Utbildning för personal inom hemsjukvård och -tjänst samt andra tjänsteproducenter inom öppen social- och hälsovård Risk management för specialgruppernas boendesäkerhet FÖR EN TRYGG MORGONDAG

Specialgrupper: åldringar, handikappade, mentalvårdspatienter och personer med alkoholproblem ja mentalvårdspatienter Gemensamt för dessa är nedsatt fysisk, psykisk och social funktionsförmåga Det är väsentligt för boendesäkerheten att boendemiljön är planerad och kan anpassas så att den beaktar begränsningar i funktionsförmågan. Utmaningen är att upptäcka obalansen mellan funktionsförmågan och boendemiljön för att kunna genomföra förebyggande åtgärder.

Ändringar i funktionsförmågan som inverkar på brand- och hemolycksfallsrisken Rörelseförmåga Försvagad muskelkondition Svårigheter på grund av problem i leder Försämrad koordinationsförmåga Störningar i balans Försvagad rörelseförmåga orsakad av sjukdomar eller skador Bild: Kristiina Juvas

Iakttagelseförmåga Synförmågan blir sämre –Synskärpan blir sämre –Stereoseendet och förmågan att skilja kontraster blir sämre –Anpassningsförmågan i olika ljusförhållanden blir sämre –Behovet av belysning ökar Hörseln blir sämre Sjukdomar kan försvaga iakttagelseförmågan Inverkan av läkemedel Inverkan av rusmedel Flera samtidiga stimuli och sinsemellan av samma typ kan hindra människan från att iaktta det som är väsentligt … Ändringar i funktionsförmågan

Reaktionsförmåga Funktionerna blir långsammare Fysiska begränsningar i reaktionsförmågan, speciellt i situationer som kräver att man delar sin uppmärksamhet Förmågan att tolka situationen och instruktioner kan vara förändrad (t.ex. demens, afasi i anknytning till stroke, problem med den mentala hälsan) Inverkan av läkemedel eller rusmedel

… Ändringar i funktionsförmågan Förmåga att uppfatta situationen Man förstår inte situationens art (försöker t.ex. gömma sig då det brinner) Oändamålsenligt beteende Felaktig bedömning av egna kunskaper eller/och faror Bild: TUKES

… Ändringar i funktionsförmåga Vanor och rutiner, till exempel Sättet att låsa och plats för reservnyckel Användning av golvmattor Man sparar el Man skyr användning av säkerhetsanordningar och hjälpmedel ”Man har alltid klarat sig utan hjälp” Egenartat sätt att använda olika apparater Sparsamhet, när man borde förnya apparater som inte längre är i skick Hantering av eld, rökning Bild: Toimiva koti

”Man har alltid klarat sig utan skador” Säkerhetskultur och inställningar Bild: Kristiina Juvas

Riskbedömning FAROR PERSONENS EGENSKAPER OMSTÄNDIGHETERNA EVENTUELLA OÖNSKADE HÄNDELSER MEN OCH SANNOLIKHET OBETYDLIGSKADLIGALLVARLIG OSANNOLIK MÖJLIG SANNOLIK

Riskbedömning När man bedömt risken: Söker man metoder för att avlägsna eller minska faran Ansvar för att vidta åtgärder – Vem har ansvaret? Tidtabell Utvärdering av resultat Riskbedömning är fortlöpande verksamhet. Bilderna: TUKES

Ett exempel En 84-årig självständig fru som bor med sin make. Hon har osteoporos och svindel, speciellt när hon byter ställning. Hon har fallit några gånger när hon har besökt toaletten under natten. Hon undviker att tända belysningen för att inte väcka maken. Sannolikheten att falla är stor Sannolikheten för frakturer är stor

Nattbelysning som är installerat till vägguttag längs gångrutt som är försedd med en skymningsrelä ökar tryggheten Finns det dessutom behov av skyddsräcke eller till exempel en rollator? Hälsotillstånd och medicinering? Man överenskommer med klienten, att man ber dottern om hjälp för att skaffa av nattbelysning att reservera tid för kontroll hos läkare och hembesök av en fysioterapeut/ergoterapeut för att bedöma behovet av hjälpmedel

Hjälpmedel för kartläggning Olika mätare för att kartlägga funktionsförmågan Checklista för att bedöma boendesäkerhet Checklista för att bedöma risken att falla Diskussion i olika sammanhang när man träffas om besvärliga situationer i vardagen ger viktig information erityisryhmien asumisturvallisuus, materiaalit