Barn- och ungdomsenheten Anmälningsskyldigheten När anmäler vi? Osäkerhet vid anmälan? Vad händer vid en anmälan? Frivillighet och tvångsvård

Anmälningsskyldighet 1 § Följande myndigheter och yrkesverksamma är skyldiga att genast anmäla till socialnämnden om de i sin verksamhet får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa: 1. myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom, 2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården, 3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2, och 4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.

”1. Myndigheter vars verksamhet berör barn och ungdom” Förskola Skola Barna- och Mödravårdscentraler BUP Barn- och familjehälsan Ungdomsmottagningen

”2. andra myndigheter inom hälso- och sjukvården, annan rättspsykiatrisk undersökningsverksamhet, socialtjänsten och kriminalvården” Kriminalvård Vuxenpsykiatrin Beroendecentrum (och liknande) Sjukhus Hälsocentral Ambulans

”3. anställda hos sådana myndigheter som avses i 1 och 2” Lärare Förskolelärare Rektorer/chefer Kuratorer Skolsköterskor Sjukvårdspersonal Personal inom psykiatrin Vikarier

”4. de som är verksamma inom yrkesmässigt bedriven enskild verksamhet och fullgör uppgifter som berör barn och unga eller inom annan sådan verksamhet inom hälso- och sjukvården eller på socialtjänstens område.” Liknande verksamheter i den privata sektorn och personal inom de verksamheterna.

Andra paragrafer i 14 kap SoL 1 a § Socialnämnden bör erbjuda barnet, vårdnadshavaren och den som gjort anmälan enligt 1 § ett möte om det med hänsyn till barnets bästa är lämpligt. Lag (2012:776). 1 b § Socialnämnden får informera den som gjort anmälan enligt 1 § om att utredning har inletts, inte har inletts eller redan pågår. Sådan information ska på begäran lämnas till anmälaren om det med hänsyn till omständigheterna inte är olämpligt att göra detta. Lag (2012:776). 1 c § Var och en som får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa bör anmäla detta till socialnämnden. Lag (2012:776).

När anmäler vi? ”…får kännedom om eller misstänker att ett barn far illa.” Fysiskt våld Psykiskt våld Sexuella övergrepp Kränkning Fysisk försummelse Bristande omsorg Psykisk försummelse Missbruk/kriminalitet hos den unge Avvikande beteende (ej till följd av diagnos)

Osäkerhet vid anmälan? Misstankarna om att barn riskerar att fara illa behöver inte vara bekräftade. Anmälaren behöver inte spekulera i orsakerna till eventuella tecken på att barn far illa eller i skuldfrågan. Saknar tydliga belägg för sin oro och är osäker på när situationen ska anses tillräckligt allvarlig för att motivera en anmälan. Det kan vara svårt att göra en anmälan om ett barn som man bara har en vag oro för, utan att kunna peka på något konkret. Men även vid starkare misstankar väljer många att ”vänta och se” eller hoppas att situationen ska bli bättre av sig själv. I sina överväganden bör man väga in också vad konsekvenserna kan bli om man inte anmäler. Att ”vänta och se” och låta tiden gå innan stödinsatser sätts in innebär kanske att barnet hamnar ohjälpligt efter i sin utveckling eller att situationen blir allvarligare. Det är tjänstefel att inte anmäla sin oro!

Osäkerhet vid anmälan? Kan en anmälan göra mer skada än nytta? Man kan aldrig kan få några garantier för att en anmälan medför att livet blir lättare och ljusare för det barn som man oroar sig för. Ett barn som har det svårt kanske ändå känner sig bekräftat genom att vuxna i omgivningen visar att de bryr sig om det. Det finns barn som känner sig övergivna av hela vuxenvärlden för att ingen verkar vilja se deras svårigheter eller komma dem till undsättning i en svår situation. Om ni känner er osäkra så kan Ni ringa och konsultera med Socialtjänsten innan ni gör en anmälan. Ni kan bjuda in familjen och Socialtjänsten till ett samtal innan anmälan görs. Detta kan öppna för möjligheten för att familjen själva kan göra en egen ansökan istället.

