Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt Annika Nordstrand, folkhälsostrateg Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg Norrbottens läns landsting.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Ungdomars drogvanor 2011 Undersökning bland årskurs 9
Advertisements

Alkohol- och drogsituationen
Drogförebyggare Håkan Fransson
Träff med fritidsgårdar i Örebro län
Andel rökare “Röker du?” % Källa: Salems kommun & Jörgen Larsson, 2004.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Länsresultat.
Bilder från rapporten: Skolbarns hälsa och levnadsvanor i Norrbotten 2008/2009 Annika Nordstrand utredare folkhälsa Norrbottens läns landsting
Handlingsplan för barn och ungdomar Hälsosamtalet i skolan
Redovisning av drogvaneundersökning åk 7-9 Strömsunds kommun 2010
Utbildning landstingsfullmäktige Sekretariatet: Annika Nordstrand, Kerstin Sandberg Lägesbeskrivning av hälsan och faktorer som påverkar hälsan.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Marie Montin Länssamordnare ANDT-frågor
Droger och spel Elever som röker (dagligen eller ibland)
Målområde 10: Goda matvanor och säkra livsmedel Trender och förändringar Ammade barn vid 4 och 6 månaders ålder: Variationerna i amningsfrekvens är stora.
CAN undersökningen våren 2013 Drogvanor i årskurs 9 i Norrbottens län Kommunredovisning 28 oktober 2013.
DROGER I DALARNA?. % Andelen alkoholkonsumenter i åk 9 och gy 2, 1971–2012 En mångårig trend har vänt – flera olika undersökningar visar att bruk av såväl.
Hälsa och Beroendeframkallande medel
Cannabiskonferens i Säffle 6 maj 2013 MAUDE JOHANSSON
1 Elevenkäten Elevenkäten Föräldraträff 2010 Järna 30/
CANNABIS - farlig business Moderator: Anna Liedbergius.
Undersökning om ålänningars alkohol- och narkotikabruk samt spelvanor år 2011.
Stockholmsenkäten, 2014 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
Positiva trender:Negativa trender: SkoltrivselDet allmänna hälsotillståndet SkolfrånvaroStress, särskilt flickor Färre med icke godkända betygNedstämdhet.
Skillnader i hälsa bland barn och unga i Uppsala län – vad vet vi? Carin Östling, Regionförbundet Uppsala län och Henrik Andréasson, Landstinget i Uppsala.
Skolelevers drogvanor 2009 Norrbotten Norrbottens läns landsting Kommunförbundet Norrbotten Länsstyrelsen i Norrbottens län.
Ungas attityder till alkohol och narkotika
Skolelevers drogvanor
Presentation till Hälsobokslut 2008
Stockholmsenkäten Stockholmsenkäten 2014 Syfte - Kartlägga drogvanor, kriminalitet, skolk, mobbning samt.
Källa: Hälsa på lika villkor 2010 Sju av tio norrbottningar tycker sig ha bra hälsa –en av tio tycker sig ha dåligt hälsotillstånd Andel med gott hälsotillstånd.
Hälsa på lika villkor Presentation för förbundsdirektionen 10 mars 2015, Umeå.
Den totala alkoholkonsumtionen i Sverige i liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre Liter 100%-ig alkohol Sorad = centrum för socialvetenskaplig.
10 år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare i Sörmland? Källa: ”På väg mot Sveriges Friskaste län år med Liv & Hälsa ung Hur mår niondeklassare.
Narkotikaundersökning bland elever på gymnasium i Norrbotten 2012 och 2014.
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Källa: ”Alkohol Narkotika Dopning Tobak resultat ”
I Umeå har 3711 elever svarat. 84 % av det totala antalet elever. På Carlshöjdsskolan, åk 7-9, har 127 elever av totalt 147 svarat.
1 MänKvinnor. 2 MänKvinnor Ca individer Ca individer ”Rökningen är den riskfaktor som står för den största andelen av den totala sjukdomsbördan.
% 22% MänKvinnor Ca individer Ca individer.
CAN-konferensen Erfarenheter av ÖPP/Effekt kopplat till lokal drogvaneundersökning Vad blev resultatet?
Folkhälsoenheten Elevundersökning om tobak, alkohol och narkotika Åk 9 och Gy 2 Genomförd vårterminen 2010.
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2013/14 Undersökning vart 4:e år 11-, 13- och 15-åringar 8000 elever Start 1985/86 Nationell – internationell jämförelser.
% 22% MänKvinnor Ca individer Ca individer.
Drogvaneundersökning 2016 Öckerö kommun Genomfördes 7 mars 2016 Totalt externt bortfall 371 av 443 elever deltog (bortfall 16,3%) Externt bortfall i årskurser.
Undersökningen Ungdomars drogvanor i Värmland 2015/2016 -en kartläggning av elevers attityder och bruk av alkohol, narkotika, tobak och doping 25 april.
Stockholmsenkäten, 2016 Ekerö kommun Åk 9 Åk 2 (gymnasiet)
Skolelevers drogvanor 2016 Almedalen Det är tillåtet att spara en kopia av bilderna och använda valfritt antal i egna presentationer. Det är inte tillåtet.
CANNABIS OCH ALKOHOL – Hur ser kopplingen ut idag bland unga –
CAN-dagen vad vet vi om och vad kan vi erbjuda den regionala nivån?
utvecklingen i Sverige och Europa
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Ungas drogvanor i Luleå Utveckling
Skolelevers drogvanor
Drogvaneundersökning Åre kommun åk 9 och år 2 på gymnasiet
Drogutvecklingen i Sverige 2017
Skolelevers drogvanor
Hur mår niondeklassare i Sörmland? Trender
Redovisning av drogvanor – september 2008
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Stockholmsenkäten 2014 – vad har ungdomarna svarat?
Liv & Hälsa ung Alkohol Narkotika Dopning Tobak Trender
FoU Fyrbodal med tre plattformar: socialtjänst, IFO
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Länsrapport Värmland Gymnasiet åk 2
Länsrapport Värmland Årskurs 9
Elevundersökning i grundskolans år 9 och gymnasiets år 2
Drogutvecklingen i Sverige 2019 – med fokus på narkotika
Presentationens avskrift:

