Reportage Sakprosa. Beskrivning  En faktabaserad artikel  En journalistisk skildring  En tidningstext som går på djupet  Kan handla om nästan vad.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
om företaget där du gör din praktik!
Advertisements

DAGSTIDNINGAR.
Det journalistiska uppdraget
Det journalistiska uppdraget
Att skriva en artikel.
Artikel – reportage - debattartikel
DÖDSBRAND OFFRENS HÄMND
Reportage.
Artikeluppgifter Minst 120 ord.
Texttyper.
Reportagets delar Rubrik Underrubrik Ingress Brödtext Mellanrubrik
Så snickrar du en artikel
TEXTER Texter i tidningen
Hur gör man en debattartikel?
Sort, art, stilart, område, fack o.s.v.
Hur skriver man ett reportage?
Reportage En journalistisk text som på nära håll beskriver människor, platser, händelser och företeelser Journalisten måste ut i verkligheten för att.
om företaget där du gör din praktik!
Inledning och avslutning
Olika texter du behöver känna till
Återberättande text Berättar om något som har hänt.
Nyhetsartikel Kan handla om vad som helst t.ex. aktuella händelser, kultur, idrott. Svarar på de klassiska nyhetsfrågorna: Vad? När? Vem? Var? Hur? Varför?
Skrivardagar januari Artikel - Reportage - Nyhet - Notis - Inledare/ledare - Krönika - Insändare - Debattartikel - Pressmeddelande.
Ett förslag på arbetsgång
Insändare Insändare hittar man oftast i tidningar. Alla kan skriva insändare och i en insändare tycker man något. Ofta om en speciell fråga Det kan vara.
© Författarna och Gleerups Utbildning AB. Detta material ingår som en del i lärarmaterialet till Språket och berättelsen. Att skriva för att påverka.
Argumenterande text Retorik Arbetsgång Modell Stilfigurer.
Novellens uppbyggnad och innehåll
16:1 Kopiering tillåten. M2000 Compact © Liber AB Kampanjens förutsättningar sammanfattas i en brief Bakgrund Vilka är målgrupperna? Kampanjens mål Vilka.
Tanken med presentationen Det här är en basal power point-presentation av Göteborgs universitet, framtagen med studentmålgruppen i åtanke. Tanken är att.
Reportage.
Inför nationella provet i svenska
Berättande text Du ska skriva en berättande text. Den här texten skriver du inte till någon speciell person. Du behöver då inte tänka på att skriva hej.
Återberättande text Kurs C.
Att skriva en nyhetsartikel
Inför det nationella provet i svenska - skriva
Välfärdens processer för myndighetsutövning inom IFO/FH
Insändare Vad kan vi om insändare?
Texttyper inför NP Vi färskar upp minnet och går igenom de vanligaste texttyperna. Anteckna och följ med i din handout!
Veckans fördjupning handlar om något det finns fem av. Vet du vad
Konsten att läsa sakprosa
Bildanalys.
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Novellanalys.
Den retoriska arbetsprocessen
Att diskutera och argumentera!
Veckans mål: Slutsats och diskussion Material och metod Källförteckning.
Skrivardagar januari Artikel - Reportage - Nyhet - Notis - Inledare/ledare - Krönika - Insändare - Debattartikel - Pressmeddelande.
Krönika v.35-v.36 Du lär dig formen för en krönika
Hur skriver man en berättande text
Vart tar det smutsiga vattnet vägen?
Du är riktigt trött och frustrerad……
Journalistisk text.
Barnkonventionen.
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
2. genomföra systematiska undersökningar i kemi, och
Fallet 1) Ambulans och polis; frågar vad som hänt.
- Att vara personlig och beröra
Textgenrer.
Du är riktigt trött och frustrerad……
Inför det nationella provet i svenska - skriva
Du är riktigt trött och frustrerad……
Lässtrategi Titta på rubrik och bilder.
Användarinstruktioner för
Användarinstruktioner för
Beskrivande texter Svenska vt-19 v Marlene, Camilla och Johan.
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Inför nationella provet i svenska
Innehåll Form (Svenska Impulser från s 198)
Berättar om något som har hänt
Presentationens avskrift:

Reportage Sakprosa

Beskrivning  En faktabaserad artikel  En journalistisk skildring  En tidningstext som går på djupet  Kan handla om nästan vad som helst

Kännetecken - Inledning  Inledning  Rubrik  Ingress - För att fånga läsarens intresse

Kännetecken - Fördjupning  Brödtext  Bilder  Här fördjupar journalisten den hen vill berätta om. - Beskrivningar: miljö, person - Faktakunskaper - Intervjuer  Research - samlat på sig fakta

Kännetecken - Avslutning  Avslutningen är viktig  Avsluta effektfullt så att det stannar kvar hos läsaren

Kännetecken - Sakligt innehåll  Det som står i texten ska vara sant  Den som reportaget handlar om ska känna igen sig

Kännetecken - Lekfullt språk  För att få läsaren att läsa vidare  Exempel: Hon snurrar skeden i kaffekoppen varv efter varv, som om hon vill vrida tillbaka tiden. Få det gjorda ogjort.

Kännetecken - Tempus  Tidsform - Presens - Nutid  Exempel: Det dunsar till i dörren och ett barn ropar hallå.

Kännetecken - Beskriv med sinnena  För att reportaget ska kännas levande och trovärdigt  Syn  Hörsel  Lukt  Smak  Känsel  Exempel: I den lilla trädgården ligger ungarnas leksaker slängda huller om buller.

Skillnad mellan reportage och nyhetsartikel  Ett reportage är längre, mer ingående och personligt skrivet samt innehåller ofta intervjuer med en eller fler personer.

Källförteckning  Sahlin, Per; "Fixa Texten 2", Natur och Kultur (2010)  Hedencrona, Eva, Smed-Gerdin, Karin; "Genrekoden Skriva", Gleerups (2008)  Bohlin, Brunosson, Greczanik, Johansson; "Portal svenska 7-9", Gleerups (2011)