Osäkerhet vid anmälan? Hur ska jag kunna möta föräldrarna? Det är inte fråga om att utfärda någon ”dom” över familjen. Man anmäler inte familjen som sådan, utan anmäler iakttagelser som kan innebära att ett barn kan behöva hjälp. Anmälaren uttrycker sin oro för hur ett barn har det, talar om vad hon eller han känner till eller anar om barnets situation och svårigheter, men uttalar sig inte om orsakerna till detta eller i någon skuldfråga. Att som anmälare själv informera föräldrarna om att man kommer att ta kontakt med socialtjänsten på grund av sin oro för barnet och att en sådan kontakt kan göras gemensamt. Öppenhet kan bidra till att positiva förändringar blir möjliga.

Bra att veta När man jobbar inom professionell verksamhet får man INTE vara anonym! Man får dock konsultera socialtjänsten utan att nämna barnets namn. Vid anmälan som gäller brott mot barn (våld och sexuella övergrepp) ska ni INTE kontakta vårdnadshavarna och informera om att ni gör en anmälan. Även om ni vet att ett barn redan är aktuellt hos Socialtjänsten så ska ni fortsätta att göra anmälningar om ytterligare oro uppstår.

Var kommer anmälningarna ifrån? 31 % Polisen 14 % Skolan 12 % Annan privatperson 9 % Hälso- och sjukvård 8 % Socialtjänst (egen kännedom eller annan kommun) 8 % Anhörig 7 % Vårdnadshavare/föräldrar 3 % Egen ansökan 2 % Åklagare/Domstol 2 % Förskolan 4 % Övrigt

Vad händer vid en anmälan? Socialtjänsten gör en direkt risk- och skyddsbedömning. Socialtjänsten aktualiserar anmälan och kontaktar familjen samt återkopplar till anmälaren. Socialtjänsten gör en förhandsbedömning tillsammans med familjen. Efter mötet görs en bedömning om huruvida utredning ska inledas eller ej. Bedömning ska vara gjord inom 2 veckor från det att anmälan inkommer till socialtjänsten.

Frivillighet och tvångsvård Under utredningen hos socialtjänsten görs löpande utvärderingar av barnets situation och utredningen avslutas alltid med ett beslut. Beslutet kan vara: 1)Utredningen avslutas utan åtgärd. 2)Frivillig vård enligt SoL (öppenvård, kontaktperson/familj, familjehemsplacering). 3)Tvångsvård enligt LVU. (familjehem, HVB-placering) 4)Beslut om uppföljning under 2 månader (ingen insats)

Kriterier för LVU ÅldersrekvisitVårdrekvisitRiskrekvisit Under 18 år 1 § 2 stBehövlig vård inte kan ges med samtycke av vårdnadshavare eller den unge. Miljöfallen 2 § påtaglig risk att skadas till hälsa och utveckling pga misshandel, otillbörligt utnyttjande, brister i omsorgen, något annat förhållande i hemmet Under 18 år 1 § 2 stBehövlig vård inte kan ges med samtycke av vårdnadshavare eller den unge Beteendefallen 3 § missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet, annat socialt nedbrytande beteende år 1 § 3 stVård enligt LVU är lämpligare än ann vård (LVM, LPT, LRV eller Kriminalvård) Beteendefallen 3 § missbruk av beroendeframkallande medel, brottslig verksamhet, annat socialt nedbrytande beteende

Innehållet i en anmälan Namn och personnummer på barnet. Vårdnadshavares/förälders namn och telefonnummer. Kontaktuppgifter till er som anmäler. Begäran om återkoppling av Socialtjänsten (kryssruta). Beskriv oron för barnets så tydligt som möjligt, med konkreta exempel på vad ni har observerat gällande barnet eller dess anhöriga. Hur länge ni har känt oron. Anledningen till att ni gör anmälan nu. Er kännedom om det finns andra barn i familjen. Om ni informerat familjen om att anmälan görs eller ej. Bedömer ni att barnet är i akut behov av skydd – RING socialtjänsten direkt och lämna en skriftlig anmälan i efterhand.

Finns det en klar och tydlig rutin på din arbetsplats vad gäller anmälningar till Socialtjänsten? Vilka hinder upplever ni att det finns för att göra en anmälan till socialtjänsten trots att det finns en oro för barnet? Frågor och diskussion