K14: sid. 1 Kapitel 14 Humankapital och teknisk utveckling Kunskap – ett slags kapital, humankapital. Teknisk utveckling. Forskning och utveckling, en.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Tillväxt, tillväxt, tillväxt…
Advertisements

EUROPEISK FOU EFFEKTIVITET 11 LÄNDER OCH 18 INDUSTRIER 1.
Samhällsekonomi 2.
Sambanden mellan hälsa, ekonomisk utveckling och planering
Penningmängd, Inflation och Sysselsättning
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Den här presentationen går igenom hur energin, klimatet och tillväxten hänger ihop. Den beskriver hur utsläppen globalt sett har ökat kraftigt de senaste.
Fö 7 - Produktionsfaktorer
Blanchard kapitel Förväntningar och stabiliseringspolitik
F12: sid. 1 Föreläsning 12 Gränser för ekonomisk politik  Kan politiska beslutsfattare styra ekonomin rätt?  Vill politiska beslutsfattare styra ekonomin.
Föreläsning 8 Lång sikt – tillväxt och kapitalackumulering
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
Blanchard kapitel 8 Medellång sikt – AS-AD modellen
Föreläsning 9 kap Lång sikt – tillväxt och kapitalackumulering
Föreläsning 12 Sammanfattning
Föreläsning 9 Förväntningar och stabiliseringspolitik
Blanchard kapitel 20 Växelkurser, räntor och BNP
Vad är ekonomisk teori? EKONOMI ...
Samhällsekonomi Del 1.
5. Ekonomins grunder Vad är ekonomi ? Behoven är större än resurserna
Ekonomiska kretsloppet
Grundkurs i nationalekonomi, Åbo akademi Ekonomisk tillväxt.
Blanchard kapitel Växelkurser, räntor och BNP
Makt och Demokrati.
UTBILDNING OCH EKONOMI Lygdbäck, V. (1993) - en historisk tillbakablick Utbildning som investering i humankapital fram till 1900-t sågs utbildning som.
Ekonomiska System Alla länder har ett ekonomiskt system:
BNP (BruttoNationalProdukt):
1 Kursens Mål Allmänbildning “Att kunna läsa tidningarnas ekonomisidor etc.” Att lära ut redskap (modeller) som kan användas för att göra en självständig.
Kapitel 8 Utbudsteorin utvecklad: Kostnader och produktion David Begg, Stanley Fischer and Rudiger Dornbusch, Economics, 6th Edition, McGraw-Hill, 2000.
Den långsiktiga modellen-tillväxt Tillväxttaktens betydelse: Ex1. Antag att real BNP i Sverige växer med 1.5% i 40 år BNP = (1.015)^40= 1.8 ggr BNP idag.
Föreläsning 3: Företagets teknologi och kostnader (PR kap 6-7)
Mathias Herzing, Stockholms Universitet Pehr-Johan Norbäck, Institutet för Näringslivsforskning Lars Persson, Institutet för Näringslivsforskning Effektivitetseffekter.
Föreläsning 7 Lång sikt – tillväxt och kapitalackumulering
BNP i fasta priser.
Föreläsning 8 Teknisk tillväxt
Föreläsning 3 Varu och penningmarknaderna tillsammans IS-LM modellen
Föreläsning 11 Växelkurser, räntor och BNP
Ojämlikhetens anatomi Per Molander. Frågor att begrunda Varför är alla samhällen ojämlika? Kan fördelningen påverkas? Vad leder ojämlikhet till?
1 Makroekonomi med tillämpningar Föreläsning 7: Penningmängd, Inflation och Sysselsättning.
Sammanfattning: sid. 1 Sammanfattning  Vi har studerat ekonomin på olika sikt, eller mer exakt, under olika antaganden om vad som kan ändra sig. 1.IS-LM,
Produktivitetskommissionen i Skåne Kick-off seminarium 13 november 2015 Pernilla Johansson, PhD Senior Ekonom.
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
K13: sid. 1 Kapitel 13 Sparande, kapitalbildning och produktion Samspelet mellan produktion och kapitalbildning i en sluten ekonomi Statistik och storleksordningar.
Kort ekonomisk historia. Vad krävs för att en vara ska tillverkas?
Teknologisk utveckling i Kina: trender och implikationer Fredrik Sjöholm Institutet för Näringslivsforskning.
K4: sid. 1 Kapitel 4 Varu- och penningmarknaden: IS-LM modellen Varumarknaden i jämvikt + penningmarknaden i jämvikt. Samtidig bestämning av både ränta.
K10: sid. 1 Kapitel 10 Inflation, penningmängdens tillväxt och realränta Effekter av penningpolitik. Tre samband: Phillipskurvan, liksom som tidigare 
K12: sid. 1 Kapitel 12 Fakta om tillväxt Tillväxt och levnadsstandard – definitioner Tillväxt i utvecklade länder de senaste 50 åren. Ett längre och vidare.
K6: sid. 1 Kapitel 6 Produktion, ränta och växelkurs Vad händer med jämvikten om inhemsk eller utländsk efterfrågan påverkas? Vi börjar med en motsvarighet.
F9: sid. 1 Föreläsning 9 kap Lång sikt – tillväxt och kapitalackumulering  Hur har tillväxten sett ut över tiden i olika länder?  Tenderar skillnaderna.
K2: sid. 1 Kapitel 2 Varumarknaden   Hur bestäms produktionen på kort sikt?   Cirkulärt samband   Produktionen bestäms av efterfrågan   Efterfrågan.
Post-industriellt samhälle, serviceländer, rika länder, nord, väst
Mattias Johansson, Tullbroskolan, Falkenberg –
Internationella rapporten 2016
Nationalekonomi – vad är det?
2016: Ökade intäkter, men också ökade kostnader Kommunsektorn +22 mdr Landsting och regioner +3 mdr
KONJUNKTURINSTITUTET
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Kap 15 Avvägningen inflation-arbetslöshet
Kap 10 Tillväxt Fig 10.1 Livslängd och inkomstnivå 2012