Alkohol- och drogsituationen nationellt och lokalt Annika Nordstrand, folkhälsostrateg Harald Segerstedt, verksamhetsstrateg Norrbottens läns landsting Riskbruk, missbruk och beroende – kunskap till praktik Nationell baskurs, Norrbotten den 15 mars 2010

Upplägg Sverige i ett europeiskt perspektiv - vuxna och ungdomar: Jämförelser och utveckling, användning, skador/ konsekvenser -Källor: CAN, SoRAD, STAD, FHI Norrbotten och kommunerna - vuxna och ungdomar: Jämförelser och utveckling -Källor: FHI, CAN, Hälsosamtalet i skolan

Sverige har l å g totalkonsumtion av alkohol i ett Europeiskt perspektiv (2006) Källa: SoRAD

Alkoholrelaterad slutenvård bland kvinnor – ökar i de flesta åldersgrupper Källa: SoRAD per Notera ungdomarna

Alkoholrelaterad slutenvård bland män - vanligare än bland kvinnor per Källa: SoRAD Notera skalan

Norrbotten: andel med riskabla alkoholvanor - stor skillnad mellan kommunerna, vissa över riket Källa: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 2006

Norrbotten– alkohol i olika åldrar Med undantag från unga och äldre män, ingen större skillnad vad gäller riskabla alkoholvanor jämfört med riket Källa: Hälsa på lika villkor? Norrbotten 2006

Summering – alkohol 1(2) Betydande uppgång i alkoholkonsumtion , men sedan viss nedgång främst beroende på minskad införsel och smuggling – trenden med ökande alkoholkonsumtion bruten Totalkonsumtion fortfarande på historiskt hög nivå, men låg i europeiskt perspektiv Alkoholrelaterad dödlighet och sjuklighet upp främst bland kvinnor men fortfarande högre bland män Norrbotten: -lägre andel med riskabla alkoholvanor än riket i övrigt, men vissa kommuner högre än riket -vanligare med riskabla alkoholvanor bland män än kvinnor

Druckit alk senaste 12 m Berusad senaste 12 m Rökt senaste 30 d Cannabis ngn gng Annan narkotika ngn gng Sniffat ngn gng Ej förskrivna sömn/Läkem ngn gng Blandat alk läkem Alkohol-mgd senaste berusn (Elever som fyller 16)

* Dricker en halv halvflaska sprit minst 18 cl (halv kvarting) eller en hel flaska vin eller 4 stora cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl klass II vid samma tillfälle. F 17,8 P 15,5

* Dricker en halv halvflaska sprit minst 18 cl (halv kvarting) eller en hel flaska vin eller 4 stora cider/alkoläsk eller 4 burkar starköl eller 6 burkar öl klass II vid varje tillfälle. PojkarFlickor Norrbotten15,5 %17,8 % Riket23 %

Elever i Norrbotten Dricker alkohol minst någon gång i månHar provat Antydan till positiv utveckling med minskad alkoholkonsumtion, oavsett kön Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009

