Metodikk i gateplanlegging 23-24 august 2007 Erfaringer fra Sverige Einar Lillebye/ Mathias Wärnhjelm.

En presentation över ämnet: "Metodikk i gateplanlegging 23-24 august 2007 Erfaringer fra Sverige Einar Lillebye/ Mathias Wärnhjelm."— Presentationens avskrift:

1 Metodikk i gateplanlegging 23-24 august 2007 Erfaringer fra Sverige Einar Lillebye/ Mathias Wärnhjelm

2 Trafik för en attraktiv stad Utgåva 1 2004 Utgåva 2 2007

3 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”,1 Efter många års diskussion kring effekter av gamla TRÅD från 1982. Beslut att det behövdes något nytt. –Boverket ville undvika normering. –Oerfarna trafikingenjörer ville ha mycket normering. –Politiker ville ha största möjliga frihet

4 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 2 Namnet; –Innehållet skulle inte focusera på trafikplanering eller bebyggelseplanering utan på stadsplanering (att lära tekniker, arkitekter, landskapsarkitekter och miljöfolk att samverka) –Attraktivitet blev den sammanhållande kvaliteten. ”Trafik för en attraktiv stad” –Avgränsning; allt kring stadsutveckling med relevans för trafikfrågor.

5 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 3 En del av erfarenheterna kom av ”Lugna Gatan”, en idéskrift som gavs ut 1998 men som koncentrerades på trafiksäkerhet och framkomlighet. Lugna Gatan blev mycket använd. Ansågs suboptimera stadsutvecklingen. –Viktigaste verktyget i Lugna Gatan klassade gatunätet i hastighetsklasser. Det är gjort i över 230 svenska kommuner. –Klassningen kvar i TRAST men som en del av gaturumsbeskrivningen.

6 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 4 Gaturumsbeskrivningen består av fyra delar; 1.Karaktär; beskriver det omgivningsspecifika 2.Nättillhörighet; beskriver för varje trafikslag förhållandet till stadens nät (huvudnät eller lokalnät för bil, cykel, gående, moped, buss, gods) 3.Hastighet; blir ofta resultatet av 1 och 2 4.Egenskaper; övrigt, t.ex. parkering etc

7 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 5 Viktigt att övergripande råd och riktlinjer för hantering av trafikfrågor kopplas till utformningsriktlinjerna. Därför skapades en gemensam ledningsgrupp för framtagandet av TRAST och VGU(Vägar och gators utformning). En samordnad plan gjordes för utgivning och införande.

8 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 6 Bedömdes avgörande för acceptansen av handböckerna att organisationerna –Boverket –Vägverket –Banverket –Sveriges Kommuner och Landsting gemensamt stod som utgivare.

9 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 7 Organisation; –Ledningsgrupp: Hög nivå, få möten, samtliga 4 organisationer –Styrgrupp: Operativt ansvariga, samtliga 4 organisationer. –Förankringsgrupper i varje organisation –Användargrupp med representanter från stadsbyggnad, gatukontor och miljö i 7 kommuner plus regionala vägverkare. –Arbetsgrupp; spridning på egenskaper och kompetensområden. –Jämn könsfördelning eftersträvades –Expertpanel

10 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 8 Process; –Öppenhet även med svårigheter –Deltagande i stora konferenser –Ordnandet av expertseminarier och utbildningar –Webbplats där material lades ut(www.vv.se/vgu-trast). Skall nu uppdateras och läggas på Vägverkets hemsida.www.vv.se/vgu-trast –Omfattande remisser

11 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 9 Första utgåvan gavs ut 2004 efter en kort produktionstid (2,5 år). Betraktades som en ”slutremissutgåva” för testanvändning. Andra utgåvan ges ut augusti 2007; rättelser och kompletteringar efter inkomna erfarenheter. En exempelbok gavs ut 2005 för att visa metodiken. Exemplen delfinansierades av Vägverket för att testa TRAST.

12 Framtagandet av en ny handbok ”Hantering av trafikfrågor”, 10 Framtiden; –Projektet ”Den Goda Staden” tar vid och focuserar på process för att lyckas med god stadsutveckling. –Generaldirektören vill att TRAST skall hållas levande. –Mer beteendepåverkan och uppdateringar kring t.ex. klimatfrågan, nya hastigheter i tätort i Utgåva 3. Kommer kanske 2012.

13 Nu följer några bilder ur TRAST2

14 människors vardag ska fungera

15 samtidigt ska stadens kvaliteter, de ekologiska ramarna och människors livskvalitet tillgodoses

16 Trafiken ska bidra till en hållbar och attraktiv stadsutveckling

17 Trafik för en attraktiv stad Underlag Hjälp i kommunens processinriktade arbete med trafikfrågor Värdegrund Faktaunderlag Kunskapsbas

18 Vad är en attraktiv stad?

19 Egna förutsättningar

20 Regionala samband

21 Att planera för den attraktiva staden Vision och målbild Helhet och avvägningar Samverkansprocess Förankring och öppenhet

22 Vilka hinder kan dyka upp längs med vägen? Vision och målbild saknas Tajming Processens logistik Oklarhet i finansieringen Personliga egenskaper Nyckelpersoner Formella hinder Traditionen gör motstånd Strukturella mönster Konkret tillämpning Långsiktighet Idéer på modet

23 En utgångspunkt i TRAST – Hållbar utveckling SocialEkonomisk Ekologisk

24 Resor och transporter för stadens utveckling

25 Hållbart och robust trafiksystem Biltrafiken kan minskas…

26 Kommunal planering Mål och budget Inriktningsplanering Översiktsplan Trafikstrategi Kommunal åtgärdsplanering Trafikplan Åtgärdsprogram Genomförandeplanering

27 Översiktsplanens process

28 Genomförandeplanering Lokalisering av nya verksamheter och ny bebyggelse Detaljplaner Påverkan Trafikering Utformning och gaturums- beskrivning

29 Statens intresse

30

31 Förankring Bättre underlag för gott beslut Beslutet blir mer långsiktigt hållbart Människor har rätt att vara med och påverka sin omgivning och miljö

32 Sändarmodell Relevansmodell Aktörssamverkansmodell

33 Arbetsboksmodell Arbetsgrupper Enkäter Fokusgrupper Gåtur Stormöte Seminarier Studiecirklar Öppet hus

34 MÅL Nationella –Hållbarhet –Arkitektur –Resor och transporter –Miljö –Miljökvalitetsnormer Regionala Kommunala

35 Nulägesbeskrivning Resbehov Några stadsbyggnadskvalitéer –Stadens karaktär –Tillgänglighet –Trygghet –Trafiksäkerhet –Miljöpåverkan Trafiksystem - trafiknät och bytespunkter

36 Alternativ & Analys

37 Stadens karaktär Lär känna din ort, Boverkets analys NYTT Det sociala livet i staden NYTT Analys av bebyggelsen – stadstyper Analys av stadens ekonomiska utveckling

38 Stadens karaktär Lär känna din ort Det sociala livet i staden Bebyggelse och stadstyper Den kreativa ekonomin Space syntax

39

40 Den kreativa ekonomin

41 Resor och transporter

42