textbindning ett steg vidare från meningsbyggnadsövningarna
1. Mina föräldrar är borta i kväll. Jag har några vänner på besök. De har tagit med sig en del mat och dryck. Jag ser fram emot en trevlig kväll. 2. Eftersom mina föräldrar är borta i kväll har jag några vänner på besök. De har tagit med sig en del mat och dryck men jag ser fram emot en trevlig kväll. 3. Trots att mina föräldrar är borta i kväll har jag några vänner på besök. Visserligen har de tagit med sig en del mat och dryck men jag ser fram emot en trevlig kväll. 4. Mina föräldrar är borta i kväll men jag har några vänner på besök. De har tagit med sig en del mat och dryck så jag ser i alla fall fram emot en trevlig kväll.
De hade hittat stigen. Den förde dem nerför berget. Det var samma väg som Sofia gått vilse. De behövde inte klättra nerför stupet. De behövde aldrig mer klättra uppför heller. De hade beviljats tillträde till bergets hemlighet. Det var för den första dagens hjältemodiga klättring. De återvände. Varje helg under våren. De återvände nästan dagligen när sommarlovet kom. De talade mer och mer om Gud och kyrkorna. Mest förstås talade de om drömmandet. Sofia var nyfiken. Hon var nyfiken på Anders änglar. De hade stora vita vingar. Anders ville veta mer om Sofias bästa dröm. Den om båten. Den gled över floden om natten. Då var det ännu mörkt. Man kunde ana gryningsljuset.
De hade hittat stigen som förde dem nerför berget, samma väg som Sofia gått vilse. Så de behövde inte klättra nerför stupet. Och aldrig mer uppför heller. De hade beviljats tillträde till bergets hemlighet med den första dagens hjältemodiga klättring. För de återvände, varje helg under våren och nästan dagligen när sommarlovet kom. Och de talade mer och mer om Gud och kyrkorna. Men mest förstås talade de om drömmandet. Sofia var nyfiken på Anders änglar med de stora vita vingarna och Anders ville veta mer om Sofias bästa dröm, den om båten som gled över floden om natten när det ännu var mörkt men man kunde ana gryningsljuset. (Ur Marianne Fredriksson: Blindgång)
Rakel försökte få igång lite prat med henne. Hon satt bredvid. Men hon var osedvanligt blyg. Eller så hade Rakel stött henne på något vis. Kvinnan såg i väggen. Hon ville inte veta av något samtal. Rakel blev sittande. Hon var handfallen. Hon vände sig istället till Tora och Ingrid. Det hade kommit något osäkert över hennes ansikte. Det var runt och öppet. Tora kunde se moster. Hon försökte begripa alla ögonkast. De var de skeva och dolda. De sändes mot henne i smyg.
Rakel försökte få igång lite prat med henne som satt bredvid. Men antingen var hon osedvanligt blyg, eller så hade Rakel stött henne på något vis, för kvinnan såg i väggen och ville inte veta av något samtal. Rakel blev sittande handfallen. Så vände hon sig istället till Tora och Ingrid. Men det hade kommit något osäkert över hennes runda, öppna ansikte. Tora kunde se att moster försökte begripa alla de skeva, dolda ögonkast som sändes mot henne i smyg. (Ur Herbjørg Wassmo: Huset med den blinda glasverandan)