Surgörning av flyt- och biogödsel för bättre kväveutnyttjande Kjell Gustafsson Agroväst

Hur man fördubblar kväveeffektiviteten i nötflytgödsel! Sofia Delin SLU, Lennart Wiklund och Ola Hallin Rådgivarna Sjuhärad

Hur man fördubblar kväveeffektiviteten i nötflytgödsel! Stiftelsen Lantbruks- forskning

Stallgödsel - en stor växtnäringsresurs - som kan utnyttjas mycket bättre! 23 % av det växttillgängliga kvävet kommer från stallgödsel – kan ökas genom rötning och surgörning 71 % av fosfortillförseln – effekten kan sannolikt förbättras genom surgörning 86 % av kaliumtillförseln Biogödsel (rötrestgödsel) ökar med ökande biogasproduktion 92 % av slaktsvinsgödsel hanteras som flytgödsel 82 % av mjölkkogödseln hanteras som flytgödsel Källa: SCB 2012

Det finns mycket goda förutsättningar för bättre växtnäringsutnyttjande i flyt- och biogödsel! Dagens rampspridare har en god spridningsjämnhet - väl motsvarande mineralgödselspridare Växtnäringsinnehållet varierar mycket men det kommer sannolikt att kunna mätas online med NIR-teknik Genom tillsats av syra eller annan produkt kan kvävet och fosforn göras väsentligt mer växttillgängligt

Källa: Sofia Delin, SLU Skara Kol/kvävekvoten har avgörande betydelse för kväveeffekten (Krukförsök)

Resultat från fältförsök Källa: Sofia Delin, SLU Skara

Resultat från fältförsök Medel från 3 försök i havre: ett i Västergötland 2012 och två i Halland 2012 och 2013 Källa: Sofia Delin, SLU Skara

Ammoniakförlusterna från gödseln kan vara stora och varierar med: mängd flytgödsel eller rötrest applikationsteknik halt ammonium i gödseln pH-värde vindhastighet temperatur planttäckning markfuktighet

Surgörning sänker pH och andelen ammoniak minskar Nötflyt pH 6,7-7,0 Rötrest pH 7,7-8,3

I Danmark är surgörning av flytgödsel ganska vanligt Vanligaste använd syra är svavelsyra relativt billig, ca 2 kr/l vid stora volymer täcker svavelbehov Surgörningen görs med olika metoder syran blandas in i pumpbrunn eller flytgödselbehållare syran tillsätts vid spridningen

Danska försökserfarenheter Minskad avgång ammoniak med % Skördeökningar på kg/ha Enskilt försök kg skördeökning Bättre fosforutnyttjande i majs, dubbelt P-upptag

0 kg N 60 kg N 54 kg NH 4 -N 66 kg NH 4 -N 54 kg NH 4 -N + 50 kg N 0 kg N 50 kg N 50 kg NH 4 -N 50 kg NH 4 -N + 40 kg N Ingen kvävegödsling Axan Flytgödsel Flytgödsel + syra Biogödsel Biogödsel + syra Flytgödsel + Axan Flytgödsel + Axan + syra Första skörd Andra skörd Nötflytgödsel i gräsvall på Rådde, 2013

ammoniumkväve Organiskt kväve Röta: 0-25 kg Syra: kg Nötflytgödsel i gräsvall på Rådde, 2013

Skörderesultat 2 delskördar i gräsvall på Bjertorp LedKg N/haTS-skördRel.tal, % 0 N Axan Axan Nötflyt Nötflyt syrat Surg + 12 % Biogödsel Biogödsel syrat Surg + 30 %

Syra RåddeBjertorp Led Gödselmedel Mängd kgN/ha Ts-skörd kg/ha N-skörd kg N/ha Ts-skörd kg/ha N-skörd kg N/ha AInget N BAxan CAxan DNötflytgödsel 45 1, ExNötflytgödsel 45 1, FAxan GAxan HBiogödsel 57 1, IxBiogödsel 57 1, JAxan KAxan LNötflyt + Axan45 1, MxNötflyt + Axan45 1, LSD Ts-skörd och kväveskörd vid första skördetillfället på Rådde och Bjertorp 1) NH 4 -N Bjertorp 2) NH 4 -N R å dde

RåddeBjertorp Led Syra Gödselmedel Mängd kgN/ha Ts-Skörd kg/ha N-skörd kg N/ha Ts-skörd kg/ha N-skörd kg N/ha AInget N BAxan CAxan DAxan EAxan FNötflytgödsel 45 1 / GxNötflytgödsel 45 1 / HAxan IAxan JBiogödsel 53 1 / KxBiogödsel 53 1 / LNötflyt + Axan 45 1 / MxNötflyt + Axan 45 1 / LSD Ts-skörd och kväveskörd vid andra skördetillfället på Rådde och Bjertorp 1) NH 4 -N Bjertorp 2) NH 4 -N R å dde

Genom att både röta och surgöra nötflytgödseln har mineral- gödselvärdet ökat från ca 30 % till 70 % av totala kväveinnehållet - således mer än en fördubbling.

Var och hur skall syratillförsel göras? Kan ske tidigt eller sent i hanteringskedjan I Danmark tillämpas flera olika tekniker Tidig tillförsel minskar emissioner av ammoniak och metan under lagringen - något högre dos för att kompensera buffring Sen tillförsel ger större möjlighet till att anpassa dosen efter spridningsförhållandena Andra produkter än svavelsyra kan bli aktuella, t ex kalciumklorid

Infarm A/S infarm-teknik Infarmsystemet bygger på att den surgjorda gödseln pumpas tillbaks till stallet. Ett system som ej tillämpas i Sverige.

ø rum-Smeden

Biocover A/S SyreN-teknik CSR Environment Prize 2012

Surgörning kan även öka fosforns tillgänglighet

Danska försök visar på möjligheten att ersätta startfosfor i majs genom surgjord flytgödsel

Sammanfattande effekter av surgörning enligt D. Fangueiro, Technical University of Lisbon presenterade på Manuresource 5-6/

Fortsatt utvecklingsarbete behövs för såväl onlinemätning som surgörning. Tack för att ni lyssnade! Kjell Gustafsson, Agroväst