Ekonomisk tillväxt Mäta ekonomin Konjunktur Arbetslöshet
Stefan Fölster Svenskt Näringsliv
Sveriges bagare och konditorer
Produktion, handel och transport
Globala Arbetskraftskostnader En internationell jämförelse av arbetskraftskostnader inom tillverkningsindustrin Augusti 2013.
Viktiga begrepp.
Den första Ingenjören rapporter/utredningar/analyser
Det finns tre slags lögner: lögn, förbannad lögn och statistik.
Presentationens avskrift:

K14: sid. 1 Kapitel 14 Humankapital och teknisk utveckling Kunskap – ett slags kapital, humankapital. Teknisk utveckling. Forskning och utveckling, en källa till tillväxt.

Humankapital Alla produktionsfaktorer som kan ackumuleras är ett sorts kapital. En sådan är humankapital – de kunskaper och färdigheter producerande individer har i sina huvuden. Vi ägnar oss nu åt ackumulering av humankapital – vi avsätter resurser som skulle kunnat användas till annat för att bygga upp mer humankapital. Som med fysiskt kapital leder mer humankapital per arbetare till högre produktion per arbetare. Solowmodellen kan enkelt anpassas till att inkludera humankapital (H): K14: sid. 2

Teknisk utveckling Teknisk utveckling: mer produktion för given insats av kapital och arbetskraft, nya och bättre produkter. Forskning och utveckling (FoU) i företag görs i syfte att öka företagens framtida vinster och är därmed att betrakta som en investering (fast resultatet är en idé och inte en produkt). Vad styr tillväxttakten i den tekniska utvecklingen? 1. 1.Produktiviteten i FoU, dvs hur många bra idéer man kan förväntas skapa i förhållande till kostnaden 2. 2.Möjligheten att tjäna pengar på FoU för det företag som investerar i FoU själv kan skörda de ekonomiska vinsterna av de nya idéerna. Möjligheten att tjäna pengar påverkas av patentsystemet. Patent ger företag som utvecklat en ny produkt eller process rätt att utestänga andra från att producera eller använda denna under en (begränsad) tid. En balansgång mellan monopolmakt och incitament. K14: sid. 3

Teknisk utveckling En formalisering: Y = F(K,A  N), högre A betyder att ett givet antal sysselsatta ger mer arbetskraft i effektivitetsenheter. Högre A ger därmed högre produktion. Som tidigare antar vi konstant skalavkastning och kan göra samma normalisering som i förra kapitlet, men nu genom att dela med A  N. Definiera k  K/(A  N) och y  Y/(A  N) som mängden kapital och produktionen per effektivitetsenhet sysselsatt arbetskraft och dela Y = F(K,A  N) med A  N: Med dessa variabler kommer Solowmodellen att se ut (nästan) som tidigare. K14: sid. 4