Exempel på risk- och skyddsfaktorer för alkoholproblem Individ Familj Skola Samhälle Biologiska/ genetiska faktorer Tidiga problembeteenden Positiva attityder till alkohol och droger Vänner som missbrukar Alienation och avståndstagande Samhörighet med familjen Regler och tillsyn Missbruk i familjen/ alkoholpositiva attityder Brist på ledarskap i familjen Familjekonflikter Samhörighet med skolan Akademiska misslyckanden Tillgänglighet till alkohol och droger Media Uttalad fattigdom Svaga band till grannskapet/ lokalsamhället Källa: Andréasson, Den svenska supen i det nya Europa

Summering alkohol 2(2), elever Sverige -Svenska elever dricker alkohol förhållandevis sällan, jämfört med Europa, men dricker relativt mycket när de dricker -En femtedel i gymnasiets andra år har råkat ut för olycka eller skadats pga alkohol Norrbotten -Idag är det fler som inte dricker alkohol än för nio år sedan och färre är alkoholkonsumenter. Detta är samma utveckling som skett i riket. Fyra av tio16-åringar i länet dricker inte alkohol idag. -Idag är det något färre som dricker relativt mycket minst en gång i månaden. Detta är samma utveckling som skett i riket. -Flickorna dricker lika ofta som pojkarna på gymnasiet -Det är inte ovanligt att oönskat/oskyddat sex sker i samband med att man dricker alkohol, liksom i riket i övrigt -Fler negativa förhållanden/besvär/levnadsvanor ansamlas till en mindre grupp. -Inte en utan fler och sannolikt samverkande faktorer har betydelse för ungdomarnas levnadsvanor. -Liksom för vuxna, stor skillnad mellan kommunerna även för gymnasieelever

Sverige i Europa: Använt narkotika senaste 12 månaderna Källa: Befolkningsundersökningar/ SKL

Andel (%) som använt cannabis någon gång och under den senaste mån - 15–24-åringar i Sverige och i EU-15 Använt någon gång Använt senaste mån EU-15 SwedenEU-15 Sweden % 17 %11 % 4 % % 14 %11 % 3 % Källa: Eurobarometer, Young people and drugs, 2004 Ökat i EU-15 men minskat i Sverige

Narkotikarelaterade dödsfall och antal pat. inom slutenvården med narkotikarelaterade diagnoser (riket) Källa: Socialstyrelsen

Andel som använt hasch eller marijuana på senare tid - Kvinnor: lägst andel i Norrbotten av norrlandslänen - Betydligt lägre andel i Norrbotten än i riket i övrigt Källa: Hälsa på lika villkor? Norrland 2006 (Norr-, Västerbotten, Jämtland, Västernorrland)

I frågan preciseras narkotika med t ex hasch, marijuana, amfetamin, ecstasy, kokain, heroin och GHB.

Summering narkotika, elever 16 år (åk 9) Sverige -Svenska elever ligger långt nere på europalistan vad gäller narkotikaerfarenhet -Från att ha minskat sedan 2001, ökar nu andelen som testat narkotika Norrbotten -Något mindre vanligt än i riket i övrigt att ha provat narkotika i årskurs 9 -Bruket av narkotika bland grundskoleeleverna ligger på ungefär samma nivå år 2009 som för nio år sedan bland flickorna men något högre när det gäller pojkarna.

Röker dagligen Källa: Hälsa på lika villkor? , Livsstilsrapport, FHI, 2008

Snusar dagligen Källa: Hälsa på lika villkor? , Livsstilsrapport, FHI, 2008

Elever i Norrbotten, gymnasiets första år Antydan till negativ utveckling med ökad andel rökare, särskilt flickor Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009

Elever i Norrbotten, gymnasiets första år Källa: Hälsosamtalsundersökningen, Läsåret 2008/2009 Antydan till positiv utveckling med minskad andel som snusar

Pojkar Flickor Röker dagligen Röker ibland Röker dagligen Röker ibland Norrbotten8 %17 %9 %22 % Riket7 %15 %8 %22 %

Vanligare i vissa grupper med: Daglig rökning -Arbetslösa, arbetaryrken, ekonomiskt utsatta -Kort utbildning (även daglig snusning) -Män födda utanför Norden, kvinnor födda i övriga Norden -Funktionshindrade -Homo- och bisexuella Riskabla alkoholvanor -Mellanlång utbildning, tjänstemannayrken på lägre nivå -Födda i Sverige eller övriga Norden -Unga kvinnor och män (16-24) -Funktionshindrade -Homo- och bisexuella Använt cannabis senaste 12 månaderna -Män -Inga statistiskt säkerställda skillnader vg socioekonomi, men något vanligare vid låg inkomst, arbetslöshet, män födda i övriga Norden -Samband: diskriminering pga funktionshinder och olaglig droganvändning Källa: Hälsa på lika villkor? , Livsstilsrapport, FHI, 2008

Läs mer om folkhälsa på