Det friska barnet Barn är fysiskt mycket friska idag – för en genomgång av hälsoläget, riskfaktorer och ungas syn på hälsa se texten ”Inledning” på Studentportalen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkommen Jag heter Bettan Källgren och arbetar här på Stodeneskolan som lärare i special-pedagogik. Jag har utbildat mig ”extra” i bl a Läsmetodik, alltså.
Advertisements

”Tidigare har läraren skrivit hur det har gått för mig i skolan som mamma och pappa fick läsa hemma. På utvecklingssamtalet har mest de vuxna pratat och.
Vårdalinstitutet, Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet
Om risk- och skyddsfaktorer
Komplement Bornholmsmodell för förskolan
Markör Marknad och Kommunikation AB 2009
TEMA I HÄLSOFRÄMJANDE LIVSSTIL
Barnen allas ansvar PSYNKprojektet
Ungdomars tillväxt och utveckling
BARN PÅ VC.
Ann-Charlotte Roupé, Lerbäckskolan, Lund –
Rökfria skolgårdar - när når vi dit?
Hur är läget i kommunerna? • 31 kommuner har inventerat sitt bostadsbestånd • Flest hinder kvar i vårdcentraler, socialkontor och skolor • Hälften har.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting
Information till vårdnadshavare
Livskunskap för de allra yngsta
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Skolhälsovården Malmsjö skola
Faktorer hos människan
Psykisk hälsa barn och ungdom - Det krävs ett helhetsgrepp
Repetition Östersjön.
Pappa, därför är du viktig!!! Anknytning – ett band för livet
Komplettering av ofullständigt vaccinerade barn inom skolhälsovården
Barnrättsperspektiv på inflytande och delaktighet med underrubrik: Om barn och unga i fysisk planering – en fråga om social hållbarhet Gabriella Olofsson.
Riskgruppen kan karaktäriseras på följande sätt:
Läroplansträff fritidshem
Svenska barnläkarföreningens rekommendation
BARNHÄLSOVÅRDENS MÅL / DELMÅL
Allt var bättre förr! Eller? NEJ. Vad det bättre förr? Bättre poliser och snällare tjuvar.
Studieteknik och inlärning
Varför? Hur? om autismspektrumstörningar
En heldag om hälsa, lärande och prevention i skolan. Katrineholm 10 nov Aktuell forskning visar att elever som trivs och fungerar väl i skolan löper.
Ur Fem gånger mer kärlek av Martin Forster
Kampen mot infektionerna
Hur vi försvarar oss mot angrepp
Tidiga insatser för psykisk hälsa
Varför börjar alla prata om ”Drop outs” ?
Vad är UNICEF? Kämpar för barn världen över
HIBERI X Hiberix (Haemophilus influenzae B) ATC-kod: J07AG01 Godkänd:
Hälsokunskap Mattlidens gymnasium Period II Lärare: Anu Virtanen.
BARNMISSHANDEL. Vad innebär barnmisshandel ? Våld Kränkningar Vanvård Vårdnadshavare.
Barn och stress.
Förskoleklassen Jonstorpsskolan Förskoleklassens verksamhet Förskoleklassverksamhetens syfte är att ge barnen en trygg övergång mellan förskola och grundskola.
Den 20 september 2016Språkcentret/EK Provet i 5002 presentation 5-7 min/ person + diskussion i gruppen i 5-7 minuter.
- Hur ser stress ut bland barn och ungdomar i jämförelse med vuxna? - Hur många drabbas av stressrelaterad ohälsa och varför? - Hur kan skola och hem samarbeta.
Vad är Energikicken? Fotbollsturnering som spelas på Kviberg i Göteborg maj 2016 Ca 200 klasser = 5000 femteklassare. Arrangörer: IFK Göteborg &
Idrottslyftet – mer och fler Utformning av kommande arbete.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
Hur kan man tillvarata föräldrarnas egna resurser? Tankar om empowerment.
SKL Kommentus Inköpscentral SKL Kommentus Ramavtal för vacciner inom det nationella vaccinationsprogrammet.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Presentationsteknik Tips och råd Would you like to take a bite ?
Hur pratar du med ditt barn om social medier?
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Vaccin / Edward Jenner.
Mål v.13 Jag känner mig säker (grön) Oftast går det bra (gul)
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2016
Våga prata om psykisk ohälsa!
Till dig som är chef Materialet som ligger i ledningssystemet under verksamhetsplanering och uppföljning, jämställd och jämlik verksamhet, jämställdhet.
Regiongemensam enkät i förskola och familjedaghem 2017
Barnkonventionen.
Ny Remissrutin till BUP
Vad innebär regionbildningen?
Föräldramöte åk 2 Välkomna.
Resultat från deluppföljning av Dialog och samarbete
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Att främja små barns hälsa och utveckling.
Presentationens avskrift:

