Välkomna Dagens hållpunkter 08:45-09:45 Anna Altvall och Mia Malmgren begreppsanalys av medveten närvaro/mindfulness 09:45-10:15 Fikapaus 10:15-11:15 Eva Henriques och Inger Ström om Resursorienterad kroppsunderökning (ROK) och mentalisering 11:15-12:15 Amanda Lundvik Gyllensten och Lena Hedlund berättar om BAS MQ-E 12:15-13:45 Lunch 13:45-14:45 Anna Bjarnegård om skattningar utan specifikt skattningsinstrument utgående från kroppsjagsfunktionerna 14:45-15:15 Fikapaus 15:15- 16:15 Gemensam frågestund, diskussion

BEGREPPSANALYS Mindfulness/medveten närvaro Är bra för allt? Lösningen på alla problem? Fungerar för alla? Individuell lösning ? Vilka övningar är medveten närvaroövningar?

Medveten närvaro i kroppen Förutsätter medveten närvaro kroppslig närvaro? Kan mindfulness bidra till frånvaro/splittring?

Kroppen för traumatiserade personer är själva kriget Det kan vara mycket påfrestande att rikta uppmärksamheten mot kroppen kan leda till obehagliga upplevelser och återupplevande av trauman Den traumatiserade har ofta en längtan efter att kunna uppmärksamma kroppen mer Vår uppgift att dosera kroppslig närvaro när kroppen är i krig genom vår egna kroppsliga närvaro

Syfte Att analysera begreppet mindfulness/medveten närvaro för att belysa den kroppsliga förankringen. Genom analysen belysa om mindfulness/ medveten närvaro bidrar till ökad närvaro i kroppen eller om det också kan leda till att öka frånvaro och splittring

Buddhistiskt/religiöst Psykoterapeutiskt Fysioterapeutiskt Olika perspektiv

Definierade kännetecken Att vara i nuet Att observera Riktad uppmärksamhet på andning, kroppen och omvärlden Medkännande, accepterande, icke värderande Praktisk övning, intuitiv upplevelse Ömsesidigt beroende

Förutsättningar/konsekvenser För att lära ut behövs praktisk träning Relativt trygg förankring i kroppen Ger förmåga att observera sig själv, sina tankar och känslor utan att identifiera sig med dem Anpassa efter olika människors förutsättningar

Anknytning Trygg, kan lugna sig själv och kan söka tröst när det behövs Undvikande, söker inte tröst, avfärdar och förnekar behov Ambivalent, svårt att hantera reglera känslor, agerar ut Desorganiserad, dissocierar, självskadar, oförmögen att förstå och uttrycka behov

Splittrat medvetande/Dissociation Utvecklas under uppväxten ofta vid desorganiserad anknytning Dissociativa symtom är en störning av de vanligtvis integrerade funktionerna för medvetande, minne, identitet eller perception av omgivningen. Oförmåga att minnas personliga händelser Depersonalisation, avskild från sig själv Dissociativ identitetsstörning flera personlighetstillstånd existerar sida vid sida

VAR BOR TRAUMAT? Väsentligen i subcortikala strukturer bortom språk och medvetande Cortex: Kognitiv informations- Bearbetning Limbiska systemet: Emotionell informations- bearbetning Hjärnstam och lillhjärna: Senso-motorisk informations- bearbetning

Minneskategorier Implicit minneExplicit minne processomedvetetmedvetet typ av information känslomässigt, betingat, kropp, sensorisk, automatiserade färdigheter och automatiserade motoriska program kognitivt, fakta, medvetet,, verbalt/språkligt, beskriver handlingar och och tillvägagångssätt hjärnstruktureramygdalahippocampus mognadfrån födselnca 3 år aktivt under trauma eller återupplevande aktivtdämpat undertryckt språkordlöstkonstruerar berättelser Fritt efter Babette Rotschild

Hur reagerar vi på stress Polyvagalateorin Autonoma nervsystemet Parasympatikus vagusnerven 2 grenar 1) ventral myeliniserad står för lugn ro, socialt orienterad 2) dorsal del omyeliniserad frystillstånd, kollaps ”spela död” Sympaticus kamp/flykt Porges