Balanserad tillväxt I förra kapitlet såg vi att utan teknisk tillväxt och befolkningstillväxt nås ett stationärt läge där Y o K är konstanta. Om A och N växer kan tillväxten fortsätta. Kalla tillväxttakten i A och N för g A och g N. Nu finns istället finns en balanspunkt där k  K/(A  N) och y  Y/(A  N) är konstant. Det betyder att K och Y växer lika snabbt som A  N, dvs med summan av tillväxttakterna i A och N (g A +g N ). Denna balanspunkt kallas balanserad tillväxt. Tillväxttakten i BNP/capita är då lika med den teknologiska tillväxttakten. För att beskriva Solowmodellen med en figur måste vi generalisera investeringsbehovskurvan. Hur mycket måste investeras för att K ska växa i takt med A  N? För det första liksom tidigare   k för att ersätta deprecieringarna. För det andra, nu också (g A +g N )  k för att K ska kunna växa i jämna steg med A  N. K14: sid. 5

Solowmodellen med tillväxt När är produktion och kapital per arbetskrafts- enhet konstanta? Både s  f(k) och (  +g A +g N )  k är ökande funktioner av k. Investeringarna s  f(k) ökar snabbast i början pga avtagande marginal- avkastning. Investeringsbehovet (  +g A +g N )  k är linjärt i k. När investeringar = investe- ringsbehov är k konstant på nivån k*. K växer då med samma takt som A  N, dvs med g A +g N. Investeringar deprecieringar k Kapital (per effektivitetsenhet arbetskraft) Investeringar Investeringsbehov K14: sid. 6 k*k*

Balanserad tillväxt Om k är lägre än k* så är investeringarna större än investerings-behovet. Då växer K snabbare än A  N så k växer. Om k är högre än k* så är investeringarna mindre än investerings- behovet. Då växer K långsammare än A  N så k faller. Slutsats: Ekonomin rör sig mot den balanserade tillväxt- punkten. k k*k* y*y* K14: sid. 7 Kapital (per effektivitetsenhet arbetskraft)

Balanserade tillväxttakter VariabelTillväxttakt Kapitalstock per sysselsatt i effektivitetsenheter, k=K/(A  N)0 Produktion per sysselsatt i effektivitetsenheter, y=Y/(A  N)0 Kapitalstock per sysselsatt, K/ NgAgA Teknologi, AgAgA Produktion per sysselsatt, Y/ NgAgA Antal sysselsatta, NgNgN Kapitalstock, KgA+gNgA+gN Produktion, YgA+gNgA+gN K14: sid. 8

Högre sparkvot Vad händer om sparkvoten ökar från s 0 till s 1 ? Investeringskurvan förskjuts uppåt. Ekonomin rör sig mot en ny balanserade tillväxt- punkt med högre kapital och produktion per effektiv arbetskraftsenhet. Under en övergångsfas växer kapital och produktion snabbare än g A +g N. k Kapital (per sysselsatt) K14: sid. 9

Sparande och BNP (tillväxt i teknologi och befolning) Effekten av en ökning i sparkvoten från s 0 till s 1. Ekonomin rör sig mot en högre tillväxtbana. Under en övergångsfas växer kapital och produktion snabbare än g A +g N. tid Log Y Tillväxtbana för Y när s=s 0 Tillväxtbana för Y när s=s 1 K14: sid. 10

Tillväxttakter i olika länder Landg Y -g N gAgA Belgien2,81,3 Danmark2,80,7 Finland3,21,7 Frankrike2,50,9 Irland10,02,7 Italien1,80,3 Japan2,41,5 Kanada2,00,4 Nederländerna4,61,0 Nya Zeeland1,70,7 Spanien5,70,4 Storbritannien3,81,3 Sverige2,50,9 Tyskland2,80,8 USA2,51,1 Genomsnitt3,41,05 K14: sid. 11 Tre slutsatser: 1.Genomsnittlig tillväxttakt i produktion per sysselsatt är högre än den i USA (konvergens). 2.I genomsnitt kan en tredjedel av tillväxten hänföras till teknisk utveckling, men stora variationer. 3.Flera länder har haft snabbare teknisk utveckling än USA (teknikkonvergens genom import av teknik).

Sveriges BNP per capita i förhållande till OECD snitt K14: sid. 12

F9: sid. 13 Institutioner och tillväxt Institutioner formar spelregler för ekonomisk (och annan) interaktion mellan människor. Äganderätt är betydelsefull för incitament att investera. Vem har makten i ett samhälle – de som vill bevara det gamla eller bygga nytt? Många historiska exempel på hur viktiga institutioner är: Industrialiseringen i England och senare i USA. Nya ekonomiska politiken i Kina efter Mao Zedong. Splittringen av Korea. Förändringarna i Sverige efter 90-talskrisen. Finns en tendens till konvergens – men ingen ekonomisk lag. Inkomst per capita varierar extremt mycket mellan olika länder. Länder växer och kommer ikapp världsfronten om de har goda ekonomiska och politiska institutioner, när fysiskt kapital och human kapital växer snabbt och när teknisk utveckling, egen eller importerad sker snabbt.