Det friska barnet Barn är fysiskt mycket friska idag – för en genomgång av hälsoläget, riskfaktorer och ungas syn på hälsa se texten ”Inledning” på Studentportalen

Är beredd att interagera med sin omgivning Anknyter till en eller fler vårdnadshavare Är skör och beroende av sin omgivning, MEN Kompetent, ser, hör, känner smärta och kan uttrycka sig Sensitivitet är anknytningspersonens förmåga att läsa av barnets signaler Temperament är barnets inneboende rytm och intensitet Det friska barnet

En modell för barnets kompetensbygge Social interaktion Uppmärk- samhet Hantera störande stimuli Goda kamrat- relationer Positiv problemlösning Skol- förberedd Kvar i skolan Har ”bra” kompisar Går i normal- klass Har betyg Anknytning Mindre beteendeproblem Hälsa Utbild- ningsnivå Emotions- reglering

BVCs uppgift – universell prevention och plocka utanför kurvan

Varför universella insatser? Riktade insatser Allmänna insatser

Utvecklingsfaser – viktiga markörer Reflexer: Moro (2-3 mån), toniska nackreflexer (4-5 mån), gripreflex (handen med Moro, foten 9 mån) Motorik från huvudet till foten: vrida och hålla huvudet, styra handen, vrida bålen, vända, sitta, krypa, gång (obs automatiska gångrörelser hos nyfödda); gång m; hoppa på ett ben 4 år Finmotorik: grabbgrepp (4-5 m); tumgrepp (7-8 m); pincettgrepp (10-12 m); klippa 4 år, knyta skor 7 år Skall försvinna Samma sekvens oavsett kultur Utvecklingsförseningar

Utvecklingsfaser II. Fixerar blicken 1 mån Svarsleende 1-2 mån Börjar jollra 3-4 mån Selektiv kontakt (främlingrädsla) 7-8 mån Lekkontakt, vinkar, klappar, tittut 8-10 mån Ord, förstår mer än säger mån Tvåordsmeningar 2 år, god kontakt Jag-upplevelse, trotsperiod, pratar förståeligt för andra, dagtorr 3 år Ser? Hör? Anknytning? Autism? Utv. försening?

Vaccinationer i programmet (se även inläsningsmaterial) Vaccinationsprogrammet omfattar skydd mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, mässling, påssjuka, röda hund och Haemophilus influenzae typ B, Hib, en bakterie som kan orsaka snabbt förlöpande infektioner i form av hjärnhinneinflammation och blodförgiftning, särskilt hos små barn. Vaccination kan också ges mot tuberkulos och hepatit B om sjukdomarna finns i barnets nära omgivning vilket i princip innebär alla barn med utlandsfödda föräldrar som kommer från regioner där dessa sjukdomar är vanliga.

Tillväxt Childhood growth phase: 3-8 år ca 7 cm per år, mest under den ljusa årstiden, samma för flickor och pojkar Pubertal growth phase: tidigast 8 år (flickor) och 10 år (pojkar) senast 13 resp 14 år bör tecken på pubertet förekomma Tanners ger stadiumindelning: behåring, bröstkörtel, testikel & skrotum samt penis Flickor spurtar tidigare, menarche i snitt 12,8 år

Tillväxtkurva