FörsvarstillståndSomatiska och viscerala symtom Autonom aktivitetUpplevelser/ emotioner Trygghet (Safety, contrast) Avspänd, livligt och öppet ansiktsuttryck, Puls Ventrala parasympaticus (vagal broms) sympaticus varierar Socialt engagerad, pendlar från lugn till aktiv, kan lugna sig själv och söka stöd Frys/vaken/stillhet (Freeze-alert, stillness) Spända muskler, fixerad blick, återhållen andning, ökad puls Ventrala parasympaticus minskar, sympaticus ökar Alarmberedskap, på sin vakt, uppmärksam på omgivningen, beredd att fly Flykt (aktiv)Benen rör sig, vänder, backar. Minskad matsmältning, snabb andning, puls >100 Starkt sympaticus påslagRädsla/panik, orolig. Impuls att springa, varna andra. Kalla händer Kamp (aktiv)Spända armar axlar, Vasokonstriktion, snabb andning, puls >100 Stark sympaticus påslagIlska, ångest, impuls att sparka, slå, skrika, varma händer Frys/skräck (Freeze-fright, immobilering) Stilla, immobiliserad, fixerad blick, spänd mage, snabb ytlig andning bultande hjärta, puls~100 Dorsala parasympaticus och sympaticus Rädsla/skräck, uppmärksam, vaken men känner sig paralyserad, omöjligt att röra sig, separerad från känslan sig själv Kollaps (immobilisering)Slapp, immobiliserad, glansartad blick, låg puls <60 ytlig långsam andning, svimning Mycket minskad sympaticus stark dorsal parasympaticus Uppgiven skamfylld, frånkopplad, avdomnad D. Baldwin 2013

Känna igen autonoma reaktioner sympatikus I bakgrunden  Kroppen är redo för handling ökat blodflöde till muskler, minskat blodflöde till hjärnan. Adrenalin, glukos frigörs för att förbereda kamp/flykt, kortisol för att skydda immunsystemet  Matsmältning saktar ned, sphinkter stängs, blodtrycket stiger Det som märks Snabb och ytlig andning, ev hyperventilation, hjärtat bultar slår snabbt, musklerna spänns, kalla händer och fötter, spända nackar och skuldror, ont i bröstet, svettningar, torr mun, vidgade pupiller

Känna igen autonoma reaktioner parasympaticus dorsala vagus I bakgrunden  Hjärnan immobiliserar, minskad muskeltonus, kraftigt dämpad hjärtfrekvens,kraftigt sänkt blodtryck, bronkerna dras ihop, andningen dämpas, ökad aktivitet i gastrointestinala områden, minskad kontroll över rektal sphinkter Det som märks Illamående, yrsel, andningssvårigheter, svimningskänsla, stark trötthet, suddig blick eller tunnelseende, luddiga tankar förvirring, svårt att tala, obehaglig känsla i hjärtat, extrem varm/kall, handsvett, tinnitus, synrubbningar, nervositet, magont B Bragée

Dysreglerat nervsystem Då människan utsätts för långvarig påfrestning påverkas nervsystemet och fungerar sämre Konstant kamp/flykt ger besvär i form av bl.a. ilska, irritabilitet, minnes-koncentrationsproblem, muskelvärk, huvudvärk, långvarig smärta, ångest, sömnstörningar, IBS(orolig mage)... Konstant uppgivenhet ger besvär i form av depression, förvirring, tomhet, uttröttning, kroniskt trötthetssyndrom, passivitet, smärttillstånd...

Vad sker i kroppsjagsfunktionerna vid de olika stresstillstånden ? Relation till underlag Balanslinje Centrering/koordination Andning Flöde Medveten närvaro Relaterande/avgränsning

Psyko-neuro-immunologiskt försvar För att förstå och behandla traumarelaterade symtom behövs förståelse för de biopsykologiska reaktionerna. Överlevnadsvärde att kapsla in traumatiska minnen (både fysiologiskt och psykologiskt) Nuvarande diagnostiseringen fokuserar på aktiva psykologiska försvar, missar immobiliserande fysiologiska försvar D. Baldwin 2013

Fysioterapeutens roll Kunna bedöma i vilken grad patienten är förankrad i kroppen Medvetet välja övningar med syfte att vila i sig själv eller från sig själv Undvika att omedvetet vila från sig själv, dissociation