ETNICITET SOM STRUKTUR Kap 6

RAS-BEGREPPET Människor kategoriserar – en av kategorierna har historiskt sett varit Ras – att dela in människan i olika raser (kategorisering kan leda till ett vi och dem tänkande). Ras betonar tanken om biologiska skillnader och likheter, alltså det genetiska. Finns en enorm genetisk variation hos människor överlag. Det finns därför inga hållbara argument för att vi skall dela in människan i olika raser. Varför? - I de flesta fallen handlar det om att måla fram vissa raser som överlägsna andra och på så sätt rättfärdiga mord, utrensning och diskriminering.

1800-talet genomfördes skallmätningar Till de olika formerna på skallarna tilldelades olika egenskaper. Kortskallarna ansågs vara sämre än långskallarna vilka ansågs vara högre stående – samer var kortskallar (rundskallar) och germanska folk långskallar Det ansågs att rasegenskaperna var medfödda och bestående. Den ”germanska” rasen bedömdes vara den ras som var överlägsen alla andra raser Det ansågs inte vara bra för mänsklighetens utveckling och fortlevnad när raser blandades. Det kunde skapa svaga individer med exempelvis dåliga karaktärer. Och människor med dåliga anlag skulle inte få fortplanta sig. Rasbiologiska institutet i Uppsala 1922 – Sveriges befolkning skulle undersökas rasbiologiskt - studier i rashygien och dokumentation av den svenska befolkningen. Mellan 1934 och 1975 tvångssteriliserades människor i Sverige – flera skäl: sinnesslöhet, sinnessjukdom, epilepsi, men även av rashygieniska skäl, bl.a. romer och samer sades ha dåliga anlag År 1958 övergick Statens rasbiologiska institut i Institutionen för medicinsk genetik vid Uppsala universitet (bytte namn och inriktning)

VAD ÄR ETNICITET? Etnicitet fokuserar på sociala faktorer som likheter och skillnader etnicitet är ingen personlig egenskap någon föds med utan det är en tillhörighet människor socialiseras in i har att göra med människors känsla av gemenskap – att dela en känsla av samhörighet – det som binder samman en viss grupp Det är kulturella fenomen som skapar samhörigheten, tex gemensamt språk, seder, folksånger, sagor, kultur, religion, bakgrund, traditioner, normer osv Beror på hur man själv uppfattar sig och vilken etnicitet de identifierar sig med

KULTURELLA FENOMEN SOM SKAPAR SAMHÖRIGHET Kultur Känslan av samhörighet ökar när man har samma normer och värderingar, men också genom att man bär liknande kläder, samma typ av mat, traditioner och högtider Religion Ibland är det religion som avgränsar en etnisk grupp från en annan. Istället är det den skilda religionen som delar in människan i olika etniska grupper, tex katoliker versus protestanter på Irland Historia Gemensam historia och gemensamt ursprung förstärker känslan av etnisk tillhörighet när man vet att det egna folket har delat motgångar och framgångar tillsammans. Känsla av varaktighet Språk Språket fogar samman människor. Territorium I många fall delar den etniska gruppen terrorotium, vissa grupper har ingen territoriell anknytning (etnicitet ej kopplat till stat)

TEORETISKA SYNSÄTT PÅ ETNICITET Essentialistiskt perspektiv: den etniska gruppen definieras av objektiva faktorer som språk och seder. Vi föds alltså in i en etnicitet. Den etniska gruppen är konstant och ganska oföränderlig grupp Konstruktionistiskt perspektiv: blir del av en etnicitet genom sociala processer, man socialiseras in i en etnicitet. Den etniska gruppen är en skapelse av historiska processer. Det som binder samman den etniska gruppen baseras på sociala processer som är föränderliga och ständigt är under förändring.

ETNICITET – ”DE UTOMSTÅENDE” Ett problem med begreppet är att det ofta får symbolisera ”de utomstående”, vi pratar tex sällan om skåningar som en etnisk grupp, men däremot förknippar vi ofta grupper såsom bosnier med ordet etnisk. Tänker inte på pitepalt som etnisk mat från Norrland eller som folkmusik som etnisk musik. Överge begreppet och istället prata om kulturell identitet? – då handlar det om hur grupper själva definierar sig utifrån kultur och kulturella skillnader. Troligen känner vi större samhörighet med olika kulturer och kulturella yttringar än en etnisk grupp.

ETNICITET KOPPLAT TILL STATUS Vår etnicitet kan i många fall påverka den status vi har i samhället. I vissa samhällen är det svårt för invandrade etniciteter att få samma status som urbefolkningen, tex i Sverige har en svensson det lättare än en Hassan. I de länder där vita invaderat har urbefolkningen inte samma status tex aboriginer och indianer.

ETNICITET I SAMHÄLLSSTRUKTUREN Strukturen i samhället gör att vissa etniska grupper bemöts och beter sig på ett visst sätt, medan andra grupper bemöts och beter sig på ett annat sätt. Våra val, möjligheter och levnadsvillkor påverkas alltså av vår etniska tillhörighet (får sämre möjligheter). Diskriminering: negativ särbehandling - juridiskt olagligt att diskriminera någon på grund av deras etniska tillhörighet, men inte ovanligt. Den här typen av strukturell diskriminering kan bland annat visa sig genom att en person med ett utländskt efternamn och en främmande etnisk tillhörighet: 1.Får svårare att skaffa jobb 2.Får svårare att skaffa bostad 3.Blir sämre bemött Diskriminering är svårt att bevisa och därmed svårt att fälla en arbetsgivare eller fastighetsägare för brott mot diskrimineringslagen

(dock-testet)