Beroende/mb och psykisk störning Definition ”samsjuklighet” Olika typer av psykiatrisk samsjuklighet Hur vanligt? Orsak/verkan, samband Upptäckt Behandling

”Samsjuklighet” Flera ”sjukor”/diagnoser samtidigt Beroendeperspektiv Tidigare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och svår psykisk störning (psyk sjukdom eller svår personlighetsstörning) Senare: ”Dubbeldiagnos”= mb/beroende och all slags psykisk störning I praktiken: ”Trippeldiagnos”, ”Multipeldiagnos”… Nu: ”Samsjuklighet”= Samtidig förekomst av mb/beroende och en eller flera psykiatriska (eller somatiska) diagnoser

Varför viktigt? Stort lidande och problem på många livsområden (familj, bostad, arbete…) Belastning för omgivningen Ökad risk för komplikationer, t ex utanförskap, kriminalitet, aggressivitet, för tidig död t ex genom suicid (1/3 av alkoholpatienter S-försök, >1/3 av narkomaner; 1/3 av S-försökare har en alkoholproblematik – riskfaktor) Höga samhällskostnader

Typ av psykisk störning Schizofreni och andra psykoser Bipolära (mano-depressiva) tillstånd Depressioner Ångesttillstånd Kriser Personlighetsstörningar ADHD

Personlighetsstörningar Ej ”sjukdom” Mönster av oflexibla personlighetsdrag Varaktiga och bestående över tid Debut senast i ung vuxen ålder Leder till psykiskt lidande (för pat och/el omgivningen) och nedsatt funktion (i arbete, socialt etc)

Personlighetsstörningar, forts Kluster A(”mad”): paranoid, schizoid, schizotypal Kluster B(”bad”): antisocial, emotionellt instabil(”borderline”), histrionisk, narcissistisk Kluster C(”sad”): fobisk, osjälvständig, tvångsmässig Personlighetsstörning ”UNS” ”Svåra”

Personlighetsstörningar, forts 2 Antisocial(>18 år): Normbrytande och bedrägligt beteende, impulsiv, irritabel/aggressiv, risktagare, bristfällig social anpassning, brist på ångerkänslor Uppförandestörning före 15 åå ”Missbrukarpersonlighet” – antisociala drag – styrd av drogen Psykopati: Ytlig charm, grandios självuppfattning, manipulativ, nedsatt empati men förstår att spela på och utnyttja andras känslor Svårbehandlade – Socialtjänsten, SIS, Kriminalvården Ej låta sig manipuleras. Empatisk förståelse och tydlig gränssättning

Personlighetsstörningar, forts 3 Emotionellt instabil(borderline): ”stabil instabilitet” i mellanmänskliga relationer med instabil självbild och bild av andra, i affekter/känslor. Impulsivitet, suicidalt beteende, aggressivitet, separationskänslighet och känsla av inre tomhet. Ångest, depression, missbruk, ätstörning… Tålamodsprövande, väcker ofta egen aggressivitet och avståndstagande alt ”gränslöst” engagemang.

ADHD Attention Deficit Hyperactivity Disorder Uppmärksamhetsstörning, hyperaktivitet och impulsivitet ADD: ej hyperaktiva (kvinnor) ”Neuropsykiatriskt” funktionshinder snarare än sjukdom Symtom/nedsatt funktion kvarstår i >50% av fallen i vuxen ålder. Mindre hyperaktivitet med åren men inre oro, rastlöshet. Motoriska och perceptuella svårigheter(DAMP) Debut i barndomen I flera olika miljöer (ex skolan/arb, hemma)

ADHD, forts Motivationsberoende Social utsatthet, utanförskap, låg självkänsla Tidig missbruksdebut Snabbare beroende Trotssyndrom  uppförandestörning  antisocial personlighetsstörning Kriminalitet Psykiatrisk samsjuklighet Missbruk ofta uttryck för beroende och självmedicinering(ex amfetamin)

Hur vanligt? Psyk störning inom mb/beroendevård: > 1/3 ångesttillstånd >> 1/3 depressionsdiagnos 40% personlighetsstörningar (narkotika 70%) ADHD hos var 4:e pat med alkoholberoende (narkotika var 3:e) Mb/beroende hos 1/5 av pat som söker hälso- och sjukvård p g a psykiatriska tillstånd

Orsak/verkan? Beroende  Psykisk störning Psykisk störning  Beroende Gemensam orsak  Beroende och Psyk störn Beroende  Psykisk störning Sällan avgörande för behandlingen

Primär eller drogrelaterad psykisk störning? Fanns symtomen innan mb debuten? Kvarstår symtomen en längre tid (t ex 1 mån) efter påverkan eller abstinens? Är symtomen svårare än vad som kan förklaras av drogens effekt eller abstinens? Episoder utan samband med drogintag?

Identifiera samsjuklighet Psykiatrisk samsjuklighet(ur Socialtjänstens perspektiv) – anamnes, ASI Mb/beroende samsjuklighet(ur Hälso- och sjukvårdens perspektiv) – Anamnes/status, AUDIT/DUDIT, provtagning

Behandling Lite evidens för hur patienter med samsjuklighet skall behandlas - vetenskap Antagande att behandling för patienter utan samsjuklighet fungerar även för dem med samsjuklighet – ”beprövad erfarenhet” Behandling av enbart mb/beroende eller den psykiska störningen ger som regel dåligt (eller t o m negativt) resultat – ex ”dricker p g a ångest” Samtidig behandling av båda tillstånden Samverkan mellan Socialtjänsten och Hälso- och sjukvården och ev andra vårdgivare

Samverkan – en konst Samordning av insatser och synkronisering i tid – vem gör vad, när och hur? Integrerad behandling – anpassad efter personens behov Tydlig ansvarsfördelning – ”good fences make good neighbours” Kontinuitet – bygga relationer/tillit och allians Tala hellre med än om patienten/klienten – nätverksmöten med flexibilitet,

Avslutande reflektioner Samsjuklighet, särskilt komplex sådan, är svårt men inte på något sätt omöjligt att behandla Kunskapskälla – enklare fall blir ”lättare” att behandla Mycket som kan göras/behandlas Prognosen svårbedömd – inga ”hopplösa” fall Att lära av erfarenheten Tålamod: Stå ut, stötta och finns kvar så kommer nya möjligheter att uppstå!

TACK FÖR MIG!