Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur.

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik Ny handbok för Gång-, cykel- och mopedtrafik

Vem har beställt uppdraget: SKL, Johan Lindberg Vägverket, Mathias Wärnhjelm Målgruppen är kommunala handläggare och andra som arbetar med utformning av gatumiljöer Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Vilka utför arbetet? Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Vem gör vad? Tyréns - Utgångspunkter, förutsättningar, tillgänglighet, parkering mm VTI – Drift- och underhåll Trivector – GCM principer på stäckningar SWECO – GCM principer i korsningar Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Det är en ny hand- bok i utrymmet mellan VGU och TRAST med fokus på GCM frågor. Den ges ut hösten Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Arbetet är baserat på känd kunskap men skall peka på ny kunskap eller behov av ny kunskap. Visa principutformning utifrån en helhetssyn med prioritet åt GCM och stadsbyggnadskvaliteter. Ge underlag för medvetna avvägningar mellan olika behov. Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Balanserade lösningar – grönt för gång-, cykel- och moped- trafiken men inte rött för bil-, varu-, utrycknings- eller kollektivtrafiken Balanserade lösningar utifrån stadsbyggnadskvaliteter som stadens karaktär, trygghet, säkerhet, tillgänglighet och miljö. Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Tydlighet i utformningen, lösningar ska vara lätta att förstå, juridiken enkel att kommunicera. Utgå från GCM-trafikanternas olika förutsättningar, anspråk och behov Främjar bättre trafikant- beteende, underlättar polisövervakning Gynnar GCM-trafikanterna

Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik GC-trafik drivs av muskelkraft Cyklar och mopeder är instabila Cyklar har dålig fjädring GCM-trafikanterna är: - exponerade för väder/vind - oskyddade vid kollision - människor/sociala - små/syns dåligt Det finns stora skillnader mellan men framför allt INOM trafikantslagen

Handbokens innehåll: - Utgångspunkter - Drift- och underhåll - Principlösningar Sträckor Korsningar Tillgänglighet Parkering mm - Krav och kriterier - Referenser Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Utgångspunkter: - Möjligheter - Förutsättningar - Mål - Helhetssyn - Kommunala planeringen Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Drift- och underhåll: - Planering - Organisation - Metoder och utrustning - Olika beläggningar Hårdgjort Marksten Grus - Trädplanteringar - Vägarbeten Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Exempel på balanserade sträckor GC-bana med enkelriktad cykelbana i stadsmiljö Nätkoppling: huvudnät för biltrafik och cykeltrafik, lokalnät för gångtrafik Gångdel i plattor, > 2,2 meter Cykeldel i asfalt, 1,7 meter 0,7 m säkerhetsremsa mellan cykelbana och körbana Remsa av gatsten (ev ränndal) kompletterad med vit linje Cykelbana märks ut med symboler Mopedtrafik klass II tillåts på cykelbana vid liten mopedtrafik Bildkälla: ”Utvärdering av olika utformningar av separering mellan gående och cyklister”, Stockholm stad, Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Exempel på balanserade sträckor Cykelfält Nätkoppling: huvudnät för biltrafik och cykeltrafik, lokalnät för gångtrafik Gående på trottoar Cykelfält, 1,5 meter, avgränsad med spärrlinje där det är möjligt 0,75 meter säkerhetsremsa mellan cykelfält utanför parkerade bilar Cykelsymboler och pil var 100:e meter Mopedtrafik klass II tillåts på cykelfält vid liten mopedtrafik Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

PRINCIPLÖSNINGAR FÖR KORSNINGAR Några exempel….. Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Följande korsningstyper illustreras: - Gaturum för samspel (Samrum/Shared Space and speed) - GCM-korsning på sträcka - 3-vägskorsning, huvudnät/lokalnät - 4-vägskorsning, huvudnät/huvudnät, - Signalreglerad korsning, huvudnät/huvudnät, - Cirkulationsplats - Planskildhet Handbok för gång-, cykel- och mopedtrafik

Samlad kunskap inom teknik, miljö och arkitektur.