, Thomas kokosnötsplockare, Sofia fiskare. 3. ÅT VEM? Varje produkt går till just de köpare som värderar dom högst. o De 40 fiskarna (80 läxhjälpen; 70 kursböckerna) går till dem som är villiga att betala mest. Övriga slipper köpa till marknadspriset. Marknaden är effektiv Ingen kan få det bättre utan att någon får det sämre Nationalekonomin grundas

 I jämvikten är alla ”nöjda”. Alla som vill sälja till marknadspris får sälja. Alla som vill köpa till marknadspris får köpa.  Jämvikten är därför stabil. – Ingen vill göra nånting annat än de gör just nu.  Maximal total välfärd. – Omöjligt att göra det bättre för nån utan att nån annan får det sämre.  Om något ändras hittas automatiskt en ny jämvikt där välfärden är maximalt stor. Jämför med EPF! – Vad händer om fler plötsligt vill läsa nationalekonomi i stället för statskunskap? Egenskaper hos jämvikten Varför är det så bra i jämvikten?

 Marknader är en mekanism som sorterar våra begränsade resurser dit de bidrar mest till våra oändliga behov.  Varje producent och varje konsument guidas av an invisible hand that promotes an end which was no part of his intention (Adam Smith).  Eftersom marknaden är effektiv behöver makthavare inte (bör inte?) detaljstyra om vad, hur och åt vem.  Därför: Laissez faire (låt ske). Marknaden är effektiv Ingen kan få det bättre utan att någon får det sämre Hur tillverkas egentligen en penna? 8